Hjärtmottagning Gävle
Om mottagningen
Mottagningen behandlar och följer upp många typer av hjärtsjukdomar. De största grupperna är ischemisk hjärtsjukdom (kärlkramp/hjärtinfarkt), hjärtsvikt, klaffel och rytmrubbningar. Du som bedöms vara i behov av en kontinuerlig kontakt med hjärtsjukvården kommer att kallas för regelbundna uppföljningar till läkare eller sjuksköterska.
På mottagningen finns sjuksköterskebaserad mottagning för hjärtsvikt, uppföljning efter hjärtinfarkt, rytmrubbningar, pacemaker med mera. Vid behov finns även fysioterapeut, kurator och dietist som mottagningen samarbetar med.
Mottagningen tar även emot dig som är över 18 år och har vårdats för medfödda hjärtfel som barn. Denna patientgrupp kallas ofta GUCH (grown-ups with congenital heart disease).
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Hjärtmottagningen finns på Gävle sjukhus, huvudentré, plan 5. För att resa kollektivt besök xtrafik.se.
Officiell patientupplevelse
Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.
- Helhetsintryck
- 92snitt 91
- Emotionellt stöd
- 88snitt 87
- Delaktighet och involvering
- 90snitt 89
- Respekt och bemötande
- 91snitt 91
- Kontinuitet och koordinering
- 90snitt 89
- Information och kunskap
- 85snitt 86
- Tillgänglighet
- 93snitt 91
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om kardiolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Kardiologi omfattar utredning och behandling av hjärt‑kärlsjukdomar såsom kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, klaffel, rytmrubbningar och hypertoni. Fokus är individanpassad vård, riskreduktion och god livskvalitet.
Vanliga besvär och diagnoser
Symtom kan vara bröstsmärta, andfåddhet, trötthet, svullnad, hjärtklappning eller svimning.
- Bröstsmärta och kranskärlssjukdom (stabil/instabil angina, hjärtinfarkt)
- Hjärtsvikt (nedsatt eller bevarad ejektionsfraktion)
- Klaffel (aortastenos/-insufficiens, mitralisstenos/-insufficiens)
- Rytmrubbningar (förmaksflimmer, SVT, VT, AV‑block)
- Hypertoni och lipidrubbningar
- Kardiomyopatier och perikardit/myokardit
Utredning och diagnostik
Val av test styrs av symtom, risk och frågeställning.
- EKG och långtids‑EKG (Holter/event)
- Arbetsprov/CPET och gångtest
- Ekokardiografi för klaffar och pumpfunktion
- Blodprover (troponin, BNP/NT‑proBNP, lipidprofil)
- Bilddiagnostik: koronar‑CT, hjärt‑MR, nuklearmedicin
- Invasiv kranskärlsröntgen vid behov
Behandlingar
Målet är symtomlindring, riskreduktion och längre överlevnad.
- Läkemedel: antitrombotika, statiner, betablockare, ACE/ARB/ARNI, SGLT2‑hämmare, MRA
- PCI och kranskärlskirurgi (CABG)
- Klaffingrepp: TAVI, MitraClip, klaffkirurgi
- Arytmibehandling: ablation, pacemaker/ICD, CRT
- Hypertonibehandling och lipidsänkning
- Rehabilitering, träning och livsstilsstöd
Prevention och livsstil
Rökstopp, blodtryck/lipider, motion, kost, sömn och stresshantering är hörnstenar. Program för hjärtrehabilitering ger tydlig riskminskning.
När ska man söka akut?
Sök akut vid ihållande bröstsmärta, ny svår andfåddhet, svimning, snabb oregelbunden puls med påverkan eller tecken på stroke/TIA. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Fråga om väntetider, egenavgifter och reseersättning.
Vanliga frågor
- Behöver alla med förmaksflimmer blodförtunnande?
- Bedöms med CHA2DS2‑VASc. Många har nytta av antikoagulantia, men beslut tas individuellt efter risk/nytta.
- Är hjärtinfarkt alltid bröstsmärta?
- Nej, särskilt äldre/kvinnor/diabetiker kan ha atypiska symtom som andfåddhet, trötthet eller illamående.
- Kan träning vara farligt vid hjärtsvikt?
- Rätt doserad träning är säker och rekommenderas. Program planeras med vårdteamet.
- När behövs pacemaker?
- Vid symtomgivande bradykardi/ledningsblock. Typ och inställningar väljs efter behov.