NeurologNeurologisk rehabiliteringsverksamhetRehabiliteringsverksamhet

Avd 41 Neurorehabilitering Sunderby sjukhus, Division MedAK

Avd 41 N, Trapphus A, plan 4, Sunderby sjukhus, Södra Sunderbyn
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Avdelning 41 Neurorehab ingår i Kompetenscentrum Rehabiliteringsmedicin och har ett länsuppdrag gällande specialiserad rehabilitering för vuxna personer med neurologisk sjukdom/skada som är motiverad till intensiv rehabilitering. Du som uppfyller kriterierna kan remitteras till enheten av läkare. Insatserna riktar sig till dig som har behov av rehabilitering på specialistnivå och 24 timmars omvårdnad efter t ex stroke, traumatisk hjärnskada eller ryggmärgsskada. Vi erbjuder dig en sammanhållen utredning och rehabilitering i team bestående av arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped, läkare, kurator, neuropsykolog, rehabinstruktör, sjuksköterska och undersköterska. Tillsammans med dig sätter vi upp mål och en rehabiliteringsplan. Du har möjlighet till hembesök och permissioner under rehabiliteringsperioden. Rehabiliteringsmedicin är internationellt ackrediterad enligt CARF (Commission on Accreditation of Rehabilitation Facilities).

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Avd 41 Neurorehabilitering Sunderby sjukhus, Division MedAK.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Med bil från E4, ta väg 97 mot Boden. Avfart till Sunderby sjukhus, skyltad. Det går också bra att åka med tåget eller med många av länstrafikens linjebussar som stannar vid sjukhuset.

Avd 41 N, Trapphus A, plan 4, Sunderby sjukhus, Södra SunderbynVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om neurolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Neurologi omfattar stroke/TIA, epilepsi, migrän/huvudvärk, Parkinson och andra rörelsesjukdomar, multipel skleros (MS), neuropatier, myastenia gravis, ALS och mycket mer. Vården kombinerar snabb diagnostik, individanpassad behandling och team‑baserad uppföljning för bibehållen funktion och livskvalitet.

Vad gör en neurolog?

Neurologen utreder symtom som förlamning/domning, tal-/synrubbning, krampanfall, gångsvårigheter, skakningar, minnesproblem och svår huvudvärk. Arbetet sker i nära samverkan med neuroradiologi, neurofysiologi, rehabilitering och primärvård.

Vanliga tillstånd och symtom

Symtombilden varierar – tidig bedömning förbättrar prognos, särskilt vid stroke/akuta tillstånd.

  • Stroke/TIA: plötslig svaghet, hängande mungipa, talsvårighet
  • Epilepsi: krampanfall, frånvaroattacker, postiktal trötthet
  • Huvudvärk: migrän, klusterhuvudvärk, ny typ av huvudvärk med alarmsymtom
  • Rörelsesjukdomar: Parkinson, essentiell tremor, dystoni
  • MS och neuroinflammation: synnervsinflammation, känsel-/balansstörning
  • Perifer nerv/muskel: polyneuropati, karpaltunnel (i samverkan), myastenia gravis
  • Kognitiva sjukdomar: demensutredning i team

Utredning och diagnostik

Rätt test i rätt tid – akuta algoritmer vid stroke/kramp, riktad utredning vid kroniska besvär.

  • Neurologstatus och funktionstester
  • MR/CT hjärna/rygg, ibland angiografi
  • EEG vid epilepsi/tillstånd med medvetanderubbning
  • Neurofysiologi (EMG/ENeG) vid nerv/muskelsjukdom
  • Lumbalpunktion (likvor) vid neuroinflammation/infektion
  • Blodprover och autoimmun/metabol utredning

Behandlingar

Planen individualiseras efter diagnos, risk och patientens mål. Team‑rehab optimerar funktion.

  • Stroke: trombolys/trombektomi (akut kedja), sekundärprevention (blodtryck, antitrombotika, statin)
  • Epilepsi: antiepileptika, anfallsplan, körkortsregler och uppföljning
  • Migrän/huvudvärk: profylax (beta‑blockerare, antiepileptika, CGRP‑hämmare), Botox vid kronisk migrän
  • Parkinson/rörelsesjukdom: dopaminerga läkemedel, DBS i utvalda fall, fysioterapi
  • MS: sjukdomsmodifierande behandlingar, skovterapi, symtomlindring
  • Neuroimmunologi: IVIG, plasmaferes vid särskilda indikationer

Rehabilitering och livsstil

Fysioterapi, arbetsterapi, logoped, neuropsykolog och kurator kan ingå. Träning, sömn, stresshantering, rökstopp och näring påverkar symtomkontroll och progression.

Körkort, arbete och intyg

Körkortsregler gäller vid bl.a. epilepsi och synfältsbortfall. Intyg för arbete, hjälpmedel och sjukskrivning hanteras i samråd med vården.

När ska man söka akut?

Ring 112 vid FAST‑symtom (ansikte, arm, tal), nytillkommet långvarigt krampanfall, plötslig svår huvudvärk, snabbt tilltagande svaghet/känselbortfall, medvetandepåverkan eller allvarlig synpåverkan.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Läkemedel och hjälpmedel omfattas av högkostnadsskydd enligt regler.

Vanliga frågor

Hur snabbt ska misstänkt stroke bedömas?
Omedelbart – ring 112. Fönstret för trombolys/trombektomi är tidskritiskt.
Får jag köra bil med epilepsi?
Regler beror på anfallstyp och anfallsfri tid. Vården informerar och dokumenterar enligt Transportstyrelsens krav.
När behövs MR istället för CT?
MR ger bättre detalj vid t.ex. demyelinisering, små infarkter och tumörutredning. Akut blödning/trauma bedöms ofta initialt med CT.
Hjälper livsstil mot migrän?
Ja. Regelbunden sömn, vätska, måltider och triggerhantering minskar anfall. Medicinsk profylax kan komplettera.
Vad innebär DBS?
Deep Brain Stimulation modulerar signaler i specifika kärnor och används vid utvalda rörelsesjukdomar efter noggrann utredning.