Fysioterapimottagningen Sundsvall
Om mottagningen
Fysioterapeuter har unik kunskap om hur fysisk träning leder till rörlighet och hälsa utifrån varje enskild individs förmåga. Fysioterapi syftar till att främja hälsa, minska lidande och till att behålla eller återvinna optimal rörelseförmåga och rörelsebeteende. Detta gäller särskilt när en människas funktion, aktivitet och delaktighet begränsas eller hotar att begränsas av sjukdom och skada, ålder eller fysiska och psykosociala omgivningsfaktor. På fysioterapin på Sundsvalls sjukhus arbetar vi tillsammans för att med evidensbaserade och kostnadseffektiva metoder, erbjuda våra patienter god, säker och högkvalitativ hälso- och sjukvård.
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Fysioterapimottagningen ligger på bottenvåningen. Från huvudentrén går du till vänster och följer huvudgatan nästan längst ner till du ser skylt i taket till bland annat Fysioterapimottagningen. Gå till höger genom de gröna dörrarna. Fysioterapimottagningen ligger sedan till vänster i mitten av gången. Om du istället går in genom Rehabingången på sjukhusets sydvästra hörn (sjukhusets baksida) ligger fysioterapin till höger en liten bit in i gången.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om fysioterapeut / sjukgymnast
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Fysioterapi stärker rörelseförmåga och minskar smärta genom individualiserad träning, manuella tekniker, beteendestrategier och utbildning. Fokus är mätbara mål, egenvård och hållbar återgång till arbete/idrott/vardag.
Vad gör en fysioterapeut?
Kartlägger besvär, målsätter tillsammans med patienten och designar ett evidensbaserat program för rörlighet, styrka, kontroll och kondition. Samverkar med läkare, arbetsterapeut, dietist och psykolog vid behov.
Bedömning och mål
Objektiva tester gör utvecklingen synlig och styr progressionen.
- Anamnes, funktions- och rörelseanalys
- Screening för röda flaggor och behov av annan vårdnivå
- Målformulering (SMART) och utfallsmått (t.ex. ODI, NDI, KOOS, HOOS)
- Plan för uppföljning och justering
Behandlingar och metoder
Dosering och frekvens anpassas efter kapacitet och återhämtning.
- Styrke-, rörlighets- och stabilitetsträning
- Graded activity/exposure vid långvarig smärta
- Manuella tekniker (mobilisering, mjukdel) som komplement
- Neuromuskulär kontroll, balans och koordination
- Andnings- och cirkulationsträning (KOL/post-op)
- Digital rehab och hemträningsappar
Smärtutbildning och egenvård
Pain neuroscience education minskar rädsla och förbättrar följsamhet. Egenvård omfattar sömn, stresshantering, vardagsaktivitet och aktivitetsreglering.
Arbete, idrott och återgång
Återgång styrs av uppnådd funktion – inte kalendern.
- Arbetsanpassning och ergonomi
- Stegvisa return‑to‑sport‑protokoll med tester (styrka/hopp)
- Förebyggande program (knä/axel/rygg)
Kvalitet och uppföljning
Transparent uppföljning ökar chanserna till framgång.
- Mätbara utfall (PROMs/PREMs)
- Rehabdagbok och digital uppföljning
- Justering av program utifrån svar
När ska man söka akut?
Kraftig smärta med känsel-/kraftbortfall, misstänkt fraktur/luxation, feber med ryggsmärta, ridbyxeanestesi eller blåsrubbning – sök akut.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Vissa friskvårdsinsatser kan bekostas privat.
Vanliga frågor
- Hur länge tar det att bli bättre?
- Ofta 6–12 veckor för mätbar förbättring. Långvarig problematik kan kräva längre tid och gradvis progression.
- Räcker manuell behandling?
- Manuell behandling kan lindra kortsiktigt, men hållbar förbättring kräver träning och beteendestrategier.
- Behöver jag bilddiagnostik först?
- Inte alltid. Klinisk bedömning räcker ofta. Bild tas vid röda flaggor eller utebliven förbättring.
- Kan jag träna med artros?
- Ja, styrka och kondition är basbehandling och minskar smärta. Programmet anpassas efter dagsform.