Nefrolog

Njuravdelningen Mälarsjukhuset

Mälarsjukhuset, Eskilstuna
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Njuravdelningen har 12 platser.
Njuravdelningen är till för njursjuka patienter som har en akut- eller kronisk njursjukdom. Patienterna kan vara hos oss under utredning för misstänkt njursjukdom eller för att få postoperativ vård efter en njurtransplantation. Den planerade vården kan innefatta att patienten ska utföra en njurbiopsi eller få en AV-fistel /CDK för att kunna få hemodialysbehandling. I vissa fall lär vi patienten att utföra peritoneal dialys på sig själv.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Njuravdelningen Mälarsjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Mälarsjukhuset: Lämpliga busslinjer för att ta sig hit är Stadstrafik linje 4 och 30/31 (Servicelinjen) till hållplats Mälarsjukhuset vid huvudentrén. Landsbygdslinjerna 208, 220 och 820 stannar vid Mälarsjukhusets huvudentré på Kungsvägen. Stadstrafik linje 7 mot Trumtorp stannar på hållplats Mälarsjukhuset Sveavägen. På hållplatsen Mälarsjukhuset Sveavägen stannar även landsbygdslinjerna 801, 701 och 700. Använd reseplaneraren på Sormlandstrafiken.se, eller appen, för att hitta det alternativ som passar dig bäst. Med bil tar du avfart 133 från E20 och följer skyltning till sjukhuset. Från Nyköping sväng av väg 53 mot Sveavägen och följ därefter skyltningen.

Mälarsjukhuset, EskilstunaVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg80/ 100
Helhetsintryck
80snitt 88
Emotionellt stöd
73snitt 86
Delaktighet och involvering
70snitt 81
Respekt och bemötande
77snitt 83
Kontinuitet och koordinering
72snitt 81
Information och kunskap
70snitt 78
Tillgänglighet
81snitt 86
Allmän information

Om nefrolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Nefrologi omfattar akuta och kroniska njursjukdomar, urinvägsbesvär, hypertoni kopplad till njurar, elektrolytrubbningar samt dialys och transplantation. Målet är bevarad njurfunktion, minskad komplikationsrisk och god livskvalitet.

Vad gör en nefrolog?

Nefrologen bedömer hematuri/proteinuri, återkommande UVI/pyelonefrit, hypertoni, njursten och utredning vid nedsatt eGFR. Teamet samverkar med primärvård, urologi, kardiologi, endokrinologi och dialys/transplantationsenhet.

Vanliga tillstånd

Symtom: trötthet, svullnad, skummande urin, skummande urin, blod i urin, klåda – ofta senfas; tidig upptäckt via prover är viktig.

  • Kronisk njursjukdom (CKD) – stadieindelning och riskbedömning
  • Akut njursvikt (AKI)
  • Glomerulonefriter och nefrotiskt syndrom
  • Polycystisk njursjukdom (ADPKD)
  • Resistent hypertoni och sekundära orsaker
  • Njursten/kristalluri i samverkan
  • Urinvägsinfektioner/pyelonefrit (komplicerade)

Utredning och diagnostik

Syftet är orsaksdiagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.

  • Urinprov (sticka, albumin/kreatinin, odling) och blodprover (kreatinin, cystatin C, elektrolyter)
  • eGFR‑beräkning och progressuppföljning
  • Blodtrycksmätning (inkl. 24‑timmars ABPM)
  • Ultraljud njurar/urinvägar; CT urografi vid sten/hematuri
  • Immunologiska prover; njurbiopsi i utvalda fall

Behandling och riskreduktion

Tidiga åtgärder bromsar progress och minskar kardiovaskulär risk.

  • RAAS‑blockad (ACE/ARB) för proteinuri och hypertoni
  • SGLT2‑hämmare vid CKD/diabetes, blodtryck/lipidkontroll
  • Diuretika och vätskebalans; natriumrestriktion
  • Immunmodulerande behandling vid glomerulonefrit
  • Stenprofylax och utredning av metabol orsak
  • Vaccinationer och infektionsprofylax

Dialys och transplantation

Planering inför dialys (HD/PD) vid avancerad CKD och utredning för transplantation. Uppföljning av immunsuppression och komplikationer efter transplantation.

Livsstil och egenvård

Dietist‑ och sjuksköterskestöd är centralt för följsamhet och resultat.

  • Salthushållning, proteinbalans och fosfatkontroll
  • Vätskeintag enligt plan och daglig vikt vid avancerad CKD
  • Fysisk aktivitet och rökstopp
  • Läkemedelsföljsamhet och egen blodtryckskontroll

När ska man söka akut?

Snabbt tilltagande svullnad/andfåddhet, kraftig flanksmärta (sten), blod i urin med koagel, hög feber med påverkad allmäntillstånd eller mycket lite urin – sök akut. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras. Läkemedel och hjälpmedel täcks ofta av högkostnadsskydd.

Vanliga frågor

Måste alla med proteinuri ha ACE/ARB?
Ofta rekommenderat vid albuminuri för njur‑ och hjärtskydd, om inte kontraindikation finns.
När behövs njurbiopsi?
Vid oklar glomerulär sjukdom, snabb försämring eller terapiavgörande frågeställning.
Är SGLT2‑hämmare lämpligt utan diabetes?
Ja vid vissa CKD‑former – bedöms individuellt utifrån eGFR och albuminuri.
Vilken kost är bäst vid CKD?
Dietist anpassar protein, natrium, fosfat och kalium. Undvik överdriven proteinkonsumtion utan plan.