Patientguiden
NeurologRehabiliteringsverksamhet

Rehabilitering och strokeavdelning Lycksele

Lycksele sjukhus, 921 82 Lycksele, Lycksele
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46907859107

Om mottagningen

Rehabiliterings- och strokeavdelningen har 16 vårdplatser som består av strokeenhet och allmän rehabilitering. Personalen arbetar med patienterna i team. Teamen består av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kurator och logoped. Vi har även ett nära samarbete med primär- och akutvård samt primärkommunerna. Strokeenheten arbetar utifrån nationella riktlinjer med vård av stroke i akutskedet samt rehabilitering och behandling. Allmän rehabilitering arbetar med rehabilitering av ortopedipatienter och vård i livets slutskede. I mån av plats vårdas även patienter med andra diagnoser.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Rehabilitering och strokeavdelning Lycksele.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Lycksele sjukhus, 921 82 LyckseleVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg99/ 100
Helhetsintryck
99snitt 88
Emotionellt stöd
96snitt 86
Delaktighet och involvering
93snitt 81
Respekt och bemötande
93snitt 83
Kontinuitet och koordinering
95snitt 81
Information och kunskap
91snitt 78
Tillgänglighet
98snitt 86

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om neurolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Neurologi omfattar stroke/TIA, epilepsi, migrän/huvudvärk, Parkinson och andra rörelsesjukdomar, multipel skleros (MS), neuropatier, myastenia gravis, ALS och mycket mer. Vården kombinerar snabb diagnostik, individanpassad behandling och team‑baserad uppföljning för bibehållen funktion och livskvalitet.

Vad gör en neurolog?

Neurologen utreder symtom som förlamning/domning, tal-/synrubbning, krampanfall, gångsvårigheter, skakningar, minnesproblem och svår huvudvärk. Arbetet sker i nära samverkan med neuroradiologi, neurofysiologi, rehabilitering och primärvård.

Vanliga tillstånd och symtom

Symtombilden varierar – tidig bedömning förbättrar prognos, särskilt vid stroke/akuta tillstånd.

  • Stroke/TIA: plötslig svaghet, hängande mungipa, talsvårighet
  • Epilepsi: krampanfall, frånvaroattacker, postiktal trötthet
  • Huvudvärk: migrän, klusterhuvudvärk, ny typ av huvudvärk med alarmsymtom
  • Rörelsesjukdomar: Parkinson, essentiell tremor, dystoni
  • MS och neuroinflammation: synnervsinflammation, känsel-/balansstörning
  • Perifer nerv/muskel: polyneuropati, karpaltunnel (i samverkan), myastenia gravis
  • Kognitiva sjukdomar: demensutredning i team

Utredning och diagnostik

Rätt test i rätt tid – akuta algoritmer vid stroke/kramp, riktad utredning vid kroniska besvär.

  • Neurologstatus och funktionstester
  • MR/CT hjärna/rygg, ibland angiografi
  • EEG vid epilepsi/tillstånd med medvetanderubbning
  • Neurofysiologi (EMG/ENeG) vid nerv/muskelsjukdom
  • Lumbalpunktion (likvor) vid neuroinflammation/infektion
  • Blodprover och autoimmun/metabol utredning

Behandlingar

Planen individualiseras efter diagnos, risk och patientens mål. Team‑rehab optimerar funktion.

  • Stroke: trombolys/trombektomi (akut kedja), sekundärprevention (blodtryck, antitrombotika, statin)
  • Epilepsi: antiepileptika, anfallsplan, körkortsregler och uppföljning
  • Migrän/huvudvärk: profylax (beta‑blockerare, antiepileptika, CGRP‑hämmare), Botox vid kronisk migrän
  • Parkinson/rörelsesjukdom: dopaminerga läkemedel, DBS i utvalda fall, fysioterapi
  • MS: sjukdomsmodifierande behandlingar, skovterapi, symtomlindring
  • Neuroimmunologi: IVIG, plasmaferes vid särskilda indikationer

Rehabilitering och livsstil

Fysioterapi, arbetsterapi, logoped, neuropsykolog och kurator kan ingå. Träning, sömn, stresshantering, rökstopp och näring påverkar symtomkontroll och progression.

Körkort, arbete och intyg

Körkortsregler gäller vid bl.a. epilepsi och synfältsbortfall. Intyg för arbete, hjälpmedel och sjukskrivning hanteras i samråd med vården.

När ska man söka akut?

Ring 112 vid FAST‑symtom (ansikte, arm, tal), nytillkommet långvarigt krampanfall, plötslig svår huvudvärk, snabbt tilltagande svaghet/känselbortfall, medvetandepåverkan eller allvarlig synpåverkan.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Läkemedel och hjälpmedel omfattas av högkostnadsskydd enligt regler.

Vanliga frågor

Hur snabbt ska misstänkt stroke bedömas?
Omedelbart – ring 112. Fönstret för trombolys/trombektomi är tidskritiskt.
Får jag köra bil med epilepsi?
Regler beror på anfallstyp och anfallsfri tid. Vården informerar och dokumenterar enligt Transportstyrelsens krav.
När behövs MR istället för CT?
MR ger bättre detalj vid t.ex. demyelinisering, små infarkter och tumörutredning. Akut blödning/trauma bedöms ofta initialt med CT.
Hjälper livsstil mot migrän?
Ja. Regelbunden sömn, vätska, måltider och triggerhantering minskar anfall. Medicinsk profylax kan komplettera.
Vad innebär DBS?
Deep Brain Stimulation modulerar signaler i specifika kärnor och används vid utvalda rörelsesjukdomar efter noggrann utredning.