Gastroenterolog

Mag- tarmmottagningen Mälarsjukhuset

Mälarsjukhuset, Eskilstuna
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Endoskopienheten organiseras av kirurgkliniken. Medicinkliniken har tillsammans med kirurgkliniken ett gemensamt ansvar för läkarbemanningen på endoskopienheten. Aferesbehandling vid IBD sker i samverkan med dialysavdelningen. Från 2013-11-01 ansvarar de tillsammans med medicinkliniken i Nyköping för all behandling och uppföljning av länets IBD-patienter. De ansvarar också för den gastroenterologiska mottagningen på medicinmottagningen.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Mag- tarmmottagningen Mälarsjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Mälarsjukhuset: Lämpliga busslinjer för att ta sig hit är Stadstrafik linje 4 och 30/31 (Servicelinjen) till hållplats Mälarsjukhuset vid huvudentrén. Landsbygdslinjerna 208, 220 och 820 stannar vid Mälarsjukhusets huvudentré på Kungsvägen. Stadstrafik linje 7 mot Trumtorp stannar på hållplats Mälarsjukhuset Sveavägen. På hållplatsen Mälarsjukhuset Sveavägen stannar även landsbygdslinjerna 801, 701 och 700. Använd reseplaneraren på Sormlandstrafiken.se, eller appen, för att hitta det alternativ som passar dig bäst. Med bil tar du avfart 133 från E20 och följer skyltning till sjukhuset. Från Nyköping sväng av väg 53 mot Sveavägen och följ därefter skyltningen.

Mälarsjukhuset, EskilstunaVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om gastroenterolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Gastroenterologi spänner från reflux och IBS till IBD, leversjukdom och pankreassjukdom. Högvärdig vård innebär rätt test i rätt tid, individanpassad behandling och strukturerad uppföljning med dietist- och livsstilsstöd.

Uppdrag och team

Gastroteamet omfattar läkare, endoskopister, sjuksköterskor, dietist och ibland kurator/psykolog. Planen omfattar medicin, endoskopi och stöd för kost, sömn, stress och aktivitet.

Vanliga tillstånd

Symtom: buksmärta, halsbränna, illamående, diarré/förstoppning, blod i avföring, viktnedgång.

  • Reflux, dyspepsi och ulkus
  • IBD (Crohns/UC) och mikroskopisk kolit
  • IBS/funktionsstörningar och förstoppning
  • Celiaki och malabsorption
  • Leversjukdomar (NAFLD/NASH, autoimmun hepatit, PSC/PBC)
  • Gallvägs-/pankreassjukdomar

Diagnostik

Tydlig frågeställning och sekvenserad utredning undviker onödiga undersökningar.

  • Blod-/avföringsprover (F‑calprotectin, leverprover, IgA‑tTG, H. pylori)
  • Endoskopi med riktade biopsier
  • Bild (UL/CT/MR, MRCP) vid gallväg/pankreas
  • Elastografi/FibroScan vid fettlever/fibros
  • Funktionstester och elim./provokationskost

Behandling

Mål: symtomkontroll, slemhinneheling (IBD) och riskreduktion.

  • Syrahämning och H. pylori‑eradikering
  • IBD: 5‑ASA, steroider, immunmodulerare, biologiska/targeted läkemedel
  • IBS: FODMAP med dietist, fiber och farmaka, psykologisk behandling
  • Leversjukdom: livsstil, antivirala/immunmod., komplikationsprofylax
  • Endoskopiska åtgärder (ERCP/EUS) vid gallväg/pankreas

Nutrition och livsstil

Rätt livsstöd förbättrar medicinska resultat och livskvalitet.

  • Dietiststöd för energi, fiber, mikronäring
  • Alkoholrestriktion vid leverpåverkan
  • Viktoptimering och fysisk aktivitet
  • Sömn och stresshantering

Uppföljning och egenvård

Digital uppföljning och tydliga kontaktvägar minskar oplanerade besök.

  • Symtom- och skovdagbok (IBD/IBS)
  • Lab och kalprotektin enligt plan
  • Endoskopikontroller vid behov
  • Vaccinationer vid immunsuppression

När söka akut?

Svår buksmärta, blodiga kräkningar/avföring, feber/frossa, gulsot eller uttorkning. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras; dietiststöd/läkemedel enligt program och förmåner.

Vanliga frågor

Är FODMAP nödvändigt vid IBS?
Inte alltid. Testa strukturerat med dietist och återintroducera för att hitta din tolerans.
Hur ofta kontrolleras IBD?
Tätare vid skov/terapibyte, glesare i remission. Endoskopi enligt vårdprogram och riskprofil.
Kan NAFLD vända?
Ja, viktnedgång, aktivitet och alkoholrestriktion förbättrar levern påtagligt.
När behövs ERCP/EUS?
Vid gallgångssten, strikturer och pankreassjukdomar när åtgärd/diagnostik krävs.
Måste alla med reflux gastroskoperas?
Nej, inte vid okomplicerade besvär. Varningssymtom/terapisvikt talar för endoskopi.