Patientguiden
EndokrinologReumatologGastroenterologNefrolog

Medicinavdelning 24 Sundsvall

Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, Sundsvall
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +4660183800

Om mottagningen

Medicinavdelning 24 är inriktad på patienter med njur- endokrina- reumatologiska- samt gastroenterologiska sjukdomar. Avdelningsarbetet är uppdelat på tre arbetslag/grupper, där en grupp rondas av njurmedicinspecialist och de andra av specialistläkare med inriktning internmedicin, reumatologi, endokrinologi eller gastroenterologi.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Medicinavdelning 24 Sundsvall.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Länssjukhuset Sundsvall-HärnösandVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg88/ 100
Helhetsintryck
88snitt 88
Emotionellt stöd
90snitt 86
Delaktighet och involvering
85snitt 81
Respekt och bemötande
83snitt 83
Kontinuitet och koordinering
81snitt 81
Information och kunskap
80snitt 78
Tillgänglighet
87snitt 86

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om endokrinolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Endokrinologi omfattar sjukdomar i hormonproducerande organ som sköldkörtel, bukspottkörtel, hypofys, binjurar, bisköldkörtlar och könskörtlar. Behandlingsmålet är stabil hormonbalans, minskad risk för följdsjukdom och god livskvalitet i vardagen.

Vad gör en endokrinolog?

Endokrinologer utreder misstänkta hormonrubbningar (t.ex. trötthet, viktförändring, hjärtklappning, värme-/köldintolerans, blodtrycksproblem, blodsockeravvikelser) och behandlar tillstånd som diabetes, tyreoideasjukdom, hypofys- och binjuresjukdomar. Teamet samarbetar med diabetessjuksköterskor, dietister, ögonläkare, kardiologer, gynekologer och primärvård.

Vanliga tillstånd

Symtombilden är ofta ospecifik – strukturerad utredning krävs.

  • Diabetes: typ 1, typ 2, LADA, graviditetsdiabetes
  • Tyreoideasjukdom: hypotyreos, hypertyreos (Graves), knölar/struma
  • Hypofystillstånd: prolaktinom, akromegali, Cushing, hypofysinsufficiens
  • Binjuretillstånd: Addison (binjurebarksvikt), Cushings syndrom, feokromocytom, primär hyperaldosteronism
  • Kalcium-/PTH-rubbningar: primär/sekundär hyperparatyreoidism, osteomalaci
  • Hypogonadism, PCOS (i samverkan med gynekolog), hyponatremi

Utredning och diagnostik

Rätt prov vid rätt tidpunkt är avgörande (t.ex. morgonkortisol, läkemedelspåverkan).

  • Blod- och urinprover: TSH/T4/T3, HbA1c, C-peptid, autoantikroppar (GAD/IA-2), kortisol/ACTH, dexametasonhämning, aldosteron/renin-kvot, metanefriner, prolaktin, IGF-1, könshormoner, PTH, 25-OH-D, elektrolyter
  • Dynamiska tester: OGTT, synachten (ACTH-stimulering), vattenrestriktion m.m.
  • Bilddiagnostik: ultraljud tyreoidea, MR hypofys, CT/MR binjurar
  • DXA-mätning av bentäthet vid misstanke om osteoporos/sekundära orsaker

Behandlingar

Behandlingen individualiseras efter mål, samsjuklighet och livssituation.

  • Diabetes: insulin (pump/CGM/loop), metformin, SGLT2-, GLP-1-, DPP-4-hämmare, blodtryck/lipidkontroll, fot-/ögon-/njuruppföljning
  • Hypotyreos: levotyroxin med individuell dosering och TSH-mål
  • Hypertyreos: tyreostatika, betablockad, radiojod eller kirurgi
  • Prolaktinom: dopaminagonister (kabergolin/bromokriptin)
  • Akromegali: somatostatinanaloger, GH-receptorblockerare, kirurgi
  • Cushing/feokromocytom/aldosteronism: kirurgi och/eller medicinsk terapi
  • Addison: hydrokortison/flu­drokortison, sjukdomskunskap och krisplan
  • Hyperparatyreoidism: kirurgi eller medicinsk behandling (t.ex. cinakalcet)

Graviditet och hormonella tillstånd

Särskild planering krävs vid diabetes, tyreoidea- och hypofystillstånd. Läkemedel och målvärden anpassas för säker fostertillväxt och minskad risk för komplikationer.

Livsstil och egenvård

Näringsrika matvanor, regelbunden fysisk aktivitet, sömn, rökstopp och begränsad alkohol förbättrar hormonbalans och minskar risk för följdsjukdomar. Egenmonitorering (blodsocker, blodtryck) och kunskap om varningssymtom är centralt.

När ska man söka akut?

Sök akut vid ketoacidos-/hypoglykemimisstanke, svår hjärtklappning/andfåddhet, kraftig huvudvärk med synpåverkan, uttalad svaghet och lågt blodtryck (Addisonkris), feokromocytomkris eller allvarlig hyponatremi. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar regionalt. Hjälpmedel och läkemedel kan omfattas av högkostnadsskydd. Fråga mottagningen om väntetider, utbildningar och digital uppföljning.

Vanliga frågor

Behöver jag göra uppehåll med levotyroxin inför prov?
Nej, ta läkemedlet som vanligt på morgonen om inte annat anges. Provtider och dosjustering bedöms individuellt.
Får jag CGM/insulinpump?
Bedöms utifrån diagnos och behov. Vid typ 1-diabetes är CGM standard; vid typ 2 kan teknik stödja utvalda patienter.
Är radiojod farligt?
Radiojod används kontrollerat vid hypertyreos/knölstruma. Graviditet och små barn i hemmet kräver särskilda råd en period efter behandling.
Vad är Addisonkris?
Akut kortisolbrist med lågt blodtryck, illamående/kräkning och svaghet. Kräver omedelbar vård och intravenöst kortison – bär alltid akutkort och injektion vid känd Addison.
Kan GLP-1 hjälpa vikten?
Ja, vissa GLP-1-analoger ger viktnedgång och kardiovaskulär riskreduktion. Indikation och finansiering varierar – bedöms individuellt.