Nefrolog

Dagvård Njursten Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset

Hälsovägen 13,Huddinge, Huddinge
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Dagvården för njurstensbehandling finns i Huddinge och behandlar patienter med stenar i njurarna eller urinledarna. Patienter remitteras till enheten från akuten, distriktsläkare samt från andra urologiska kliniker i Sverige. På behandlingsdagen får du först genomgå en röntgen för att kontrollera att stenen inte har ändrat läge eller avgått. Därefter behandlas du med stötvågsbehandling vilket är en form av ultraljud (Extracorporal stötvågslitotripsi, ESVL). Stenen kommer då delvis eller fullständigt att krossas och fragmenten kommer att kunna passera ut med urinen. Oftast räcker det med en behandling, men ibland kan man behöva en eller ett par ytterligare behandlingar. ESVL genomförs som poliklinisk åtgärd, det vill säga du får gå hem samma dag.
Barn som behandlas med ESVL gör detta under narkos och är då inskrivna på barnkliniken.
Du hittar våra e-tjänster i appen Alltid öppet. För åtkomst behöver du ladda ner appen Alltid öppet där du laddar ner appar till din telefon

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Dagvård Njursten Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hälsovägen 13,HuddingeVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om nefrolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Nefrologi omfattar akuta och kroniska njursjukdomar, urinvägsbesvär, hypertoni kopplad till njurar, elektrolytrubbningar samt dialys och transplantation. Målet är bevarad njurfunktion, minskad komplikationsrisk och god livskvalitet.

Vad gör en nefrolog?

Nefrologen bedömer hematuri/proteinuri, återkommande UVI/pyelonefrit, hypertoni, njursten och utredning vid nedsatt eGFR. Teamet samverkar med primärvård, urologi, kardiologi, endokrinologi och dialys/transplantationsenhet.

Vanliga tillstånd

Symtom: trötthet, svullnad, skummande urin, skummande urin, blod i urin, klåda – ofta senfas; tidig upptäckt via prover är viktig.

  • Kronisk njursjukdom (CKD) – stadieindelning och riskbedömning
  • Akut njursvikt (AKI)
  • Glomerulonefriter och nefrotiskt syndrom
  • Polycystisk njursjukdom (ADPKD)
  • Resistent hypertoni och sekundära orsaker
  • Njursten/kristalluri i samverkan
  • Urinvägsinfektioner/pyelonefrit (komplicerade)

Utredning och diagnostik

Syftet är orsaksdiagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.

  • Urinprov (sticka, albumin/kreatinin, odling) och blodprover (kreatinin, cystatin C, elektrolyter)
  • eGFR‑beräkning och progressuppföljning
  • Blodtrycksmätning (inkl. 24‑timmars ABPM)
  • Ultraljud njurar/urinvägar; CT urografi vid sten/hematuri
  • Immunologiska prover; njurbiopsi i utvalda fall

Behandling och riskreduktion

Tidiga åtgärder bromsar progress och minskar kardiovaskulär risk.

  • RAAS‑blockad (ACE/ARB) för proteinuri och hypertoni
  • SGLT2‑hämmare vid CKD/diabetes, blodtryck/lipidkontroll
  • Diuretika och vätskebalans; natriumrestriktion
  • Immunmodulerande behandling vid glomerulonefrit
  • Stenprofylax och utredning av metabol orsak
  • Vaccinationer och infektionsprofylax

Dialys och transplantation

Planering inför dialys (HD/PD) vid avancerad CKD och utredning för transplantation. Uppföljning av immunsuppression och komplikationer efter transplantation.

Livsstil och egenvård

Dietist‑ och sjuksköterskestöd är centralt för följsamhet och resultat.

  • Salthushållning, proteinbalans och fosfatkontroll
  • Vätskeintag enligt plan och daglig vikt vid avancerad CKD
  • Fysisk aktivitet och rökstopp
  • Läkemedelsföljsamhet och egen blodtryckskontroll

När ska man söka akut?

Snabbt tilltagande svullnad/andfåddhet, kraftig flanksmärta (sten), blod i urin med koagel, hög feber med påverkad allmäntillstånd eller mycket lite urin – sök akut. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras. Läkemedel och hjälpmedel täcks ofta av högkostnadsskydd.

Vanliga frågor

Måste alla med proteinuri ha ACE/ARB?
Ofta rekommenderat vid albuminuri för njur‑ och hjärtskydd, om inte kontraindikation finns.
När behövs njurbiopsi?
Vid oklar glomerulär sjukdom, snabb försämring eller terapiavgörande frågeställning.
Är SGLT2‑hämmare lämpligt utan diabetes?
Ja vid vissa CKD‑former – bedöms individuellt utifrån eGFR och albuminuri.
Vilken kost är bäst vid CKD?
Dietist anpassar protein, natrium, fosfat och kalium. Undvik överdriven proteinkonsumtion utan plan.