Patientguiden
Hematolog

Mottagning Koagulation Solna, Karolinska Universitetssjukhuset

Eugeniavägen 3,Solna, Solna
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46812373373 Webbplats

Om mottagningen

Välkommen till koagulationsmottagningen i Solna, en specialistmottagning med många års erfarenhet av högspecialiserad vård gällande koagulation. Här utreds du som patient med bland annat tromboser, blödarsjuka och blödningsrubbningar. På koagulationsmottagningen i Solna är vår huvudverksamhet främst utredning av patienter med blodproppar (tromboser) eller blödningsbenägenhet. Vi tar även hand om patienter med svårare former av blödarsjuka.
Här bedrivs även dagvårdsverksamhet. Vi tar mot patienter för behandling och provtagning samt har även akut verksamhet.

Besöksregler

Munskyddskrav och besöksförbud är upphävt. Då det vistas infektionskänsliga patienter i våra lokaler är det dock fortsatt mycket viktigt att patient eller medföljare vid besöket inte har luftvägssymtom och/eller feber. Om du som patient känner dig sjuk (luftvägssymtom och/eller feber) inför ditt besök hos oss vänligen kontakta mottagningen så gör personalen en bedömning om besöket kan genomföras eller bör flyttas fram.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Mottagning Koagulation Solna, Karolinska Universitetssjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Busshållplatsen närmast nya sjukhusbyggnaden heter Hagaplan. Följande busslinjer stannar: 3, 5, 67, 73, 507, 598, 697. Busshållplatsen närmast (gamla) huvudentrén heter Karolinska sjukhuset norra. Följande busslinjer stannar: 3, 77, 57, 506, 507, 607. Tunnelbana/pendeltåg: T-bana S:t Eriksplan, därifrån kan du resa vidare med buss 3 eller 5. T-bana/Pendeltåg Odenplan/uppgång Vanadisvägen, därifrån kan du resa vidare med buss 57.

Eugeniavägen 3,SolnaVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om hematolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Hematologi omfattar sjukdomar i blodet, benmärgen och lymfsystemet – från anemier och koagulationsrubbningar till leukemier, lymfom och myelom. Målet är korrekt diagnos, effektiv behandling och trygg uppföljning med god livskvalitet.

Vad gör en hematolog?

Hematologer utreder avvikelser i blodstatus (blodbrist, låga/höga vita, trombocyter), blödning-/proppbenägenhet samt blodcancer och förstadier. Teamet inkluderar sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, kuratorer och ibland transplantationsenhet.

Vanliga tillstånd och symtom

Symtomen är ofta ospecifika – laboratorieprover och riktad utredning krävs.

  • Anemier: järnbrist, B12/folatbrist, hemolys, inflammationsanemi
  • Leukemier: AML, ALL, CLL, CML
  • Lymfom: Hodgkin och non‑Hodgkin
  • Myelom och MGUS
  • Myeloproliferativa neoplasier (MPN): polycytemia vera, essentiell trombocytos, myelofibros
  • MDS (myelodysplastiska syndrom)
  • Koagulationsrubbningar: DVT/LE, trombofili, blödarsjuka
  • Trombocytopeni (t.ex. ITP)
  • Symtom: trötthet, blekhet, andfåddhet, blåmärken, infektioner, skelettsmärta, viktnedgång

Utredning och diagnostik

Målet är att fastställa diagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.

  • Blodprover: blodstatus med diff, retikulocyter, ferritin, B12/folat, hemolysprover, koagulationsstatus
  • Benmärgsprov (aspirat/biopsi)
  • Flödescytometri, cytogenetik och molekylärgenetik
  • Bilddiagnostik (CT/PET‑CT) vid lymfom/myelom
  • Koagulationsutredning och trombofiliscreening vid behov

Behandlingar och stöd

Planen individualiseras utifrån diagnos, risk och patientens mål.

  • Substitution: järn, B12/folat, blodtransfusion
  • Cytostatika, antikroppar (t.ex. rituximab), proteasomhämmare/IMiDs vid myelom
  • Tyrosinkinashämmare (t.ex. imatinib) vid CML; JAK‑hämmare vid MPN
  • Immunmodulerande behandling och kortison vid ITP/autoimmun hemolys
  • Autolog/allogen stamcellstransplantation i utvalda fall
  • Antikoagulantia (DOAK/warfarin/LMH) och trombocythämmare
  • Infektionsprofylax, vaccinationer, tillväxtfaktorer (G‑CSF) och EPO
  • Rehabilitering, nutrition, fysisk aktivitet och psykosocialt stöd

Infektioner och vaccinationer

Neutropeni och immundämpning ökar infektionsrisk. Hygienråd, snabb bedömning vid feber och uppdaterade vaccinationer (inaktiverade vaccin) är centralt. Levande vaccin undviks under behandling.

Vardagsliv och egenvård

Balans mellan aktivitet och vila, näring, rökstopp och alkoholmåtta rekommenderas. Resor och arbete planeras utifrån blodvärden och infektionsrisk. Blödningsbenägenhet kräver försiktighet med kontaktidrott och vissa läkemedel.

När ska man söka akut?

Sök akut vid feber ≥38,0 °C under pågående behandling eller neutropeni, svår blödning, nytillkommen bröstsmärta/andfåddhet, neurologiska symtom, uttalad blekhet eller snabb försämring. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Behandling och läkemedel kan omfattas av högkostnadsskydd. Fråga kurator om ersättningar, sjukresa och praktiskt stöd.

Vanliga frågor

Måste järnbrist alltid behandlas med järninfusion?
Nej, ofta räcker tabletter och åtgärd av bakomliggande orsak. Infusion ges vid intolerans, grav brist eller särskilda behov.
Kan jag träna under behandling?
Ja, lätt–måttlig aktivitet är ofta bra. Anpassa efter ork och blodvärden och rådfråga teamet.
Får jag vaccin?
Inaktiverade vaccin går oftast bra. Levande vaccin undviks under pågående immunsuppression – rådgör med läkare.
Behöver alla med DVT äta blodförtunnande länge?
Behandlingstid beror på orsak och riskprofil (vanligen 3–6 månader, längre vid hög recidivrisk).
Är stamcellstransplantation alltid nödvändig?
Nej, bara vid utvalda diagnoser/riskgrupper. Beslut tas i specialiserat team och efter noggrann risk‑nytta‑bedömning.