GastroenterologNefrolog

Mag-tarm och njuravdelning 100 B2

Akademiska sjukhuset, ingång 100, våning 3, Uppsala
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Vårdavdelning för patienter med njurmedicinska och gastroenterologiska sjukdomar.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Mag-tarm och njuravdelning 100 B2.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Akademiska sjukhuset, ingång 100, våning 3, UppsalaVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om gastroenterolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Gastroenterologi spänner från reflux och IBS till IBD, leversjukdom och pankreassjukdom. Högvärdig vård innebär rätt test i rätt tid, individanpassad behandling och strukturerad uppföljning med dietist- och livsstilsstöd.

Uppdrag och team

Gastroteamet omfattar läkare, endoskopister, sjuksköterskor, dietist och ibland kurator/psykolog. Planen omfattar medicin, endoskopi och stöd för kost, sömn, stress och aktivitet.

Vanliga tillstånd

Symtom: buksmärta, halsbränna, illamående, diarré/förstoppning, blod i avföring, viktnedgång.

  • Reflux, dyspepsi och ulkus
  • IBD (Crohns/UC) och mikroskopisk kolit
  • IBS/funktionsstörningar och förstoppning
  • Celiaki och malabsorption
  • Leversjukdomar (NAFLD/NASH, autoimmun hepatit, PSC/PBC)
  • Gallvägs-/pankreassjukdomar

Diagnostik

Tydlig frågeställning och sekvenserad utredning undviker onödiga undersökningar.

  • Blod-/avföringsprover (F‑calprotectin, leverprover, IgA‑tTG, H. pylori)
  • Endoskopi med riktade biopsier
  • Bild (UL/CT/MR, MRCP) vid gallväg/pankreas
  • Elastografi/FibroScan vid fettlever/fibros
  • Funktionstester och elim./provokationskost

Behandling

Mål: symtomkontroll, slemhinneheling (IBD) och riskreduktion.

  • Syrahämning och H. pylori‑eradikering
  • IBD: 5‑ASA, steroider, immunmodulerare, biologiska/targeted läkemedel
  • IBS: FODMAP med dietist, fiber och farmaka, psykologisk behandling
  • Leversjukdom: livsstil, antivirala/immunmod., komplikationsprofylax
  • Endoskopiska åtgärder (ERCP/EUS) vid gallväg/pankreas

Nutrition och livsstil

Rätt livsstöd förbättrar medicinska resultat och livskvalitet.

  • Dietiststöd för energi, fiber, mikronäring
  • Alkoholrestriktion vid leverpåverkan
  • Viktoptimering och fysisk aktivitet
  • Sömn och stresshantering

Uppföljning och egenvård

Digital uppföljning och tydliga kontaktvägar minskar oplanerade besök.

  • Symtom- och skovdagbok (IBD/IBS)
  • Lab och kalprotektin enligt plan
  • Endoskopikontroller vid behov
  • Vaccinationer vid immunsuppression

När söka akut?

Svår buksmärta, blodiga kräkningar/avföring, feber/frossa, gulsot eller uttorkning. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras; dietiststöd/läkemedel enligt program och förmåner.

Vanliga frågor

Är FODMAP nödvändigt vid IBS?
Inte alltid. Testa strukturerat med dietist och återintroducera för att hitta din tolerans.
Hur ofta kontrolleras IBD?
Tätare vid skov/terapibyte, glesare i remission. Endoskopi enligt vårdprogram och riskprofil.
Kan NAFLD vända?
Ja, viktnedgång, aktivitet och alkoholrestriktion förbättrar levern påtagligt.
När behövs ERCP/EUS?
Vid gallgångssten, strikturer och pankreassjukdomar när åtgärd/diagnostik krävs.
Måste alla med reflux gastroskoperas?
Nej, inte vid okomplicerade besvär. Varningssymtom/terapisvikt talar för endoskopi.