Intensivvård

Avdelning F123 neonatal-IVA, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus

Name: Avdelning F123 neonatal-IVA, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus
Address: Universitetssjukhuset, Linköping, Linköping, Östergötlands Län, SE
Telephone: +46101031115
Price range: $$

Universitetssjukhuset, Linköping, Linköping

–

Inga omdömen ännu

Skriv omdöme +46101031115

Om mottagningen

På Neonatal-IVA i Linköping vårdas för tidigt födda och sjuka nyfödda barn. Vi är ett av sex universitetssjukhus i Sverige som vårdar de minsta och mest intensivvårdskrävande barnen. Vi vårdar barn med intensivvårdsbehov från hela sydöstra sjukvårdsregionen och samarbetar med övriga neonatalavdelningar i Sverige. Vården kan innefatta överflyttning till andra sjukhus, då vi behöver frigöra plats för svårare sjuka barn. Vårdtiden kan variera från några timmar till flera månader. Barn som inte är behov av sjukhusvård, men behöver fortsatt kontakt med oss kan vara hemma med stöd av vårt neonatala hemsjukvårdteam, där fysiska och digitala besök erbjuds. Alla föräldrar och eventuella syskon har möjlighet att bo kvar på sjukhuset, antingen i samma rum som sitt barn eller i ett rum på vår anhörigvåning. Familjer med syskon har även möjlighet att boka rum på Ronald Mc Donalds hus som ligger bredvid sjukhuset. Vi erbjuder ingen mat till föräldrar men på avdelningen finns ett föräldrakök.

Besöksregler

Anhöriga och vänner som kommer på besök ska vara helt friska: ingen hosta, förkylning eller feber. Handhygienen måste skötas noga. Det finns handfat vid avdelningens entré samt inne på alla våra vårdrum. Ytterkläder ska hängas av i klädförvaringsskåp som finns vid sjukhusets entré eller i hisshall F utanför avdelningen. Kontakta gärna avdelningen för att höra vad som gäller avseende besöksregler, på telefon 010 -103 11 15

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Avdelning F123 neonatal-IVA, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Gå in via ingång 16A vid förlossningsentrén.

Universitetssjukhuset, Linköping, LinköpingVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan →

Se topplistan

Allmän information

Om intensivvård

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Intensivvårdsavdelningen (IVA) ger den mest avancerade vården inom sjukhuset. Här får svårt sjuka eller skadade patienter dygnet‑runt‑övervakning, livsuppehållande behandling och tät uppföljning av ett högspecialiserat team.

Vad är intensivvård?

Intensivvård ges när ett eller flera av kroppens vitala funktioner är hotade eller sviktar – som andning, cirkulation, medvetande, njurar eller lever. Teamet består av intensivvårdsläkare, intensivvårdssjuksköterskor och undersköterskor, ofta i nära samarbete med andra specialiteter (t.ex. infektions-, hjärt‑, neuro‑ och kirurgteam).

Vilka patienter vårdas på IVA?

Exempel: svår lungsvikt (t.ex. pneumoni, ARDS), chock (blodförlust, sepsis, anafylaxi), svår hjärnblödning/hjärnskada, livshotande intoxikationer, komplicerade postoperativa förlopp, multiorgansvikt eller behov av avancerad smärt‑/sederingsbehandling och övervakning.

Övervakning och monitorering

På IVA följs vitalparametrar kontinuerligt: puls, blodtryck (ibland artärnål), syremättnad, andningsfrekvens, temperatur, urinproduktion och ibland hjärtövervakning/telemetri. Blodprover tas regelbundet för att styra behandling och läkemedel.

Andningsstöd

Målet är att säkra syresättning och koldioxidvädring. Stöd kan vara syrgas, högflöde, non‑invasiv ventilation (CPAP/BiPAP) eller respiratorbehandling via tub/trakeostomi. Vid särskilt svår lungsvikt kan vändningsläge (proning) eller ECMO övervägas på specialistcenter.

Cirkulationsstöd

Vätska i.v., blodtransfusioner vid behov och läkemedel som kärlsammandragande (vasopressor) eller hjärtstödjande medel kan ges för att normalisera blodtryck och cirkulation. Målet är att säkra blodflöde till livsviktiga organ och förebygga skador.

