Patientguiden
Neurolog

Neurologiska mottagningen, Capio S:t Görans Sjukhus

Sankt Göransplan 1, Huvudentrén, Capio S:t Görans Sjukhus, Stockholm, Stockholm
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46858703490 Webbplats

Om mottagningen

På vår neurologiska mottagning tar vi emot patienter som remitterats från vårdcentral eller från sjukhuset för utredning och behandling av neurologiska sjukdomar. Vissa patienter kommer hit för enstaka besök, medan andra med kroniska och behandlingskrävande sjukdomar har en längre kontakt med vårt team. Vi är inte en vårdvalsmottagning men tar emot enstaka remisser från externa remittenter. Neurologiska sjukdomar kan påverka hjärnan, ryggmärgen, perifera nervsystemet (nervtrådar till exempelvis armar och ben), autonoma nervsystemet eller muskulaturen. Hit hör också sjukdomar som påverkar hjärnans blodförsörjning, såsom stroke.
Vid utredning av neurologiska symtom, exempelvis förlamning eller huvudvärk, träffar patienten en läkare som tar upp sjukdomshistoria och genomför en neurologisk undersökning. Detta innefattar ofta kontroll av reflexer, muskelstyrka, balans och känsel. Vid behov kompletteras utredningen med undersökningar som hjärnröntgen (datortomografi eller magnetkamera) eller elektrofysiologiska tester för att bedöma hjärnans aktivitet och perifera nervers funktion.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Neurologiska mottagningen, Capio S:t Görans Sjukhus.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Tunnelbana - Blå linje till Fridhemsplan eller Stadshagen, uppgång S:t Görans Sjukhus. - Grön linje till Fridhemsplan, uppgång Drottningholmsvägen. Bussar och andra kollektiva färdmedel - Se SL reseplanerare

Sankt Göransplan 1, Huvudentrén, Capio S:t Görans Sjukhus, StockholmVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om neurolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Neurologi omfattar stroke/TIA, epilepsi, migrän/huvudvärk, Parkinson och andra rörelsesjukdomar, multipel skleros (MS), neuropatier, myastenia gravis, ALS och mycket mer. Vården kombinerar snabb diagnostik, individanpassad behandling och team‑baserad uppföljning för bibehållen funktion och livskvalitet.

Vad gör en neurolog?

Neurologen utreder symtom som förlamning/domning, tal-/synrubbning, krampanfall, gångsvårigheter, skakningar, minnesproblem och svår huvudvärk. Arbetet sker i nära samverkan med neuroradiologi, neurofysiologi, rehabilitering och primärvård.

Vanliga tillstånd och symtom

Symtombilden varierar – tidig bedömning förbättrar prognos, särskilt vid stroke/akuta tillstånd.

  • Stroke/TIA: plötslig svaghet, hängande mungipa, talsvårighet
  • Epilepsi: krampanfall, frånvaroattacker, postiktal trötthet
  • Huvudvärk: migrän, klusterhuvudvärk, ny typ av huvudvärk med alarmsymtom
  • Rörelsesjukdomar: Parkinson, essentiell tremor, dystoni
  • MS och neuroinflammation: synnervsinflammation, känsel-/balansstörning
  • Perifer nerv/muskel: polyneuropati, karpaltunnel (i samverkan), myastenia gravis
  • Kognitiva sjukdomar: demensutredning i team

Utredning och diagnostik

Rätt test i rätt tid – akuta algoritmer vid stroke/kramp, riktad utredning vid kroniska besvär.

  • Neurologstatus och funktionstester
  • MR/CT hjärna/rygg, ibland angiografi
  • EEG vid epilepsi/tillstånd med medvetanderubbning
  • Neurofysiologi (EMG/ENeG) vid nerv/muskelsjukdom
  • Lumbalpunktion (likvor) vid neuroinflammation/infektion
  • Blodprover och autoimmun/metabol utredning

Behandlingar

Planen individualiseras efter diagnos, risk och patientens mål. Team‑rehab optimerar funktion.

  • Stroke: trombolys/trombektomi (akut kedja), sekundärprevention (blodtryck, antitrombotika, statin)
  • Epilepsi: antiepileptika, anfallsplan, körkortsregler och uppföljning
  • Migrän/huvudvärk: profylax (beta‑blockerare, antiepileptika, CGRP‑hämmare), Botox vid kronisk migrän
  • Parkinson/rörelsesjukdom: dopaminerga läkemedel, DBS i utvalda fall, fysioterapi
  • MS: sjukdomsmodifierande behandlingar, skovterapi, symtomlindring
  • Neuroimmunologi: IVIG, plasmaferes vid särskilda indikationer

Rehabilitering och livsstil

Fysioterapi, arbetsterapi, logoped, neuropsykolog och kurator kan ingå. Träning, sömn, stresshantering, rökstopp och näring påverkar symtomkontroll och progression.

Körkort, arbete och intyg

Körkortsregler gäller vid bl.a. epilepsi och synfältsbortfall. Intyg för arbete, hjälpmedel och sjukskrivning hanteras i samråd med vården.

När ska man söka akut?

Ring 112 vid FAST‑symtom (ansikte, arm, tal), nytillkommet långvarigt krampanfall, plötslig svår huvudvärk, snabbt tilltagande svaghet/känselbortfall, medvetandepåverkan eller allvarlig synpåverkan.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Läkemedel och hjälpmedel omfattas av högkostnadsskydd enligt regler.

Vanliga frågor

Hur snabbt ska misstänkt stroke bedömas?
Omedelbart – ring 112. Fönstret för trombolys/trombektomi är tidskritiskt.
Får jag köra bil med epilepsi?
Regler beror på anfallstyp och anfallsfri tid. Vården informerar och dokumenterar enligt Transportstyrelsens krav.
När behövs MR istället för CT?
MR ger bättre detalj vid t.ex. demyelinisering, små infarkter och tumörutredning. Akut blödning/trauma bedöms ofta initialt med CT.
Hjälper livsstil mot migrän?
Ja. Regelbunden sömn, vätska, måltider och triggerhantering minskar anfall. Medicinsk profylax kan komplettera.
Vad innebär DBS?
Deep Brain Stimulation modulerar signaler i specifika kärnor och används vid utvalda rörelsesjukdomar efter noggrann utredning.