KardiologSjukhus

Kranskärlsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad

Centralsjukhuset, Rosenborgsgatan 9, Karlstad, Karlstad
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Vid ditt planerade besök hos oss följer vi upp dig som hjärtpatient som nyligen har vårdats på avdelning 56 eller 57 för hjärtinfarkt, ballongvidgning, bypass- eller klaffoperation. Vårt arbete syftar till ökat välbefinnande och minskad risk för återinsjuknande. Det innebär bland annat information om diagnos och behandling, rådgivning, kartläggning av riskfaktorer och motivering till livsstilsförändringar. Vi följer upp fysiskt och psykiskt välbefinnande, medicinering, puls, blodtryck, blodfetter, blodsocker och midjemått. Operationssår och insticksställen kontrolleras.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Kranskärlsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Busslinje 10, 11, S-linje Karlstadbuss, Värmlandstrafik linje 902, hållplats Centralsjukhuset. Från huvudentrén, följ Röda gatan till hiss K, plan 4. Väntrum Hjärtmottagningen.

Centralsjukhuset, Rosenborgsgatan 9, KarlstadVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om kardiolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Kardiologi omfattar utredning och behandling av hjärt‑kärlsjukdomar såsom kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, klaffel, rytmrubbningar och hypertoni. Fokus är individanpassad vård, riskreduktion och god livskvalitet.

Vanliga besvär och diagnoser

Symtom kan vara bröstsmärta, andfåddhet, trötthet, svullnad, hjärtklappning eller svimning.

  • Bröstsmärta och kranskärlssjukdom (stabil/instabil angina, hjärtinfarkt)
  • Hjärtsvikt (nedsatt eller bevarad ejektionsfraktion)
  • Klaffel (aortastenos/-insufficiens, mitralisstenos/-insufficiens)
  • Rytmrubbningar (förmaksflimmer, SVT, VT, AV‑block)
  • Hypertoni och lipidrubbningar
  • Kardiomyopatier och perikardit/myokardit

Utredning och diagnostik

Val av test styrs av symtom, risk och frågeställning.

  • EKG och långtids‑EKG (Holter/event)
  • Arbetsprov/CPET och gångtest
  • Ekokardiografi för klaffar och pumpfunktion
  • Blodprover (troponin, BNP/NT‑proBNP, lipidprofil)
  • Bilddiagnostik: koronar‑CT, hjärt‑MR, nuklearmedicin
  • Invasiv kranskärlsröntgen vid behov

Behandlingar

Målet är symtomlindring, riskreduktion och längre överlevnad.

  • Läkemedel: antitrombotika, statiner, betablockare, ACE/ARB/ARNI, SGLT2‑hämmare, MRA
  • PCI och kranskärlskirurgi (CABG)
  • Klaffingrepp: TAVI, MitraClip, klaffkirurgi
  • Arytmibehandling: ablation, pacemaker/ICD, CRT
  • Hypertonibehandling och lipidsänkning
  • Rehabilitering, träning och livsstilsstöd

Prevention och livsstil

Rökstopp, blodtryck/lipider, motion, kost, sömn och stresshantering är hörnstenar. Program för hjärtrehabilitering ger tydlig riskminskning.

När ska man söka akut?

Sök akut vid ihållande bröstsmärta, ny svår andfåddhet, svimning, snabb oregelbunden puls med påverkan eller tecken på stroke/TIA. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Fråga om väntetider, egenavgifter och reseersättning.

Vanliga frågor

Behöver alla med förmaksflimmer blodförtunnande?
Bedöms med CHA2DS2‑VASc. Många har nytta av antikoagulantia, men beslut tas individuellt efter risk/nytta.
Är hjärtinfarkt alltid bröstsmärta?
Nej, särskilt äldre/kvinnor/diabetiker kan ha atypiska symtom som andfåddhet, trötthet eller illamående.
Kan träning vara farligt vid hjärtsvikt?
Rätt doserad träning är säker och rekommenderas. Program planeras med vårdteamet.
När behövs pacemaker?
Vid symtomgivande bradykardi/ledningsblock. Typ och inställningar väljs efter behov.