Patientguiden
Neurolog

Neurologmottagningen Länssjukhuset Ryhov

Sjukhusgatan, Jönköping, huvudbyggnaden, Jönköping
3,3
Medel
3.3 av 5 hjärtan
Baserat på 2 omdömen
Skriv omdöme +46102422020

Betygsfördelning

2 omdömen totalt

5 hjärtan
0
4 hjärtan
0
3 hjärtan
0
2 hjärtan
0
1 hjärta
2

Om mottagningen

Neurologmottagningen utreder och behandlar patienter med neurologiska sjukdomar till exempel MS, Parkinsons sjukdom, epilepsi och ALS. Hit kommer du på remiss från läkare.

Företag på Patientguiden får inte erbjuda incitament eller betala för att dölja omdömen. Alla omdömen är skrivna av patienter som besökt vårdgivaren. Läs mer

3,3/ 5
3.3 av 5 hjärtan
Medelbaserat på 2 omdömen
Skriv ditt omdöme

Alla omdömen(2)

  • monster
    11 mån sedan
    1.0 av 5 hjärtan

    Dåligt bemötande utav läkaren. Känns som hon bara skriver skit för att va elak.

    Egentligen -5. Jag blir inte tagen på allvar. så jag höll på o dö. men miste benet och jag får medecin som jag mår dåligt utav ENBART en medecin. Och hon tror inte på att det finns flera varianter utav epileptiska anfall. Så jag bojkottar om du läser detta kan du sluta upp med det årliga samtalet. jag svarar ju inte längre. Och jag kan inte berätta om jag har anfall folk blir så stressiga vilket min fysik inte tillåter! BYT LÄKARE TILL NÅGON SOM ÅTMINSTONE LÄSER WIKIPEDIA OCH FASS!

  • monster
    11 mån sedan
    1.0 av 5 hjärtan

    Dåligt bemötande utav läkaren. Känns som hon bara skriver skit för att va elak.

    Egentligen -5. Jag blir inte tagen på allvar. så jag höll på o dö. men miste benet och jag får medecin som jag mår dåligt utav ENBART en medecin. Och hon tror inte på att det finns flera varianter utav epileptiska anfall. Så jag bojkottar om du läser detta kan du sluta upp med det årliga samtalet. jag svarar ju inte längre. Och jag kan inte berätta om jag har anfall folk blir så stressiga vilket min fysik inte tillåter! BYT LÄKARE TILL NÅGON SOM ÅTMINSTONE LÄSER WIKIPEDIA OCH FASS!

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Sjukhusgatan, Jönköping, huvudbyggnadenVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg84/ 100
Helhetsintryck
84snitt 91
Emotionellt stöd
75snitt 87
Delaktighet och involvering
81snitt 89
Respekt och bemötande
88snitt 91
Kontinuitet och koordinering
79snitt 89
Information och kunskap
73snitt 86
Tillgänglighet
82snitt 91

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om neurolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Neurologi omfattar stroke/TIA, epilepsi, migrän/huvudvärk, Parkinson och andra rörelsesjukdomar, multipel skleros (MS), neuropatier, myastenia gravis, ALS och mycket mer. Vården kombinerar snabb diagnostik, individanpassad behandling och team‑baserad uppföljning för bibehållen funktion och livskvalitet.

Vad gör en neurolog?

Neurologen utreder symtom som förlamning/domning, tal-/synrubbning, krampanfall, gångsvårigheter, skakningar, minnesproblem och svår huvudvärk. Arbetet sker i nära samverkan med neuroradiologi, neurofysiologi, rehabilitering och primärvård.

Vanliga tillstånd och symtom

Symtombilden varierar – tidig bedömning förbättrar prognos, särskilt vid stroke/akuta tillstånd.

  • Stroke/TIA: plötslig svaghet, hängande mungipa, talsvårighet
  • Epilepsi: krampanfall, frånvaroattacker, postiktal trötthet
  • Huvudvärk: migrän, klusterhuvudvärk, ny typ av huvudvärk med alarmsymtom
  • Rörelsesjukdomar: Parkinson, essentiell tremor, dystoni
  • MS och neuroinflammation: synnervsinflammation, känsel-/balansstörning
  • Perifer nerv/muskel: polyneuropati, karpaltunnel (i samverkan), myastenia gravis
  • Kognitiva sjukdomar: demensutredning i team

Utredning och diagnostik

Rätt test i rätt tid – akuta algoritmer vid stroke/kramp, riktad utredning vid kroniska besvär.

  • Neurologstatus och funktionstester
  • MR/CT hjärna/rygg, ibland angiografi
  • EEG vid epilepsi/tillstånd med medvetanderubbning
  • Neurofysiologi (EMG/ENeG) vid nerv/muskelsjukdom
  • Lumbalpunktion (likvor) vid neuroinflammation/infektion
  • Blodprover och autoimmun/metabol utredning

Behandlingar

Planen individualiseras efter diagnos, risk och patientens mål. Team‑rehab optimerar funktion.

  • Stroke: trombolys/trombektomi (akut kedja), sekundärprevention (blodtryck, antitrombotika, statin)
  • Epilepsi: antiepileptika, anfallsplan, körkortsregler och uppföljning
  • Migrän/huvudvärk: profylax (beta‑blockerare, antiepileptika, CGRP‑hämmare), Botox vid kronisk migrän
  • Parkinson/rörelsesjukdom: dopaminerga läkemedel, DBS i utvalda fall, fysioterapi
  • MS: sjukdomsmodifierande behandlingar, skovterapi, symtomlindring
  • Neuroimmunologi: IVIG, plasmaferes vid särskilda indikationer

Rehabilitering och livsstil

Fysioterapi, arbetsterapi, logoped, neuropsykolog och kurator kan ingå. Träning, sömn, stresshantering, rökstopp och näring påverkar symtomkontroll och progression.

Körkort, arbete och intyg

Körkortsregler gäller vid bl.a. epilepsi och synfältsbortfall. Intyg för arbete, hjälpmedel och sjukskrivning hanteras i samråd med vården.

När ska man söka akut?

Ring 112 vid FAST‑symtom (ansikte, arm, tal), nytillkommet långvarigt krampanfall, plötslig svår huvudvärk, snabbt tilltagande svaghet/känselbortfall, medvetandepåverkan eller allvarlig synpåverkan.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Läkemedel och hjälpmedel omfattas av högkostnadsskydd enligt regler.

Vanliga frågor

Hur snabbt ska misstänkt stroke bedömas?
Omedelbart – ring 112. Fönstret för trombolys/trombektomi är tidskritiskt.
Får jag köra bil med epilepsi?
Regler beror på anfallstyp och anfallsfri tid. Vården informerar och dokumenterar enligt Transportstyrelsens krav.
När behövs MR istället för CT?
MR ger bättre detalj vid t.ex. demyelinisering, små infarkter och tumörutredning. Akut blödning/trauma bedöms ofta initialt med CT.
Hjälper livsstil mot migrän?
Ja. Regelbunden sömn, vätska, måltider och triggerhantering minskar anfall. Medicinsk profylax kan komplettera.
Vad innebär DBS?
Deep Brain Stimulation modulerar signaler i specifika kärnor och används vid utvalda rörelsesjukdomar efter noggrann utredning.