AllmänkirurgiKärlkirurg

Kirurgiska avdelningen Mälarsjukhuset

Mälarsjukhuset, Eskilstuna
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

På kirurgiska avdelningen med öron-näsa hals team vårdas man före och efter olika typer utav operativa ingrepp både vid akuta sjukdomar och planerade ingrepp.
Avdelningen är uppdelad i olika specialiteter i egenskap utav kärlkirurgi, nedre- och övre mag-tarmkirurgi, urologi, bröst- och plastikkirurgi samt öron-näsa- halsdiagnoser.
På kirurgiska avdelningen med öron-näsa hals-team vårdas man före och efter olika typer utav operativa ingrepp både vid akuta sjukdomar och planerade ingrepp. Avdelningen är uppdelad i olika specialiteter i egenskap av kärlkirurgi, nedre- och övre mag-tarmkirurgi, urologi, bröst- och plastikkirurgi samt öron-näsa-halsdiagnoser.

Besöksregler

Varje patient får ha max 2 besökare åt gången. Det är inte tillåtet att: - besöka avdelningen om du har symtom på luftvägsinfektion eller andra symtom på Covid-19 - besöka patienter med misstänkt eller konstaterad Covid-19 om inte särskilt skäl föreligger (t.ex. svårt sjuk patient) - ta med blommor, nötter eller ha starka dofter som parfym/rakvatten (med hänsyn till allergiker)

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Kirurgiska avdelningen Mälarsjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

För att ta del av rekommenderad färdväg, besök Sörmlandstrafikens webbplats (www.sormlandstrafiken.se) eller hämta karta från Eniro (www.eniro.se).

Mälarsjukhuset, EskilstunaVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg68/ 100
Helhetsintryck
68snitt 88
Emotionellt stöd
70snitt 86
Delaktighet och involvering
64snitt 81
Respekt och bemötande
68snitt 83
Kontinuitet och koordinering
60snitt 81
Information och kunskap
61snitt 78
Tillgänglighet
71snitt 86
Allmän information

Om allmänkirurgi

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Allmänkirurgi omfattar utredning och behandling av vanliga kirurgiska tillstånd i buk, hud och mjukdelar. Behandling planeras i team med fokus på patientsäkerhet, minimal vävnadspåverkan, god smärtlindring och snabb återhämtning (ERAS).

Vad gör en allmänkirurg?

Allmänkirurgen utreder akuta och planerade besvär i mag–tarmkanal, gallvägar, bukvägg, ändtarm samt hud/mjukdelar. Man använder bilddiagnostik, endoskopi och laboratorieprover för att ställa diagnos och erbjuder både konservativ behandling och kirurgi (öppen eller laparoskopisk).

Vanliga tillstånd

Akuta buksmärtor, feber och påverkat allmäntillstånd kräver snabb bedömning.

  • Gallstenssjukdom: gallkolik, kolecystit, koledokussten
  • Bråck: ljumsk-, lår-, navel- och ärrbråck
  • Appendicit (blindtarmsinflammation)
  • Reflux/hiatusbråck och diafragmabråck
  • Hemorroider, analfissur och fistel
  • Pilonidalsinus (cysta i ryggslut)
  • Hud- och mjukdel: lipom, aterom, dermala tumörer/abscesser

Utredning och diagnostik

Rätt frågeställning i remissen och väl valda undersökningar minskar förseningar.

  • Anamnes och status inklusive bukpalpation och rektalundersökning
  • Laboratorieprover (CRP, blodstatus, lever-/pankreasprover)
  • Ultraljud/CT/MR vid gallvägar, bråck eller buksmärta
  • Endoskopi (gastroskopi/koloskopi) vid relevanta symtom
  • ERCP i samverkan vid gallgångssten

Behandlingsmetoder

Val av metod anpassas efter diagnos, anatomiska förutsättningar och återhämtningsmål.

  • Laparoskopi ('titthål') vid kolecystektomi, appendektomi, refluxkirurgi
  • Bråckkirurgi: nätförstärkning (öppen/Lichtenstein) eller laparoskopisk (TEP/TAPP)
  • Hemorroider: gummibandsligatur, sklerosering, HAL/RAR, kirurgi
  • Excision av hudförändringar; incision/dränage av abscess
  • Konservativa åtgärder: smärtlindring, kostråd, tarmregim

Inför operation (ERAS)

Förberedelser minskar illamående, smärta och vårdtid.

  • Rökstopp minst 4 veckor före – minskar komplikationer
  • Genomgång av läkemedel (antikoagulantia/antitrombotika)
  • Kolhydratrik dryckning kvällen före/2 timmar före enligt rutin
  • Information om smärtlindringsplan och mobilisering dag 0–1

Efter operation och rehabilitering

Vid feber, ökande smärta, rodnad/pus från sår – kontakta vården.

  • Tidig mobilisering och andningsövningar
  • Stegvis kostupptrappning och vätskebalans
  • Sårkontroll, tejp/stygntagning och duschrutiner
  • Återgång till arbete och träning enligt plan

Risker och komplikationer

Riskerna gås igenom inför ingrepp; åtgärdsplan finns vid komplikation.

  • Blödning, infektion, serom/hematom
  • Trombos/lungemboli – profylax enligt risk
  • Närliggande strukturskada (t.ex. gallgång)
  • Bråckåterfall beroende på vävnad/teknik/belastning

När ska man söka akut?

Sök akut vid ihållande intensiva buksmärtor, feber med frossa, gulsot, blodiga kräkningar/avföring, inklämt/ömmande bråck eller snabbt försämrat allmäntillstånd. Ring 112 vid livshot.

Remiss, väntetider och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad; fråga om väntetid, sjukskrivning och kontroller.

Vanliga frågor

Hur länge är jag sjukskriven efter bråckoperation?
Kontorsarbete: 1–2 veckor. Tyngre arbete: 3–6 veckor. Anpassas efter metod och läkning.
Är laparoskopi alltid bäst?
Inte alltid. Val avgörs av anatomi, tidigare operationer och riskprofil. Kirurgen rekommenderar säkraste lösningen.
När får jag träna igen?
Lätta promenader direkt. Successiv stegring. Tunga lyft först efter läkarens råd (ofta efter 4–6 veckor).
Kan gallbesvär gå över av sig själv?
Lindriga besvär kan variera. Vid återkommande kolik/komplikationer rekommenderas oftast operation.
Får jag bada?
Duscha tidigt enligt råd. Undvik bad/sim tills såret är läkt och suturer/tejp hanterats enligt plan.