Patientguiden
Gastroenterolog

Mag-tarmmottagningen Kalmar

Hälsogränd 2, Kalmar, Kalmar
3,6
Medel
3.6 av 5 hjärtan
Baserat på 1 omdömen
Skriv omdöme +46103584472

Betygsfördelning

1 omdömen totalt

5 hjärtan
1
4 hjärtan
0
3 hjärtan
0
2 hjärtan
0
1 hjärta
0

Om mottagningen

Till oss kommer du som har besvär i mag- och tarmkanalen eller besvär med levern. Hos oss utreds och behandlas du och läkare tar beslut om uppföljande vård. Sjuksköterskor ger telefonrådgivning till mag-tarmmottagningens patienter.

Företag på Patientguiden får inte erbjuda incitament eller betala för att dölja omdömen. Alla omdömen är skrivna av patienter som besökt vårdgivaren. Läs mer

3,6/ 5
3.6 av 5 hjärtan
Medelbaserat på 1 omdöme
Skriv ditt omdöme

Alla omdömen(1)

  • Johanna
    10 mån sedan
    5.0 av 5 hjärtan

    <3

    Väldigt trevliga och bra förståelse.

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Parkering finns i nära anslutning till sjukhuset. Se parkering- och områdeskarta under rubriken Praktisk information längre ner på sidan.

Hälsogränd 2, KalmarVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg87/ 100
Helhetsintryck
87snitt 91
Emotionellt stöd
83snitt 87
Delaktighet och involvering
88snitt 89
Respekt och bemötande
91snitt 91
Kontinuitet och koordinering
84snitt 89
Information och kunskap
83snitt 86
Tillgänglighet
91snitt 91

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om gastroenterolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Gastroenterologi spänner från reflux och IBS till IBD, leversjukdom och pankreassjukdom. Högvärdig vård innebär rätt test i rätt tid, individanpassad behandling och strukturerad uppföljning med dietist- och livsstilsstöd.

Uppdrag och team

Gastroteamet omfattar läkare, endoskopister, sjuksköterskor, dietist och ibland kurator/psykolog. Planen omfattar medicin, endoskopi och stöd för kost, sömn, stress och aktivitet.

Vanliga tillstånd

Symtom: buksmärta, halsbränna, illamående, diarré/förstoppning, blod i avföring, viktnedgång.

  • Reflux, dyspepsi och ulkus
  • IBD (Crohns/UC) och mikroskopisk kolit
  • IBS/funktionsstörningar och förstoppning
  • Celiaki och malabsorption
  • Leversjukdomar (NAFLD/NASH, autoimmun hepatit, PSC/PBC)
  • Gallvägs-/pankreassjukdomar

Diagnostik

Tydlig frågeställning och sekvenserad utredning undviker onödiga undersökningar.

  • Blod-/avföringsprover (F‑calprotectin, leverprover, IgA‑tTG, H. pylori)
  • Endoskopi med riktade biopsier
  • Bild (UL/CT/MR, MRCP) vid gallväg/pankreas
  • Elastografi/FibroScan vid fettlever/fibros
  • Funktionstester och elim./provokationskost

Behandling

Mål: symtomkontroll, slemhinneheling (IBD) och riskreduktion.

  • Syrahämning och H. pylori‑eradikering
  • IBD: 5‑ASA, steroider, immunmodulerare, biologiska/targeted läkemedel
  • IBS: FODMAP med dietist, fiber och farmaka, psykologisk behandling
  • Leversjukdom: livsstil, antivirala/immunmod., komplikationsprofylax
  • Endoskopiska åtgärder (ERCP/EUS) vid gallväg/pankreas

Nutrition och livsstil

Rätt livsstöd förbättrar medicinska resultat och livskvalitet.

  • Dietiststöd för energi, fiber, mikronäring
  • Alkoholrestriktion vid leverpåverkan
  • Viktoptimering och fysisk aktivitet
  • Sömn och stresshantering

Uppföljning och egenvård

Digital uppföljning och tydliga kontaktvägar minskar oplanerade besök.

  • Symtom- och skovdagbok (IBD/IBS)
  • Lab och kalprotektin enligt plan
  • Endoskopikontroller vid behov
  • Vaccinationer vid immunsuppression

När söka akut?

Svår buksmärta, blodiga kräkningar/avföring, feber/frossa, gulsot eller uttorkning. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras; dietiststöd/läkemedel enligt program och förmåner.

Vanliga frågor

Är FODMAP nödvändigt vid IBS?
Inte alltid. Testa strukturerat med dietist och återintroducera för att hitta din tolerans.
Hur ofta kontrolleras IBD?
Tätare vid skov/terapibyte, glesare i remission. Endoskopi enligt vårdprogram och riskprofil.
Kan NAFLD vända?
Ja, viktnedgång, aktivitet och alkoholrestriktion förbättrar levern påtagligt.
När behövs ERCP/EUS?
Vid gallgångssten, strikturer och pankreassjukdomar när åtgärd/diagnostik krävs.
Måste alla med reflux gastroskoperas?
Nej, inte vid okomplicerade besvär. Varningssymtom/terapisvikt talar för endoskopi.