Patientguiden
KardiologSjukhus

Hjärtavdelning 50 F

Akademiska sjukhuset, Ing 50, 2 tr, Uppsala
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46186113790 Webbplats

Om mottagningen

Vid hjärtavdelning 50F vårdas patienter både akut och planerat för svåra hjärtsvikts- och rytmrubbningsproblem. Sviktenheten utreder och behandlar patienter med hjärtsvikt som eventuellt ska genomgå hjärt-transplantation, vuxna med medfödda hjärtfel och förhöjt lungpulsådertryck. Patienter som behöver pacemaker eller pacemaker med elektriska chock-möjligheter (defibrillatorer) vårdas också på avdelningen. Vid större operativa ingrepp vårdas patienterna till största delen i efterförloppet på avdelningen. Elektriska konverteringar för behandling av förmaks-flimmer sker både planerat och akut.

Besöksregler

På grund av covid-19 råder ett generellt besöksförbud på sjukhusets samtliga vårdavdelningar.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Hjärtavdelning 50 F.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Akademiska sjukhuset, Ing 50, 2 tr, UppsalaVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om kardiolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Kardiologi omfattar utredning och behandling av hjärt‑kärlsjukdomar såsom kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, klaffel, rytmrubbningar och hypertoni. Fokus är individanpassad vård, riskreduktion och god livskvalitet.

Vanliga besvär och diagnoser

Symtom kan vara bröstsmärta, andfåddhet, trötthet, svullnad, hjärtklappning eller svimning.

  • Bröstsmärta och kranskärlssjukdom (stabil/instabil angina, hjärtinfarkt)
  • Hjärtsvikt (nedsatt eller bevarad ejektionsfraktion)
  • Klaffel (aortastenos/-insufficiens, mitralisstenos/-insufficiens)
  • Rytmrubbningar (förmaksflimmer, SVT, VT, AV‑block)
  • Hypertoni och lipidrubbningar
  • Kardiomyopatier och perikardit/myokardit

Utredning och diagnostik

Val av test styrs av symtom, risk och frågeställning.

  • EKG och långtids‑EKG (Holter/event)
  • Arbetsprov/CPET och gångtest
  • Ekokardiografi för klaffar och pumpfunktion
  • Blodprover (troponin, BNP/NT‑proBNP, lipidprofil)
  • Bilddiagnostik: koronar‑CT, hjärt‑MR, nuklearmedicin
  • Invasiv kranskärlsröntgen vid behov

Behandlingar

Målet är symtomlindring, riskreduktion och längre överlevnad.

  • Läkemedel: antitrombotika, statiner, betablockare, ACE/ARB/ARNI, SGLT2‑hämmare, MRA
  • PCI och kranskärlskirurgi (CABG)
  • Klaffingrepp: TAVI, MitraClip, klaffkirurgi
  • Arytmibehandling: ablation, pacemaker/ICD, CRT
  • Hypertonibehandling och lipidsänkning
  • Rehabilitering, träning och livsstilsstöd

Prevention och livsstil

Rökstopp, blodtryck/lipider, motion, kost, sömn och stresshantering är hörnstenar. Program för hjärtrehabilitering ger tydlig riskminskning.

När ska man söka akut?

Sök akut vid ihållande bröstsmärta, ny svår andfåddhet, svimning, snabb oregelbunden puls med påverkan eller tecken på stroke/TIA. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Fråga om väntetider, egenavgifter och reseersättning.

Vanliga frågor

Behöver alla med förmaksflimmer blodförtunnande?
Bedöms med CHA2DS2‑VASc. Många har nytta av antikoagulantia, men beslut tas individuellt efter risk/nytta.
Är hjärtinfarkt alltid bröstsmärta?
Nej, särskilt äldre/kvinnor/diabetiker kan ha atypiska symtom som andfåddhet, trötthet eller illamående.
Kan träning vara farligt vid hjärtsvikt?
Rätt doserad träning är säker och rekommenderas. Program planeras med vårdteamet.
När behövs pacemaker?
Vid symtomgivande bradykardi/ledningsblock. Typ och inställningar väljs efter behov.