Hematolog

Hematologimottagningen Mälarsjukhuset

Mälarsjukhuset, Eskilstuna
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Hematologmottagningen utreder misstänkta blodsjukdomar. Vid konstaterad blodsjukdom sköter teamet uppföljande kontroller och behandling.
Vid behov av sjukhusvård finns vårdplatser på Onkologiavdelningen Mälarsjukhuset.
Mottagningen har en omfattande öppenvårdsverksamhet med utredning, kontroller av patienter med olika typer av blodsjukdomar. Här utförs blodtappning och blodtransfusioner av olika slag samt benmärgsprovtagning. På mottagningen ges olika behandlingar bl.a. polikliniska cellgiftsbehandlingar och olika typer av antikroppsbehandlingar. Exempel på hematologiska sjukdomar är akut och kronisk leukemi, myelom, lymfom, polycytemia vera och myelodysplastiskt syndrom. På läkarmottagningen tas patienter emot som följs upp efter sjukhusvistelse eller via remiss från andra vårdinrättningar. Mottagningen har ett länsövergripande ansvar för utredning och behandling av akut leukemi. För att få komma till mottagningen behöver patienten först en bedömning från sin läkare på vårdcentralen. Patienten kan även lämna in en egen vårdbegäran via e-tjänsterna.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Hematologimottagningen Mälarsjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Mälarsjukhuset: Lämpliga busslinjer för att ta sig hit är Stadstrafik linje 4 och 30/31 (Servicelinjen) till hållplats Mälarsjukhuset vid huvudentrén. Landsbygdslinjerna 208, 220 och 820 stannar vid Mälarsjukhusets huvudentré på Kungsvägen. Stadstrafik linje 7 mot Trumtorp stannar på hållplats Mälarsjukhuset Sveavägen. På hållplatsen Mälarsjukhuset Sveavägen stannar även landsbygdslinjerna 801, 701 och 700. Använd reseplaneraren på Sormlandstrafiken.se, eller appen, för att hitta det alternativ som passar dig bäst. Med bil tar du avfart 133 från E20 och följer skyltning till sjukhuset. Från Nyköping sväng av väg 53 mot Sveavägen och följ därefter skyltningen.

Mälarsjukhuset, EskilstunaVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg94/ 100
Helhetsintryck
94snitt 91
Emotionellt stöd
88snitt 87
Delaktighet och involvering
92snitt 89
Respekt och bemötande
94snitt 91
Kontinuitet och koordinering
92snitt 89
Information och kunskap
89snitt 86
Tillgänglighet
96snitt 91
Allmän information

Om hematolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Hematologi omfattar sjukdomar i blodet, benmärgen och lymfsystemet – från anemier och koagulationsrubbningar till leukemier, lymfom och myelom. Målet är korrekt diagnos, effektiv behandling och trygg uppföljning med god livskvalitet.

Vad gör en hematolog?

Hematologer utreder avvikelser i blodstatus (blodbrist, låga/höga vita, trombocyter), blödning-/proppbenägenhet samt blodcancer och förstadier. Teamet inkluderar sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, kuratorer och ibland transplantationsenhet.

Vanliga tillstånd och symtom

Symtomen är ofta ospecifika – laboratorieprover och riktad utredning krävs.

  • Anemier: järnbrist, B12/folatbrist, hemolys, inflammationsanemi
  • Leukemier: AML, ALL, CLL, CML
  • Lymfom: Hodgkin och non‑Hodgkin
  • Myelom och MGUS
  • Myeloproliferativa neoplasier (MPN): polycytemia vera, essentiell trombocytos, myelofibros
  • MDS (myelodysplastiska syndrom)
  • Koagulationsrubbningar: DVT/LE, trombofili, blödarsjuka
  • Trombocytopeni (t.ex. ITP)
  • Symtom: trötthet, blekhet, andfåddhet, blåmärken, infektioner, skelettsmärta, viktnedgång

Utredning och diagnostik

Målet är att fastställa diagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.

  • Blodprover: blodstatus med diff, retikulocyter, ferritin, B12/folat, hemolysprover, koagulationsstatus
  • Benmärgsprov (aspirat/biopsi)
  • Flödescytometri, cytogenetik och molekylärgenetik
  • Bilddiagnostik (CT/PET‑CT) vid lymfom/myelom
  • Koagulationsutredning och trombofiliscreening vid behov

Behandlingar och stöd

Planen individualiseras utifrån diagnos, risk och patientens mål.

  • Substitution: järn, B12/folat, blodtransfusion
  • Cytostatika, antikroppar (t.ex. rituximab), proteasomhämmare/IMiDs vid myelom
  • Tyrosinkinashämmare (t.ex. imatinib) vid CML; JAK‑hämmare vid MPN
  • Immunmodulerande behandling och kortison vid ITP/autoimmun hemolys
  • Autolog/allogen stamcellstransplantation i utvalda fall
  • Antikoagulantia (DOAK/warfarin/LMH) och trombocythämmare
  • Infektionsprofylax, vaccinationer, tillväxtfaktorer (G‑CSF) och EPO
  • Rehabilitering, nutrition, fysisk aktivitet och psykosocialt stöd

Infektioner och vaccinationer

Neutropeni och immundämpning ökar infektionsrisk. Hygienråd, snabb bedömning vid feber och uppdaterade vaccinationer (inaktiverade vaccin) är centralt. Levande vaccin undviks under behandling.

Vardagsliv och egenvård

Balans mellan aktivitet och vila, näring, rökstopp och alkoholmåtta rekommenderas. Resor och arbete planeras utifrån blodvärden och infektionsrisk. Blödningsbenägenhet kräver försiktighet med kontaktidrott och vissa läkemedel.

När ska man söka akut?

Sök akut vid feber ≥38,0 °C under pågående behandling eller neutropeni, svår blödning, nytillkommen bröstsmärta/andfåddhet, neurologiska symtom, uttalad blekhet eller snabb försämring. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Behandling och läkemedel kan omfattas av högkostnadsskydd. Fråga kurator om ersättningar, sjukresa och praktiskt stöd.

Vanliga frågor

Måste järnbrist alltid behandlas med järninfusion?
Nej, ofta räcker tabletter och åtgärd av bakomliggande orsak. Infusion ges vid intolerans, grav brist eller särskilda behov.
Kan jag träna under behandling?
Ja, lätt–måttlig aktivitet är ofta bra. Anpassa efter ork och blodvärden och rådfråga teamet.
Får jag vaccin?
Inaktiverade vaccin går oftast bra. Levande vaccin undviks under pågående immunsuppression – rådgör med läkare.
Behöver alla med DVT äta blodförtunnande länge?
Behandlingstid beror på orsak och riskprofil (vanligen 3–6 månader, längre vid hög recidivrisk).
Är stamcellstransplantation alltid nödvändig?
Nej, bara vid utvalda diagnoser/riskgrupper. Beslut tas i specialiserat team och efter noggrann risk‑nytta‑bedömning.