Njurmottagningen Värnamo sjukhus
Om mottagningen
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Njurmottagningen med tillhörande transplantationsmottagning ligger i mitten av sjukhuset och kan nås från både huvudentrén och södra entrén. Kostnadsfria parkeringar finns runt sjukhusområdet. Buss 51, 202 och 500 stannar vid huvudentrén.
Officiell patientupplevelse
Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.
- Helhetsintryck
- 94snitt 91
- Emotionellt stöd
- 91snitt 87
- Delaktighet och involvering
- 94snitt 89
- Respekt och bemötande
- 95snitt 91
- Kontinuitet och koordinering
- 93snitt 89
- Information och kunskap
- 89snitt 86
- Tillgänglighet
- 95snitt 91
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om nefrolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Nefrologi omfattar akuta och kroniska njursjukdomar, urinvägsbesvär, hypertoni kopplad till njurar, elektrolytrubbningar samt dialys och transplantation. Målet är bevarad njurfunktion, minskad komplikationsrisk och god livskvalitet.
Vad gör en nefrolog?
Nefrologen bedömer hematuri/proteinuri, återkommande UVI/pyelonefrit, hypertoni, njursten och utredning vid nedsatt eGFR. Teamet samverkar med primärvård, urologi, kardiologi, endokrinologi och dialys/transplantationsenhet.
Vanliga tillstånd
Symtom: trötthet, svullnad, skummande urin, skummande urin, blod i urin, klåda – ofta senfas; tidig upptäckt via prover är viktig.
- Kronisk njursjukdom (CKD) – stadieindelning och riskbedömning
- Akut njursvikt (AKI)
- Glomerulonefriter och nefrotiskt syndrom
- Polycystisk njursjukdom (ADPKD)
- Resistent hypertoni och sekundära orsaker
- Njursten/kristalluri i samverkan
- Urinvägsinfektioner/pyelonefrit (komplicerade)
Utredning och diagnostik
Syftet är orsaksdiagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.
- Urinprov (sticka, albumin/kreatinin, odling) och blodprover (kreatinin, cystatin C, elektrolyter)
- eGFR‑beräkning och progressuppföljning
- Blodtrycksmätning (inkl. 24‑timmars ABPM)
- Ultraljud njurar/urinvägar; CT urografi vid sten/hematuri
- Immunologiska prover; njurbiopsi i utvalda fall
Behandling och riskreduktion
Tidiga åtgärder bromsar progress och minskar kardiovaskulär risk.
- RAAS‑blockad (ACE/ARB) för proteinuri och hypertoni
- SGLT2‑hämmare vid CKD/diabetes, blodtryck/lipidkontroll
- Diuretika och vätskebalans; natriumrestriktion
- Immunmodulerande behandling vid glomerulonefrit
- Stenprofylax och utredning av metabol orsak
- Vaccinationer och infektionsprofylax
Dialys och transplantation
Planering inför dialys (HD/PD) vid avancerad CKD och utredning för transplantation. Uppföljning av immunsuppression och komplikationer efter transplantation.
Livsstil och egenvård
Dietist‑ och sjuksköterskestöd är centralt för följsamhet och resultat.
- Salthushållning, proteinbalans och fosfatkontroll
- Vätskeintag enligt plan och daglig vikt vid avancerad CKD
- Fysisk aktivitet och rökstopp
- Läkemedelsföljsamhet och egen blodtryckskontroll
När ska man söka akut?
Snabbt tilltagande svullnad/andfåddhet, kraftig flanksmärta (sten), blod i urin med koagel, hög feber med påverkad allmäntillstånd eller mycket lite urin – sök akut. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras. Läkemedel och hjälpmedel täcks ofta av högkostnadsskydd.
Vanliga frågor
- Måste alla med proteinuri ha ACE/ARB?
- Ofta rekommenderat vid albuminuri för njur‑ och hjärtskydd, om inte kontraindikation finns.
- När behövs njurbiopsi?
- Vid oklar glomerulär sjukdom, snabb försämring eller terapiavgörande frågeställning.
- Är SGLT2‑hämmare lämpligt utan diabetes?
- Ja vid vissa CKD‑former – bedöms individuellt utifrån eGFR och albuminuri.
- Vilken kost är bäst vid CKD?
- Dietist anpassar protein, natrium, fosfat och kalium. Undvik överdriven proteinkonsumtion utan plan.