Intensivvårdsavdelning Gävle
Om mottagningen
Det finns inga fasta besökstider, men du kan få vänta vid morgonskötsel, ronder och vid undersökningar. Kom gärna överens med personalen när det är lämpligt att komma på besök. Då utrymmet runt patienten är begränsat är det bra om det max är två personer som besöker patienten samtidigt. Det är bra om det är en i familjen som är kontaktperson.
Mobiltelefonen kan vara viktig för dig när din närstående är svårt sjuk. Inne i salen måste du stänga av mobilen eftersom att den kan störa teknisk apparatur.
Om du känner dig tveksam till besök på grund av egen sjukdom kan du rådfråga ansvarig sjuksköterska.
Det finns ett övernattningsrum i anslutning till avdelningen som du som närstående kan låna. Vid behov kan prioritering av rummet bli nödvändig.
Att besöka en intensivvårdsavdelning kan upplevas obehagligt och skrämmande. Miljön innehåller många tekniska apparater och patienten kan vara uppkopplade med sladdar. Inför första besöket får du information av personalen om miljön där din närstående vårdas.
Du som anhörig ska känna dig delaktig och väl informerad under vårdtiden. Vården ska därför ske i dialog med dig som närstående. Tveka inte att fråga om du behöver mer information eller om du vill berätta något som du tror att vi behöver veta. Vid akuta situationer är målet att kunna erbjuda läkarsamtal dygnet runt. När din närståendes tillstånd har stabiliserats tas läkarsamtalen dagtid.
För att orka vara ett stöd till någon som är svårt sjuk måste du ta hand om dig själv. Det är viktigt att äta och vila för att orka vara ett stöd. Det finns en kurator som kan hjälpa dig om du har behov av samtal eller om du har praktiska problem med exempelvis intyg, ekonomi och hur räkningar betalas när någon är sjuk. Det finns även tillgång till sjukhuspräst.
Besöksregler
En del av patienterna har allergier. Undvik därför starka dofter eller att ta med blommor. Var noga med handhygienen.
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
IVA finns på Gävle sjukhus, huvudentré, plan 5. För att resa kollektivt besök xtrafik.se.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om intensivvård
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Intensivvårdsavdelningen (IVA) ger den mest avancerade vården inom sjukhuset. Här får svårt sjuka eller skadade patienter dygnet‑runt‑övervakning, livsuppehållande behandling och tät uppföljning av ett högspecialiserat team.
Vad är intensivvård?
Intensivvård ges när ett eller flera av kroppens vitala funktioner är hotade eller sviktar – som andning, cirkulation, medvetande, njurar eller lever. Teamet består av intensivvårdsläkare, intensivvårdssjuksköterskor och undersköterskor, ofta i nära samarbete med andra specialiteter (t.ex. infektions-, hjärt‑, neuro‑ och kirurgteam).
Vilka patienter vårdas på IVA?
Exempel: svår lungsvikt (t.ex. pneumoni, ARDS), chock (blodförlust, sepsis, anafylaxi), svår hjärnblödning/hjärnskada, livshotande intoxikationer, komplicerade postoperativa förlopp, multiorgansvikt eller behov av avancerad smärt‑/sederingsbehandling och övervakning.
Övervakning och monitorering
På IVA följs vitalparametrar kontinuerligt: puls, blodtryck (ibland artärnål), syremättnad, andningsfrekvens, temperatur, urinproduktion och ibland hjärtövervakning/telemetri. Blodprover tas regelbundet för att styra behandling och läkemedel.
Andningsstöd
Målet är att säkra syresättning och koldioxidvädring. Stöd kan vara syrgas, högflöde, non‑invasiv ventilation (CPAP/BiPAP) eller respiratorbehandling via tub/trakeostomi. Vid särskilt svår lungsvikt kan vändningsläge (proning) eller ECMO övervägas på specialistcenter.
Cirkulationsstöd
Vätska i.v., blodtransfusioner vid behov och läkemedel som kärlsammandragande (vasopressor) eller hjärtstödjande medel kan ges för att normalisera blodtryck och cirkulation. Målet är att säkra blodflöde till livsviktiga organ och förebygga skador.