Njurersättningsbehandling

Vid svår njursvikt kan kontinuerlig dialys (CRRT) eller intermittent hemodialys användas för att avlägsna vätskeöverskott och slaggprodukter samt korrigera salter och syra‑bas.

Sedering, smärtlindring och komfort

Sedering (lugnande) används för att underlätta respiratorbehandling, minska stress och möjliggöra läkning. Smärtlindring ges strukturerat. Sederingsnivåer utvärderas ofta med skalor för att undvika över‑ eller undersedering, och man strävar efter dagliga uppvak för bedömning när det är medicinskt lämpligt.

Nutrition och vätskebalans

Tidigt näringsstöd (enteralt via sond eller parenteralt i.v.) är viktigt för att bevara muskelmassa och immunfunktion. Vätske‑ och elektrolytbalans justeras noggrant för att minska komplikationer.

Infektionskontroll

Noggrann hygien, isoleringsrutiner vid behov och riktad antibiotika/antiviral behandling används för att behandla och förebygga infektioner. Odlingar och klinisk uppföljning styr terapin för att undvika onödig antibiotikaexponering.

Deliriumprevention, sömn och mobilisering

Delirium (akut förvirring) är vanligt vid svår sjukdom. Teamet arbetar med dygnsrytm, lugn miljö, smärtkontroll och tidig mobilisering/rehab för att minska risker. Sjukgymnast och arbetsterapeut kan kopplas in tidigt.

Kommunikation och närstående

Regelbunden information ges till patient och närstående. Besökstider och kontaktvägar varierar, men många enheter uppmuntrar delaktighet när det är möjligt. Etiska samtal och målsamtal genomförs när prognos och behandling behöver klargöras.

Etik och vårdnivå

Behandling på IVA följer principen om rimlig nytta i förhållande till risker och börda. Ibland behöver man tillsammans besluta att begränsa eller avsluta åtgärder som inte längre gagnar patienten. Palliativt fokus kan då bli aktuellt.

Utskrivning och tiden efter IVA

När tillståndet stabiliserats flyttas patienten till vårdavdelning. Efter svår sjukdom kan fysisk trötthet, kognitiva svårigheter och psykiska reaktioner förekomma (PICS – post‑intensive care syndrome). Uppföljning, rehabilitering och stöd till närstående är viktigt.

Kostnader och avgifter

Intensivvård är resurskrävande, men patientavgiften i Sverige är låg och regleras av regionen (dygnsavgift). Det ekonomiska hindret ska inte påverka att svårt sjuka får den vård de behöver.

Vanliga frågor

Får vi besöka?: Besök är ofta möjliga men kan behöva planeras – fråga personalen om tider och rutiner. Hygienregler ska följas noggrant.
Är patienten medveten på IVA?: Det varierar. Vissa är vakna, andra är sederade eller sover p.g.a. respiratorbehandling eller smärtlindring. Nivån anpassas efter behov och omvärderas regelbundet.
Vad betyder respirator?: En maskin som hjälper till med andningen när lungorna inte orkar själva. Den ställs in individuellt och övervakas kontinuerligt.
Hur länge vårdas man på IVA?: Det beror på sjukdomens svårighetsgrad och respons på behandling – från timmar/dygn till veckor. Målet är att flytta till lägre vårdnivå så snart det är säkert.
Vilka risker finns?: Infektioner, blodpropp, trycksår, delirium, muskelförtvining och läkemedelsbiverkningar. Teamet arbetar aktivt för att förebygga och upptäcka detta tidigt.
Hur kommunicerar man med en sederad patient?: Närstående kan bidra med röst, musik och lugn beröring. Personalen använder enkla ja/nej‑signaler, tavlor eller tekniska hjälpmedel när uppvak möjliggör kommunikation.
Vad kostar intensivvård?: IVA är mycket kostsam för vården, men patienten betalar normalt endast regionens dygnsavgift. Kontakta regionen för aktuella regler.
Behöver alla intensivvård efter operation?: Nej. IVA ges när det finns medicinska skäl – t.ex. efter mycket stora ingrepp eller om komplikationer uppstår. Annars räcker uppvaknings‑/vårdavdelning.
Vad händer efter utskrivning?: Plan för rehabilitering, läkemedel och uppföljning görs. Sök vård om nya varningssymtom uppstår eller om tillståndet försämras.