Patientguiden
Endokrinolog

Endokrinmottagningen, Endokrinmedicinska kliniken US

Universitetssjukhuset, södra entrén, hiss D, plan 12, Linköping, Linköping
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46101059320

Om mottagningen

Endokrinmottagningen, Endokrinmedicinska kliniken US

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Endokrinmottagningen, Endokrinmedicinska kliniken US.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

OBS! Notera att vår mottagning flyttat till nya lokaler sedan september 2024.

Universitetssjukhuset, södra entrén, hiss D, plan 12, Linköping, LinköpingVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg82/ 100
Helhetsintryck
82snitt 91
Emotionellt stöd
76snitt 87
Delaktighet och involvering
82snitt 89
Respekt och bemötande
87snitt 91
Kontinuitet och koordinering
79snitt 89
Information och kunskap
80snitt 86
Tillgänglighet
83snitt 91

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om endokrinolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Endokrinologi omfattar sjukdomar i hormonproducerande organ som sköldkörtel, bukspottkörtel, hypofys, binjurar, bisköldkörtlar och könskörtlar. Behandlingsmålet är stabil hormonbalans, minskad risk för följdsjukdom och god livskvalitet i vardagen.

Vad gör en endokrinolog?

Endokrinologer utreder misstänkta hormonrubbningar (t.ex. trötthet, viktförändring, hjärtklappning, värme-/köldintolerans, blodtrycksproblem, blodsockeravvikelser) och behandlar tillstånd som diabetes, tyreoideasjukdom, hypofys- och binjuresjukdomar. Teamet samarbetar med diabetessjuksköterskor, dietister, ögonläkare, kardiologer, gynekologer och primärvård.

Vanliga tillstånd

Symtombilden är ofta ospecifik – strukturerad utredning krävs.

  • Diabetes: typ 1, typ 2, LADA, graviditetsdiabetes
  • Tyreoideasjukdom: hypotyreos, hypertyreos (Graves), knölar/struma
  • Hypofystillstånd: prolaktinom, akromegali, Cushing, hypofysinsufficiens
  • Binjuretillstånd: Addison (binjurebarksvikt), Cushings syndrom, feokromocytom, primär hyperaldosteronism
  • Kalcium-/PTH-rubbningar: primär/sekundär hyperparatyreoidism, osteomalaci
  • Hypogonadism, PCOS (i samverkan med gynekolog), hyponatremi

Utredning och diagnostik

Rätt prov vid rätt tidpunkt är avgörande (t.ex. morgonkortisol, läkemedelspåverkan).

  • Blod- och urinprover: TSH/T4/T3, HbA1c, C-peptid, autoantikroppar (GAD/IA-2), kortisol/ACTH, dexametasonhämning, aldosteron/renin-kvot, metanefriner, prolaktin, IGF-1, könshormoner, PTH, 25-OH-D, elektrolyter
  • Dynamiska tester: OGTT, synachten (ACTH-stimulering), vattenrestriktion m.m.
  • Bilddiagnostik: ultraljud tyreoidea, MR hypofys, CT/MR binjurar
  • DXA-mätning av bentäthet vid misstanke om osteoporos/sekundära orsaker

Behandlingar

Behandlingen individualiseras efter mål, samsjuklighet och livssituation.

  • Diabetes: insulin (pump/CGM/loop), metformin, SGLT2-, GLP-1-, DPP-4-hämmare, blodtryck/lipidkontroll, fot-/ögon-/njuruppföljning
  • Hypotyreos: levotyroxin med individuell dosering och TSH-mål
  • Hypertyreos: tyreostatika, betablockad, radiojod eller kirurgi
  • Prolaktinom: dopaminagonister (kabergolin/bromokriptin)
  • Akromegali: somatostatinanaloger, GH-receptorblockerare, kirurgi
  • Cushing/feokromocytom/aldosteronism: kirurgi och/eller medicinsk terapi
  • Addison: hydrokortison/flu­drokortison, sjukdomskunskap och krisplan
  • Hyperparatyreoidism: kirurgi eller medicinsk behandling (t.ex. cinakalcet)

Graviditet och hormonella tillstånd

Särskild planering krävs vid diabetes, tyreoidea- och hypofystillstånd. Läkemedel och målvärden anpassas för säker fostertillväxt och minskad risk för komplikationer.

Livsstil och egenvård

Näringsrika matvanor, regelbunden fysisk aktivitet, sömn, rökstopp och begränsad alkohol förbättrar hormonbalans och minskar risk för följdsjukdomar. Egenmonitorering (blodsocker, blodtryck) och kunskap om varningssymtom är centralt.

När ska man söka akut?

Sök akut vid ketoacidos-/hypoglykemimisstanke, svår hjärtklappning/andfåddhet, kraftig huvudvärk med synpåverkan, uttalad svaghet och lågt blodtryck (Addisonkris), feokromocytomkris eller allvarlig hyponatremi. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar regionalt. Hjälpmedel och läkemedel kan omfattas av högkostnadsskydd. Fråga mottagningen om väntetider, utbildningar och digital uppföljning.

Vanliga frågor

Behöver jag göra uppehåll med levotyroxin inför prov?
Nej, ta läkemedlet som vanligt på morgonen om inte annat anges. Provtider och dosjustering bedöms individuellt.
Får jag CGM/insulinpump?
Bedöms utifrån diagnos och behov. Vid typ 1-diabetes är CGM standard; vid typ 2 kan teknik stödja utvalda patienter.
Är radiojod farligt?
Radiojod används kontrollerat vid hypertyreos/knölstruma. Graviditet och små barn i hemmet kräver särskilda råd en period efter behandling.
Vad är Addisonkris?
Akut kortisolbrist med lågt blodtryck, illamående/kräkning och svaghet. Kräver omedelbar vård och intravenöst kortison – bär alltid akutkort och injektion vid känd Addison.
Kan GLP-1 hjälpa vikten?
Ja, vissa GLP-1-analoger ger viktnedgång och kardiovaskulär riskreduktion. Indikation och finansiering varierar – bedöms individuellt.