Kardiolog

Hjärtavdelningen VIN II, Kardiologiska kliniken ViN

Vrinnevisjukhuset, Norrköping, Norrköping
3,3
Medel
3.3 av 5 hjärtan
Baserat på 1 omdömen

Betygsfördelning

1 omdömen totalt

5 hjärtan
0
4 hjärtan
0
3 hjärtan
0
2 hjärtan
0
1 hjärta
1

Om mottagningen

Hjärtavdelningen är en akutmedicinsk vårdavdelning med vårdplatser där det finns möjlighet att bedriva avancerad behandling och övervakning vid akuta hjärtåkommor. Här vårdas framför allt patienter med hjärtåkommor såsom kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och olika arytmier.

Företag på Patientguiden får inte erbjuda incitament eller betala för att dölja omdömen. Alla omdömen är skrivna av patienter som besökt vårdgivaren. Läs mer

3,3/ 5
3.3 av 5 hjärtan
Medelbaserat på 1 omdöme
Skriv ditt omdöme

Alla omdömen(1)

  • John
    11 mån sedan
    1.0 av 5 hjärtan

    Katastrofalt

    Innan kontakten med Vrinnevi kardiologen. Mådde jag 100% bra. Otroligt illa bemött och fått fel behandling. Lyssnar inte på patientens symtom, blir sämre och sämre efter varje möte. Vägrar att göra utredningar. Har sökt vård i över en månads tid, åkt in och ut 10 gånger. Överläkaren på kardiologin hänvisar frågor om medicinska symtomer till vårdcentralen.

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Vrinnevisjukhuset, Norrköping, NorrköpingVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg89/ 100
Helhetsintryck
89snitt 88
Emotionellt stöd
87snitt 86
Delaktighet och involvering
77snitt 81
Respekt och bemötande
84snitt 83
Kontinuitet och koordinering
83snitt 81
Information och kunskap
75snitt 78
Tillgänglighet
86snitt 86
Allmän information

Om kardiolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Kardiologi omfattar utredning och behandling av hjärt‑kärlsjukdomar såsom kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, klaffel, rytmrubbningar och hypertoni. Fokus är individanpassad vård, riskreduktion och god livskvalitet.

Vanliga besvär och diagnoser

Symtom kan vara bröstsmärta, andfåddhet, trötthet, svullnad, hjärtklappning eller svimning.

  • Bröstsmärta och kranskärlssjukdom (stabil/instabil angina, hjärtinfarkt)
  • Hjärtsvikt (nedsatt eller bevarad ejektionsfraktion)
  • Klaffel (aortastenos/-insufficiens, mitralisstenos/-insufficiens)
  • Rytmrubbningar (förmaksflimmer, SVT, VT, AV‑block)
  • Hypertoni och lipidrubbningar
  • Kardiomyopatier och perikardit/myokardit

Utredning och diagnostik

Val av test styrs av symtom, risk och frågeställning.

  • EKG och långtids‑EKG (Holter/event)
  • Arbetsprov/CPET och gångtest
  • Ekokardiografi för klaffar och pumpfunktion
  • Blodprover (troponin, BNP/NT‑proBNP, lipidprofil)
  • Bilddiagnostik: koronar‑CT, hjärt‑MR, nuklearmedicin
  • Invasiv kranskärlsröntgen vid behov

Behandlingar

Målet är symtomlindring, riskreduktion och längre överlevnad.

  • Läkemedel: antitrombotika, statiner, betablockare, ACE/ARB/ARNI, SGLT2‑hämmare, MRA
  • PCI och kranskärlskirurgi (CABG)
  • Klaffingrepp: TAVI, MitraClip, klaffkirurgi
  • Arytmibehandling: ablation, pacemaker/ICD, CRT
  • Hypertonibehandling och lipidsänkning
  • Rehabilitering, träning och livsstilsstöd

Prevention och livsstil

Rökstopp, blodtryck/lipider, motion, kost, sömn och stresshantering är hörnstenar. Program för hjärtrehabilitering ger tydlig riskminskning.

När ska man söka akut?

Sök akut vid ihållande bröstsmärta, ny svår andfåddhet, svimning, snabb oregelbunden puls med påverkan eller tecken på stroke/TIA. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Fråga om väntetider, egenavgifter och reseersättning.

Vanliga frågor

Behöver alla med förmaksflimmer blodförtunnande?
Bedöms med CHA2DS2‑VASc. Många har nytta av antikoagulantia, men beslut tas individuellt efter risk/nytta.
Är hjärtinfarkt alltid bröstsmärta?
Nej, särskilt äldre/kvinnor/diabetiker kan ha atypiska symtom som andfåddhet, trötthet eller illamående.
Kan träning vara farligt vid hjärtsvikt?
Rätt doserad träning är säker och rekommenderas. Program planeras med vårdteamet.
När behövs pacemaker?
Vid symtomgivande bradykardi/ledningsblock. Typ och inställningar väljs efter behov.