EndokrinologInternmedicinsk verksamhetKardiolog

Medicinmottagningen Mälarsjukhuset

Mälarsjukhuset, Eskilstuna
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

På medicinmottagningen sker utredningar och kontrollbesök vid olika invärtesmedicinska sjukdomar.
På medicinmottagningen sker både nybesök med utredningar och kontrollbesök för personer med olika invärtesmedicinska sjukdomar. Här får patienter träffa både specialistläkare och läkare under utbildning. Våra specialicerade sjuksköterskor och våra undersköterska ansvarar för olika behandlingar och undersökningar. Personalen är indelade i specialistteam: AK-mottagningen Endokrinologimottagningen Kardiologmottagningen Mag- tarmmottagningen Neurologimottagningen

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Medicinmottagningen Mälarsjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Mälarsjukhuset: Lämpliga busslinjer för att ta sig hit är Stadstrafik linje 4 och 30/31 (Servicelinjen) till hållplats Mälarsjukhuset vid huvudentrén. Landsbygdslinjerna 208, 220 och 820 stannar vid Mälarsjukhusets huvudentré på Kungsvägen. Stadstrafik linje 7 mot Trumtorp stannar på hållplats Mälarsjukhuset Sveavägen. På hållplatsen Mälarsjukhuset Sveavägen stannar även landsbygdslinjerna 801, 701 och 700. Använd reseplaneraren på Sormlandstrafiken.se, eller appen, för att hitta det alternativ som passar dig bäst. Med bil tar du avfart 133 från E20 och följer skyltning till sjukhuset. Från Nyköping sväng av väg 53 mot Sveavägen och följ därefter skyltningen.

Mälarsjukhuset, EskilstunaVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg85/ 100
Helhetsintryck
85snitt 91
Emotionellt stöd
89snitt 87
Delaktighet och involvering
85snitt 89
Respekt och bemötande
89snitt 91
Kontinuitet och koordinering
88snitt 89
Information och kunskap
83snitt 86
Tillgänglighet
89snitt 91
Allmän information

Om endokrinolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Endokrinologi omfattar sjukdomar i hormonproducerande organ som sköldkörtel, bukspottkörtel, hypofys, binjurar, bisköldkörtlar och könskörtlar. Behandlingsmålet är stabil hormonbalans, minskad risk för följdsjukdom och god livskvalitet i vardagen.

Vad gör en endokrinolog?

Endokrinologer utreder misstänkta hormonrubbningar (t.ex. trötthet, viktförändring, hjärtklappning, värme-/köldintolerans, blodtrycksproblem, blodsockeravvikelser) och behandlar tillstånd som diabetes, tyreoideasjukdom, hypofys- och binjuresjukdomar. Teamet samarbetar med diabetessjuksköterskor, dietister, ögonläkare, kardiologer, gynekologer och primärvård.

Vanliga tillstånd

Symtombilden är ofta ospecifik – strukturerad utredning krävs.

  • Diabetes: typ 1, typ 2, LADA, graviditetsdiabetes
  • Tyreoideasjukdom: hypotyreos, hypertyreos (Graves), knölar/struma
  • Hypofystillstånd: prolaktinom, akromegali, Cushing, hypofysinsufficiens
  • Binjuretillstånd: Addison (binjurebarksvikt), Cushings syndrom, feokromocytom, primär hyperaldosteronism
  • Kalcium-/PTH-rubbningar: primär/sekundär hyperparatyreoidism, osteomalaci
  • Hypogonadism, PCOS (i samverkan med gynekolog), hyponatremi

Utredning och diagnostik

Rätt prov vid rätt tidpunkt är avgörande (t.ex. morgonkortisol, läkemedelspåverkan).

  • Blod- och urinprover: TSH/T4/T3, HbA1c, C-peptid, autoantikroppar (GAD/IA-2), kortisol/ACTH, dexametasonhämning, aldosteron/renin-kvot, metanefriner, prolaktin, IGF-1, könshormoner, PTH, 25-OH-D, elektrolyter
  • Dynamiska tester: OGTT, synachten (ACTH-stimulering), vattenrestriktion m.m.
  • Bilddiagnostik: ultraljud tyreoidea, MR hypofys, CT/MR binjurar
  • DXA-mätning av bentäthet vid misstanke om osteoporos/sekundära orsaker

Behandlingar

Behandlingen individualiseras efter mål, samsjuklighet och livssituation.

  • Diabetes: insulin (pump/CGM/loop), metformin, SGLT2-, GLP-1-, DPP-4-hämmare, blodtryck/lipidkontroll, fot-/ögon-/njuruppföljning
  • Hypotyreos: levotyroxin med individuell dosering och TSH-mål
  • Hypertyreos: tyreostatika, betablockad, radiojod eller kirurgi
  • Prolaktinom: dopaminagonister (kabergolin/bromokriptin)
  • Akromegali: somatostatinanaloger, GH-receptorblockerare, kirurgi
  • Cushing/feokromocytom/aldosteronism: kirurgi och/eller medicinsk terapi
  • Addison: hydrokortison/flu­drokortison, sjukdomskunskap och krisplan
  • Hyperparatyreoidism: kirurgi eller medicinsk behandling (t.ex. cinakalcet)

Graviditet och hormonella tillstånd

Särskild planering krävs vid diabetes, tyreoidea- och hypofystillstånd. Läkemedel och målvärden anpassas för säker fostertillväxt och minskad risk för komplikationer.

Livsstil och egenvård

Näringsrika matvanor, regelbunden fysisk aktivitet, sömn, rökstopp och begränsad alkohol förbättrar hormonbalans och minskar risk för följdsjukdomar. Egenmonitorering (blodsocker, blodtryck) och kunskap om varningssymtom är centralt.

När ska man söka akut?

Sök akut vid ketoacidos-/hypoglykemimisstanke, svår hjärtklappning/andfåddhet, kraftig huvudvärk med synpåverkan, uttalad svaghet och lågt blodtryck (Addisonkris), feokromocytomkris eller allvarlig hyponatremi. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar regionalt. Hjälpmedel och läkemedel kan omfattas av högkostnadsskydd. Fråga mottagningen om väntetider, utbildningar och digital uppföljning.

Vanliga frågor

Behöver jag göra uppehåll med levotyroxin inför prov?
Nej, ta läkemedlet som vanligt på morgonen om inte annat anges. Provtider och dosjustering bedöms individuellt.
Får jag CGM/insulinpump?
Bedöms utifrån diagnos och behov. Vid typ 1-diabetes är CGM standard; vid typ 2 kan teknik stödja utvalda patienter.
Är radiojod farligt?
Radiojod används kontrollerat vid hypertyreos/knölstruma. Graviditet och små barn i hemmet kräver särskilda råd en period efter behandling.
Vad är Addisonkris?
Akut kortisolbrist med lågt blodtryck, illamående/kräkning och svaghet. Kräver omedelbar vård och intravenöst kortison – bär alltid akutkort och injektion vid känd Addison.
Kan GLP-1 hjälpa vikten?
Ja, vissa GLP-1-analoger ger viktnedgång och kardiovaskulär riskreduktion. Indikation och finansiering varierar – bedöms individuellt.