Njurersättningsbehandling
Vid svår njursvikt kan kontinuerlig dialys (CRRT) eller intermittent hemodialys användas för att avlägsna vätskeöverskott och slaggprodukter samt korrigera salter och syra‑bas.
Sedering, smärtlindring och komfort
Sedering (lugnande) används för att underlätta respiratorbehandling, minska stress och möjliggöra läkning. Smärtlindring ges strukturerat. Sederingsnivåer utvärderas ofta med skalor för att undvika över‑ eller undersedering, och man strävar efter dagliga uppvak för bedömning när det är medicinskt lämpligt.
Nutrition och vätskebalans
Tidigt näringsstöd (enteralt via sond eller parenteralt i.v.) är viktigt för att bevara muskelmassa och immunfunktion. Vätske‑ och elektrolytbalans justeras noggrant för att minska komplikationer.
Infektionskontroll
Noggrann hygien, isoleringsrutiner vid behov och riktad antibiotika/antiviral behandling används för att behandla och förebygga infektioner. Odlingar och klinisk uppföljning styr terapin för att undvika onödig antibiotikaexponering.
Deliriumprevention, sömn och mobilisering
Delirium (akut förvirring) är vanligt vid svår sjukdom. Teamet arbetar med dygnsrytm, lugn miljö, smärtkontroll och tidig mobilisering/rehab för att minska risker. Sjukgymnast och arbetsterapeut kan kopplas in tidigt.
Kommunikation och närstående
Regelbunden information ges till patient och närstående. Besökstider och kontaktvägar varierar, men många enheter uppmuntrar delaktighet när det är möjligt. Etiska samtal och målsamtal genomförs när prognos och behandling behöver klargöras.
Etik och vårdnivå
Behandling på IVA följer principen om rimlig nytta i förhållande till risker och börda. Ibland behöver man tillsammans besluta att begränsa eller avsluta åtgärder som inte längre gagnar patienten. Palliativt fokus kan då bli aktuellt.
Utskrivning och tiden efter IVA
När tillståndet stabiliserats flyttas patienten till vårdavdelning. Efter svår sjukdom kan fysisk trötthet, kognitiva svårigheter och psykiska reaktioner förekomma (PICS – post‑intensive care syndrome). Uppföljning, rehabilitering och stöd till närstående är viktigt.
Kostnader och avgifter
Intensivvård är resurskrävande, men patientavgiften i Sverige är låg och regleras av regionen (dygnsavgift). Det ekonomiska hindret ska inte påverka att svårt sjuka får den vård de behöver.
Vanliga frågor
- Får vi besöka?
- Besök är ofta möjliga men kan behöva planeras – fråga personalen om tider och rutiner. Hygienregler ska följas noggrant.
- Är patienten medveten på IVA?
- Det varierar. Vissa är vakna, andra är sederade eller sover p.g.a. respiratorbehandling eller smärtlindring. Nivån anpassas efter behov och omvärderas regelbundet.
- Vad betyder respirator?
- En maskin som hjälper till med andningen när lungorna inte orkar själva. Den ställs in individuellt och övervakas kontinuerligt.
- Hur länge vårdas man på IVA?
- Det beror på sjukdomens svårighetsgrad och respons på behandling – från timmar/dygn till veckor. Målet är att flytta till lägre vårdnivå så snart det är säkert.
- Vilka risker finns?
- Infektioner, blodpropp, trycksår, delirium, muskelförtvining och läkemedelsbiverkningar. Teamet arbetar aktivt för att förebygga och upptäcka detta tidigt.
- Hur kommunicerar man med en sederad patient?
- Närstående kan bidra med röst, musik och lugn beröring. Personalen använder enkla ja/nej‑signaler, tavlor eller tekniska hjälpmedel när uppvak möjliggör kommunikation.
- Vad kostar intensivvård?
- IVA är mycket kostsam för vården, men patienten betalar normalt endast regionens dygnsavgift. Kontakta regionen för aktuella regler.
- Behöver alla intensivvård efter operation?
- Nej. IVA ges när det finns medicinska skäl – t.ex. efter mycket stora ingrepp eller om komplikationer uppstår. Annars räcker uppvaknings‑/vårdavdelning.
- Vad händer efter utskrivning?
- Plan för rehabilitering, läkemedel och uppföljning görs. Sök vård om nya varningssymtom uppstår eller om tillståndet försämras.