Njur och Hematologiavdelning Gävle
Om mottagningen
Njur- och hematologiavdelningen i Gävle är en del av verksamhetsområdet internmedicin. Hos oss jobbar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysio- och arbetsterapeut.
Information till besökare:
Om du som anhörig vet eller tror att du är förkyld eller har magsjuka så rekommenderas att du stannar hemma 24 timmar efter senaste symtom innan du besöker en närstående som vårdas på hematologmottagningen. På så sätt skyddas både din och andras närstående. Sprita gärna händerna före och efter besöket.
Om du har frågor om en inneliggande patient önskar vi att du ringer efter lunch.
På grund av allergirisken, ta inte med blommor vid ditt besök.
Betalparkering finns på sjukhusområdet.
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Avdelningen finns på Gävle sjukhus, huvudentré, plan 10. För att resa kollektivt besök xtrafik.se.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om hematolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Hematologi omfattar sjukdomar i blodet, benmärgen och lymfsystemet – från anemier och koagulationsrubbningar till leukemier, lymfom och myelom. Målet är korrekt diagnos, effektiv behandling och trygg uppföljning med god livskvalitet.
Vad gör en hematolog?
Hematologer utreder avvikelser i blodstatus (blodbrist, låga/höga vita, trombocyter), blödning-/proppbenägenhet samt blodcancer och förstadier. Teamet inkluderar sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, kuratorer och ibland transplantationsenhet.
Vanliga tillstånd och symtom
Symtomen är ofta ospecifika – laboratorieprover och riktad utredning krävs.
- Anemier: järnbrist, B12/folatbrist, hemolys, inflammationsanemi
- Leukemier: AML, ALL, CLL, CML
- Lymfom: Hodgkin och non‑Hodgkin
- Myelom och MGUS
- Myeloproliferativa neoplasier (MPN): polycytemia vera, essentiell trombocytos, myelofibros
- MDS (myelodysplastiska syndrom)
- Koagulationsrubbningar: DVT/LE, trombofili, blödarsjuka
- Trombocytopeni (t.ex. ITP)
- Symtom: trötthet, blekhet, andfåddhet, blåmärken, infektioner, skelettsmärta, viktnedgång
Utredning och diagnostik
Målet är att fastställa diagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.
- Blodprover: blodstatus med diff, retikulocyter, ferritin, B12/folat, hemolysprover, koagulationsstatus
- Benmärgsprov (aspirat/biopsi)
- Flödescytometri, cytogenetik och molekylärgenetik
- Bilddiagnostik (CT/PET‑CT) vid lymfom/myelom
- Koagulationsutredning och trombofiliscreening vid behov
Behandlingar och stöd
Planen individualiseras utifrån diagnos, risk och patientens mål.
- Substitution: järn, B12/folat, blodtransfusion
- Cytostatika, antikroppar (t.ex. rituximab), proteasomhämmare/IMiDs vid myelom
- Tyrosinkinashämmare (t.ex. imatinib) vid CML; JAK‑hämmare vid MPN
- Immunmodulerande behandling och kortison vid ITP/autoimmun hemolys
- Autolog/allogen stamcellstransplantation i utvalda fall
- Antikoagulantia (DOAK/warfarin/LMH) och trombocythämmare
- Infektionsprofylax, vaccinationer, tillväxtfaktorer (G‑CSF) och EPO
- Rehabilitering, nutrition, fysisk aktivitet och psykosocialt stöd
Infektioner och vaccinationer
Neutropeni och immundämpning ökar infektionsrisk. Hygienråd, snabb bedömning vid feber och uppdaterade vaccinationer (inaktiverade vaccin) är centralt. Levande vaccin undviks under behandling.
Vardagsliv och egenvård
Balans mellan aktivitet och vila, näring, rökstopp och alkoholmåtta rekommenderas. Resor och arbete planeras utifrån blodvärden och infektionsrisk. Blödningsbenägenhet kräver försiktighet med kontaktidrott och vissa läkemedel.
När ska man söka akut?
Sök akut vid feber ≥38,0 °C under pågående behandling eller neutropeni, svår blödning, nytillkommen bröstsmärta/andfåddhet, neurologiska symtom, uttalad blekhet eller snabb försämring. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Behandling och läkemedel kan omfattas av högkostnadsskydd. Fråga kurator om ersättningar, sjukresa och praktiskt stöd.
Vanliga frågor
- Måste järnbrist alltid behandlas med järninfusion?
- Nej, ofta räcker tabletter och åtgärd av bakomliggande orsak. Infusion ges vid intolerans, grav brist eller särskilda behov.
- Kan jag träna under behandling?
- Ja, lätt–måttlig aktivitet är ofta bra. Anpassa efter ork och blodvärden och rådfråga teamet.
- Får jag vaccin?
- Inaktiverade vaccin går oftast bra. Levande vaccin undviks under pågående immunsuppression – rådgör med läkare.
- Behöver alla med DVT äta blodförtunnande länge?
- Behandlingstid beror på orsak och riskprofil (vanligen 3–6 månader, längre vid hög recidivrisk).
- Är stamcellstransplantation alltid nödvändig?
- Nej, bara vid utvalda diagnoser/riskgrupper. Beslut tas i specialiserat team och efter noggrann risk‑nytta‑bedömning.