Patientguiden
Allmänkirurgi

Kirurgmottagningen Värnamo sjukhus

Doktorsgatan, Värnamo, Värnamo
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46102447200

Om mottagningen

Kirurgmottagningen är en remissmottagning. Här tar klinikens läkare emot besök inom sitt respektive specialområde. Vi utför utredningar och bedömningar, planering inför och kontroller efter operationer eller behandling. Utöver detta genomförs också mindre operationer i lokalbedövning. All verksamhet på kirurgmottagningen är planerad, vi har inga akuttider.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Kirurgmottagningen Värnamo sjukhus.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Doktorsgatan, VärnamoVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg88/ 100
Helhetsintryck
88snitt 91
Emotionellt stöd
85snitt 87
Delaktighet och involvering
87snitt 89
Respekt och bemötande
88snitt 91
Kontinuitet och koordinering
86snitt 89
Information och kunskap
82snitt 86
Tillgänglighet
88snitt 91

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om allmänkirurgi

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Allmänkirurgi omfattar utredning och behandling av vanliga kirurgiska tillstånd i buk, hud och mjukdelar. Behandling planeras i team med fokus på patientsäkerhet, minimal vävnadspåverkan, god smärtlindring och snabb återhämtning (ERAS).

Vad gör en allmänkirurg?

Allmänkirurgen utreder akuta och planerade besvär i mag–tarmkanal, gallvägar, bukvägg, ändtarm samt hud/mjukdelar. Man använder bilddiagnostik, endoskopi och laboratorieprover för att ställa diagnos och erbjuder både konservativ behandling och kirurgi (öppen eller laparoskopisk).

Vanliga tillstånd

Akuta buksmärtor, feber och påverkat allmäntillstånd kräver snabb bedömning.

  • Gallstenssjukdom: gallkolik, kolecystit, koledokussten
  • Bråck: ljumsk-, lår-, navel- och ärrbråck
  • Appendicit (blindtarmsinflammation)
  • Reflux/hiatusbråck och diafragmabråck
  • Hemorroider, analfissur och fistel
  • Pilonidalsinus (cysta i ryggslut)
  • Hud- och mjukdel: lipom, aterom, dermala tumörer/abscesser

Utredning och diagnostik

Rätt frågeställning i remissen och väl valda undersökningar minskar förseningar.

  • Anamnes och status inklusive bukpalpation och rektalundersökning
  • Laboratorieprover (CRP, blodstatus, lever-/pankreasprover)
  • Ultraljud/CT/MR vid gallvägar, bråck eller buksmärta
  • Endoskopi (gastroskopi/koloskopi) vid relevanta symtom
  • ERCP i samverkan vid gallgångssten

Behandlingsmetoder

Val av metod anpassas efter diagnos, anatomiska förutsättningar och återhämtningsmål.

  • Laparoskopi ('titthål') vid kolecystektomi, appendektomi, refluxkirurgi
  • Bråckkirurgi: nätförstärkning (öppen/Lichtenstein) eller laparoskopisk (TEP/TAPP)
  • Hemorroider: gummibandsligatur, sklerosering, HAL/RAR, kirurgi
  • Excision av hudförändringar; incision/dränage av abscess
  • Konservativa åtgärder: smärtlindring, kostråd, tarmregim

Inför operation (ERAS)

Förberedelser minskar illamående, smärta och vårdtid.

  • Rökstopp minst 4 veckor före – minskar komplikationer
  • Genomgång av läkemedel (antikoagulantia/antitrombotika)
  • Kolhydratrik dryckning kvällen före/2 timmar före enligt rutin
  • Information om smärtlindringsplan och mobilisering dag 0–1

Efter operation och rehabilitering

Vid feber, ökande smärta, rodnad/pus från sår – kontakta vården.

  • Tidig mobilisering och andningsövningar
  • Stegvis kostupptrappning och vätskebalans
  • Sårkontroll, tejp/stygntagning och duschrutiner
  • Återgång till arbete och träning enligt plan

Risker och komplikationer

Riskerna gås igenom inför ingrepp; åtgärdsplan finns vid komplikation.

  • Blödning, infektion, serom/hematom
  • Trombos/lungemboli – profylax enligt risk
  • Närliggande strukturskada (t.ex. gallgång)
  • Bråckåterfall beroende på vävnad/teknik/belastning

När ska man söka akut?

Sök akut vid ihållande intensiva buksmärtor, feber med frossa, gulsot, blodiga kräkningar/avföring, inklämt/ömmande bråck eller snabbt försämrat allmäntillstånd. Ring 112 vid livshot.

Remiss, väntetider och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad; fråga om väntetid, sjukskrivning och kontroller.

Vanliga frågor

Hur länge är jag sjukskriven efter bråckoperation?
Kontorsarbete: 1–2 veckor. Tyngre arbete: 3–6 veckor. Anpassas efter metod och läkning.
Är laparoskopi alltid bäst?
Inte alltid. Val avgörs av anatomi, tidigare operationer och riskprofil. Kirurgen rekommenderar säkraste lösningen.
När får jag träna igen?
Lätta promenader direkt. Successiv stegring. Tunga lyft först efter läkarens råd (ofta efter 4–6 veckor).
Kan gallbesvär gå över av sig själv?
Lindriga besvär kan variera. Vid återkommande kolik/komplikationer rekommenderas oftast operation.
Får jag bada?
Duscha tidigt enligt råd. Undvik bad/sim tills såret är läkt och suturer/tejp hanterats enligt plan.