BarnpsykiatrikerBarnläkare

Ungdomsenheten, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Sjukhusbacken 10,Stockholm, Södermalm
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Vi tar emot ungdomar från 13 till 20 år med långvariga sjukdomar och/eller andra medicinska problem. Exempel på patientgrupper som kommer till oss är ungdomar med diabetes, tarm- eller njursjukdomar, reumatiska sjukdomar och psykosomatiska tillstånd som ont i magen huvudvärk, yrsel m m.
Hit kommer även ungdomar med gynekologiska besvär i form av menssmärtor och mensrubbningar. Ungdomar under 18 år är välkomna för att diskutera graviditet och abort.

Vi tar huvudsakligen emot patienter via remiss, men när det gäller graviditet/abort kan ungdomar under 18 år vända sig direkt till oss. Vi har också ett särskilt uppdrag att följa ungdomar under 18 år som utsatts för våldtäkt.
Vi som arbetar på Ungdomsenheten är barnmorskor, sjuksköterskor, gynekologer, barn- och ungdomsläkare, kuratorer, undersköterska och medicinska sekreterare.

Att förstå och respektera ungdomarnas integritet är viktigt för oss, men samtidigt är samarbete med och stöd från föräldrarna av stor vikt.
Vår personal har bred ungdomsmedicinsk kompetens och vi tar emot våra patienter i en ungdomsvänlig miljö. Vi har kunskap om och tar hänsyn till ungdomars individuella, psykologiska, sociala och biologiska utveckling.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Ungdomsenheten, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Åk gärna buss (3, 74, 164) eller pendeltåg (Södra station) till Södersjukhuset. Buss 4 stannar nära sjukhuset (Rosenlund). Sök din resa på SL. Reseplanering

Sjukhusbacken 10,Stockholm, SödermalmVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om barnpsykiatriker

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Barnpsykiatriker är specialistläkare inom barn- och ungdomspsykiatri. De utreder, diagnostiserar och behandlar psykisk ohälsa hos barn och ungdomar – i nära samarbete med familj, skola och övrig vård – med målet att öka trygghet, funktion och välmående i vardagen.

Vad gör en barnpsykiatriker?

Bedömer symtom, funktion och risksituationer. Planerar utredning (anamnes, skattningar, skolinformation, ev. neuropsykologi), sätter diagnos och initierar behandling (psykologiska insatser, familjestöd, läkemedel vid behov) samt samordnar med skola/elevhälsa och socialtjänst när det krävs.

När ska man söka BUP?

Sök BUP vid långvariga eller tilltagande besvär som påverkar vardag, skola, relationer eller säkerhet:

  • Uttalad ångest, panikattacker, tvång (OCD), nedstämdhet/depression
  • Självskadebeteende, självmordstankar eller suicidrisk (akut – sök psykakut/112)
  • Neuropsykiatriska svårigheter (ADHD/ADD, autism) som kräver utredning
  • Ätstörningar (restriktioner, hetsätning, kompensation), snabb viktnedgång
  • Tics/Tourette, trauma/ptsd, stark ilska/aggression, svår sömnproblematik
  • Skolfrånvaro/hemmasittande, social tillbakadragenhet med funktionsfall

Vanliga tillstånd och inriktningar

Exempel på tillstånd BUP handlägger:

  • Ångestsyndrom, depression, bipolär sjukdom hos unga
  • Tvångssyndrom (OCD) och relaterade tillstånd
  • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: ADHD/ADD, autismspektrum
  • Ätstörningar: anorexi, bulimi, hetsätning (ofta i specialteam)
  • Trauma- och stressrelaterade tillstånd (inkl. PTSD)
  • Tics/Tourette, beteendeproblematik och trotssyndrom

Utredning – hur går det till?

Åldersanpassad, stegvis utredning:

  • Strukturerade intervjuer med barn/ungdom och vårdnadshavare
  • Skattningsformulär från hem/skola, funktionskartläggning
  • Medicinsk bedömning, somatisk screening vid behov
  • Neuropsykologisk testning vid misstanke om NPF
  • Riskbedömning och säkerhetsplan vid självskada/suicidala tankar

Behandling och stöd

Individuellt upplägg med evidensbaserade metoder:

  • Psykologisk behandling (t.ex. KBT/ACT, exponerings- och responsprevention vid OCD, traumafokuserad KBT)
  • Familjeterapi och föräldrastöd (psykoedukation, bemötande, strategier)
  • Skolsamverkan: anpassningar, frånvaroarbete, elevhälsa, åtgärdsprogram
  • Läkemedel när det behövs (t.ex. SSRI vid ångest/depression, centralstimulantia vid ADHD, antipsykotika i utvalda fall)
  • Teaminsatser för ätstörning (medicinsk uppföljning, näringsplan, familjebaserad behandling)

Kris och akuta lägen

Vid akut risk (pågående självskada/suicidintention, svår psykos, allvarlig svält/medicinsk instabilitet) – sök psykakut eller ring 112. BUP erbjuder krisbedömning, säkerhetsplan och täta uppföljningar; inläggning kan bli aktuell.

Övergång till vuxenpsykiatrin

BUP ansvarar vanligtvis upp till 18 år. Inför myndighetsdag planeras överlämning till vuxenpsykiatrin, primärvård eller andra stödinsatser – i samråd med ungdom och vårdnadshavare.

Remiss, tillgänglighet och kostnad

Remissrutiner varierar; många regioner erbjuder egenanmälan via BUP‑mottagning eller 1177. Öppenvård för barn/unga är ofta avgiftsfri; privata mottagningar kan ha egen taxa. Väntetider varierar – akuta ärenden prioriteras.

Inför besöket

Skriv ned symtom, debut, triggers och tidigare försök till hjälp. Ta med listor över läkemedel, skolintyg/åtgärdsprogram och kontaktuppgifter till relevanta stödpersoner (skola, socialtjänst).

Vanliga frågor

Behövs remiss till BUP?
Ofta kan egenanmälan göras. Regler skiljer sig – se regionens webb eller 1177.
Vad händer vid första besöket?
En bedömning av symtom och funktion. Ni går igenom mål och en första plan för uppföljning/insatser. Akuta risker hanteras direkt.
Ger BUP medicin?
Läkemedel kan ges när det är medicinskt motiverat och som del i en helhetsplan. Psykologiska och pedagogiska insatser är ofta basen.
Hur länge får man gå på BUP?
Vanligtvis till 18 år. Överlämning planeras i god tid till vuxenpsykiatrin eller annan vårdnivå.
Kan BUP hjälpa med skolan?
Ja, BUP samverkar med elevhälsa och kan ge underlag för anpassningar och plan mot skolfrånvaro.
Hur gör vi vid akut försämring?
Kontakta BUP enligt din plan. Vid akut fara – sök psykakut eller ring 112.