Rehabiliteringsverksamhet

Rehabiliteringsmedicinska avdelningen Länssjukhuset Ryhov

Terapivägen, Jönköping, hus T1, Jönköping
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Till oss kommer patienter med neurologiska eller andra sjukdomar och skador som behöver rehabilitering. Många som kommer till oss har fått stroke. Hit kommer även patienter som drabbats av annan hjärnskada, amputation, ryggmärgsskada eller annan neurologisk sjukdom/skada. Hos oss blir du inlagd under ett antal dagar för intensiv rehabilitering. Här kommer du att träffa ett specialistteam som passar dig. Tillsammans formulerar ni en individuell rehabiliteringsplan. Målet är att du efter den akuta sjukdomsfasen ska kunna återfå ett så bra liv som möjligt. Under hela rehabiliteringsperioden arbetar vi med dig och dina närstående.

Besöksregler

Vardagar efter 18:00, helgdagar efter 13:00, övriga tider enligt överenskommelse. Besök inte avdelningen om du har feber, förkylningsbesvär, diarré, kräkningar eller andra symtom som kan medföra att du smittar.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Rehabiliteringsmedicinska avdelningen Länssjukhuset Ryhov.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Från E4:an från Helsingborg ta avfart 96. Sväng vänster i rondellen, sväng höger in på Terapivägen. Följ vägen och rehabiliteringsmedicinska kliniken ligger på vänster sida efter kurvan. Parkering finns utanför byggnaden, avgiftsbelagd. Från E4:an från Stockholm ta avfart 96. I rondellen tar du 3:e avfarten, i nästa rondell tar du 3:e avfarten, sväng höger in på Terapivägen. Följ vägen och rehabiliteringsmedicinska kliniken ligger på vänster sida efter kurvan. Parkering finns utanför byggnaden, avgiftsbelagd. Med buss: Busslinje 500 stannar på hållplats Ryhov östra Jönköping på Regementsgatan vid CityGross.

Terapivägen, Jönköping, hus T1Vägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om rehabiliteringsverksamhet

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Rehab hjälper dig att återhämta funktion, minska smärta och klara vardag, arbete och fritid efter skada, sjukdom eller operation. Insatserna planeras individuellt och genomförs av ett multiprofessionellt team.

Vad är rehabilitering?

Rehabilitering syftar till att återvinna eller kompensera förlorad funktion så att du kan leva självständigt och delta i livet. Arbetet följer ofta ICF‑modellen (kroppsfunktion, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer).

Vem möter jag på rehab?

Teamet kan inkludera fysioterapeut/sjukgymnast (rörelse, kondition, smärta), arbetsterapeut (ADL, hjälpmedel, kognition), logoped (tal, språk, sväljning), psykolog/kurator (stöd, coping, KBT/ACT), sjuksköterska och läkare. Vid behov deltar dietist och ortopedingenjör.

Bedömning och mål

Starten är en strukturerad bedömning: sjukdomsbild, funktionsnivå, smärta, kondition, balans, styrka, ADL‑förmåga, kognition, arbete och livssituation. Tillsammans sätter ni mätbara mål och en tidsplan med delmål och uppföljning.

Vanliga typer av rehab

Rehab skräddarsys efter behov:

  • Ortopedisk rehab – efter frakturer/ledoperation, ledband- och senskador
  • Neurologisk rehab – efter stroke, traumatisk hjärnskada, MS, Parkinson
  • Hjärtrehab och lungsjukgymnastik – efter hjärtinfarkt, hjärtkirurgi, KOL/astma
  • Smärtrehab – långvarig smärta med teaminsats och aktiva strategier
  • Cancerrehab – trötthet, lymfödem, ärrvävnad och återgång till aktivitet
  • Arbetslivsinriktad rehab – ergonomi, anpassningar och stegvis återgång

Träning och behandling

Träningen doseras och stegras: rörlighet, styrka, balans, koordination och kondition. Smärta hanteras med utbildning, pacing, smärtfysiologi och ibland TENS/tejp/avlastning. Kognitiva strategier och andning/avslappning kan ingå.

Hjälpmedel och anpassningar

Arbetsterapeut provar och förskriver hjälpmedel (t.ex. ortoser, greppstöd, gånghjälpmedel), planerar bostads‑/arbetsplatsanpassning och lär ut energibesparing och prioritering i vardagen.

Logopedisk insats

Vid tal-, språk- eller sväljsvårigheter tränas uttal, röst och språkförståelse. Vid dysfagi anpassas konsistens och sväljstrategier för säker näring och minskad aspirationsrisk.

Psykologiskt stöd och beteendemedicin

Krisreaktioner, oro och nedstämdhet är vanliga efter sjukdom/skada. Psykolog stödjer med coping, KBT/ACT, återgång till meningsfulla aktiviteter och att hitta hållbara vanor.

Mätning av resultat

Utfall följs med skattningar och tester (t.ex. smärtskala, 6‑minuters gångtest, styrke‑/balanstester, ADL‑skalor, arbetsförmågebedömning). Planen justeras utifrån data och mål.

Egenvård och hemprogram

Du får ett hemprogram med övningar och strategier. Kontinuitet är nyckeln – små steg, regelbundenhet och återkoppling ger bäst effekt.

Hur förbereder jag mig?

Ta med legitimation, läkemedelslista och relevanta intyg/journalutdrag. Tänk igenom dina mål och vilka aktiviteter du vill återgå till. Ha oömma kläder för fysisk status/övningar.

Remiss och kostnad

Regler varierar mellan regioner. I primärvård krävs ofta ingen remiss till rehabteam, men i specialistvård kan remiss behövas. Patientavgift/ frikort följer regionens taxa.

Vanliga frågor

Hur ofta behöver jag gå?
Beroende på mål och tillstånd. Ofta varje/varannan vecka i början med egen träning mellan besök. Dos och längd justeras efter utveckling.
Går rehab att göra digitalt?
Delar av rehab kan göras via video (uppföljning, hemprogram, utbildning), men fysiska bedömningar/åtgärder sker på plats.
Gör det ont?
Viss träningsvärk är normal. Smärta följs och åtgärder anpassas. Vid kraftig eller långvarig smärtökning kontaktar du teamet.
Kan ni hjälpa mig att komma tillbaka till jobbet?
Ja, med arbetsplatsgenomgång, ergonomi, tempoanpassning, stegvis återgång och samverkan med arbetsgivare/AF/FK vid behov.
Behöver jag remiss?
I primärvård ofta nej; fråga din vårdcentral. I specialistvård kan remiss krävas beroende på region och diagnos.
Hur lång tid tar rehab?
Från veckor till månader beroende på skada/sjukdom, mål och träningsdos. Planen utvärderas regelbundet och avslutas när målen är nådda eller när fortsatt plan görs i annan vårdnivå.