Patientguiden
KardiologKärlkirurg

Vårdavdelning Thoraxkirurgi Solna, Karolinska Universitetssjukhuset

Eugeniavägen 23,Solna, Solna
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme

Om mottagningen

Hjärta och kärl vårdavdelning 2 (C12:27) tar emot patienter som ska genomgå hjärtkirurgi.
På avdelningen bedrivs dygnet runt vård av kirurgiska patienter som ska genomgå eller har genomgått hjärtkirurgi. De vanligaste ingreppen är klaffkirurgi, CABG eller ingrepp på aortan.
Patienterna remitteras till oss för operation ifrån länets alla hjärtkliniker och från Gotland. Patienterna kallas från väntelista av klinikens operations-koordinator. Kallelsen omfattar en inbjudan till poliklinisk inskrivning och planerad operationsdag.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Vårdavdelning Thoraxkirurgi Solna, Karolinska Universitetssjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Gå förbi huvudentren och fortsätt Eugeniavägen fram till ingång 23.

Eugeniavägen 23,SolnaVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om kardiolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Kardiologi omfattar utredning och behandling av hjärt‑kärlsjukdomar såsom kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, klaffel, rytmrubbningar och hypertoni. Fokus är individanpassad vård, riskreduktion och god livskvalitet.

Vanliga besvär och diagnoser

Symtom kan vara bröstsmärta, andfåddhet, trötthet, svullnad, hjärtklappning eller svimning.

  • Bröstsmärta och kranskärlssjukdom (stabil/instabil angina, hjärtinfarkt)
  • Hjärtsvikt (nedsatt eller bevarad ejektionsfraktion)
  • Klaffel (aortastenos/-insufficiens, mitralisstenos/-insufficiens)
  • Rytmrubbningar (förmaksflimmer, SVT, VT, AV‑block)
  • Hypertoni och lipidrubbningar
  • Kardiomyopatier och perikardit/myokardit

Utredning och diagnostik

Val av test styrs av symtom, risk och frågeställning.

  • EKG och långtids‑EKG (Holter/event)
  • Arbetsprov/CPET och gångtest
  • Ekokardiografi för klaffar och pumpfunktion
  • Blodprover (troponin, BNP/NT‑proBNP, lipidprofil)
  • Bilddiagnostik: koronar‑CT, hjärt‑MR, nuklearmedicin
  • Invasiv kranskärlsröntgen vid behov

Behandlingar

Målet är symtomlindring, riskreduktion och längre överlevnad.

  • Läkemedel: antitrombotika, statiner, betablockare, ACE/ARB/ARNI, SGLT2‑hämmare, MRA
  • PCI och kranskärlskirurgi (CABG)
  • Klaffingrepp: TAVI, MitraClip, klaffkirurgi
  • Arytmibehandling: ablation, pacemaker/ICD, CRT
  • Hypertonibehandling och lipidsänkning
  • Rehabilitering, träning och livsstilsstöd

Prevention och livsstil

Rökstopp, blodtryck/lipider, motion, kost, sömn och stresshantering är hörnstenar. Program för hjärtrehabilitering ger tydlig riskminskning.

När ska man söka akut?

Sök akut vid ihållande bröstsmärta, ny svår andfåddhet, svimning, snabb oregelbunden puls med påverkan eller tecken på stroke/TIA. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Fråga om väntetider, egenavgifter och reseersättning.

Vanliga frågor

Behöver alla med förmaksflimmer blodförtunnande?
Bedöms med CHA2DS2‑VASc. Många har nytta av antikoagulantia, men beslut tas individuellt efter risk/nytta.
Är hjärtinfarkt alltid bröstsmärta?
Nej, särskilt äldre/kvinnor/diabetiker kan ha atypiska symtom som andfåddhet, trötthet eller illamående.
Kan träning vara farligt vid hjärtsvikt?
Rätt doserad träning är säker och rekommenderas. Program planeras med vårdteamet.
När behövs pacemaker?
Vid symtomgivande bradykardi/ledningsblock. Typ och inställningar väljs efter behov.