Patientguiden
Fysioterapeut / Sjukgymnast

Fysioterapimottagningen, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Sjukhusbacken 10,Stockholm, Södermalm
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46812364106 Webbplats

Om mottagningen

Vi tar emot barn och ungdomar som behöver olika former av sjukgymnastik. På Sachsska barn- och ungdomssjukhuset jobbar sex sjukgymnaster. Vi arbetar både individuellt och i team med patienten i centrum.
Några av våra behandlingsområden:
Bedömningar av barnets motoriska förmåga.
Plexusskador (en förlossningsskada som drabbar arm- och handfunktion).
Torticollis (en form av nackspärr som drabbar barn).
Smärtproblematik, t ex spänningshuvudvärk.
Reumatiska sjukdomar.
Uppföljning av för tidigt födda barn.
Andningsbesvär exempelvis slemproblematik, ansträngningsprovokationer och dysfunktionell andning.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Fysioterapimottagningen, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Åk gärna buss (3, 74, 164) eller pendeltåg (Södra station) till Södersjukhuset. Buss 4 stannar nära sjukhuset (Rosenlund). Sök din resa på SL

Sjukhusbacken 10,Stockholm, SödermalmVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om fysioterapeut / sjukgymnast

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Fysioterapi stärker rörelseförmåga och minskar smärta genom individualiserad träning, manuella tekniker, beteendestrategier och utbildning. Fokus är mätbara mål, egenvård och hållbar återgång till arbete/idrott/vardag.

Vad gör en fysioterapeut?

Kartlägger besvär, målsätter tillsammans med patienten och designar ett evidensbaserat program för rörlighet, styrka, kontroll och kondition. Samverkar med läkare, arbetsterapeut, dietist och psykolog vid behov.

Bedömning och mål

Objektiva tester gör utvecklingen synlig och styr progressionen.

  • Anamnes, funktions- och rörelseanalys
  • Screening för röda flaggor och behov av annan vårdnivå
  • Målformulering (SMART) och utfallsmått (t.ex. ODI, NDI, KOOS, HOOS)
  • Plan för uppföljning och justering

Behandlingar och metoder

Dosering och frekvens anpassas efter kapacitet och återhämtning.

  • Styrke-, rörlighets- och stabilitetsträning
  • Graded activity/exposure vid långvarig smärta
  • Manuella tekniker (mobilisering, mjukdel) som komplement
  • Neuromuskulär kontroll, balans och koordination
  • Andnings- och cirkulationsträning (KOL/post-op)
  • Digital rehab och hemträningsappar

Smärtutbildning och egenvård

Pain neuroscience education minskar rädsla och förbättrar följsamhet. Egenvård omfattar sömn, stresshantering, vardagsaktivitet och aktivitetsreglering.

Arbete, idrott och återgång

Återgång styrs av uppnådd funktion – inte kalendern.

  • Arbetsanpassning och ergonomi
  • Stegvisa return‑to‑sport‑protokoll med tester (styrka/hopp)
  • Förebyggande program (knä/axel/rygg)

Kvalitet och uppföljning

Transparent uppföljning ökar chanserna till framgång.

  • Mätbara utfall (PROMs/PREMs)
  • Rehabdagbok och digital uppföljning
  • Justering av program utifrån svar

När ska man söka akut?

Kraftig smärta med känsel-/kraftbortfall, misstänkt fraktur/luxation, feber med ryggsmärta, ridbyxeanestesi eller blåsrubbning – sök akut.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Vissa friskvårdsinsatser kan bekostas privat.

Vanliga frågor

Hur länge tar det att bli bättre?
Ofta 6–12 veckor för mätbar förbättring. Långvarig problematik kan kräva längre tid och gradvis progression.
Räcker manuell behandling?
Manuell behandling kan lindra kortsiktigt, men hållbar förbättring kräver träning och beteendestrategier.
Behöver jag bilddiagnostik först?
Inte alltid. Klinisk bedömning räcker ofta. Bild tas vid röda flaggor eller utebliven förbättring.
Kan jag träna med artros?
Ja, styrka och kondition är basbehandling och minskar smärta. Programmet anpassas efter dagsform.