Onkolog

Uppföljningsenheten vuxna efter barncancer, Onkologiska kliniken

Universitetssjukhuset, Onkologiska kliniken, Ingång 34, hisshall O, plan 14, Linköping, Linköping
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Uppföljningsenheten finns för dig som är över 18 år, bor i sydöstra sjukvårdsregionen (Kalmar, Jönköping och Östergötlands regioner) och haft cancer som barn och har avslutat din cancerbehandling. Olika cancerbehandlingar kan medföra biverkningar som ibland visar sig under barndomen men ibland dyker upp först i vuxenlivet. En del behandlingar ger biverkningar som påverkar det dagliga livet. Oavsett behandling eller hälsotillstånd finns ofta ett behov av information kring given behandling och risken för komplikationer. Målsättningen för uppföljningsenheten är att du som genomgått barncancer ska erbjudas ett besök på mottagningen där du får möjlighet att diskutera eventuella funderingar och symtom som kan ha med den genomgångna behandlingen att göra. En del komplikationer kräver specialistvård, andra kan följas inom primärvården. Mottagningen kan hjälpa till att förmedla vårdkontakter efter behov.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Uppföljningsenheten vuxna efter barncancer, Onkologiska kliniken.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Universitetssjukhuset, Onkologiska kliniken, Ingång 34, hisshall O, plan 14, Linköping, LinköpingVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om onkolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Onkologi omfattar utredning, behandling och uppföljning av cancersjukdomar. Vården planeras i multidisciplinära team (MDT) och kan omfatta kirurgi, läkemedelsbehandling (cytostatika, målstyrt, immunterapi, hormonell) och strålbehandling samt omfattande stödinsatser för att hantera biverkningar och vardag.

Vad gör en onkolog?

Onkologen ansvarar för cancerbehandling med läkemedel och strålning i nära samverkan med kirurgi, radiologi, patologi, sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, kuratorer och psykologer. Beslut tas ofta i MDT för bästa behandlingsstrategi.

Utredning och stadieindelning

Noggrann diagnos och stadieindelning är grunden för individualiserad vård och prognos.

  • Vävnadsprov (biopsi) och patologisvar med biomarkörer
  • Bilddiagnostik (CT/MR/PET) för utbredning
  • Laboratorieprover och funktionsbedömningar (hjärta, njurar, lungor)
  • Stadieindelning (TNM) som styr behandlingsval

Behandlingsalternativ

Planen anpassas efter diagnos, stadium, biomarkörer, ålder, samsjuklighet och patientens mål.

  • Kirurgi: kurativt eller palliativt syfte, ofta i kombination med onkologisk behandling
  • Cytostatika: cellhämmande läkemedel i kurer, ibland i kombinationer
  • Målstyrda läkemedel: riktade mot mutationer/proteiner (t.ex. EGFR, ALK, HER2)
  • Immunterapi: aktiverar immunförsvaret (t.ex. PD‑1/PD‑L1‑hämmare)
  • Hormonell behandling: t.ex. vid bröst- och prostatacancer
  • Strålbehandling: IMRT/VMAT/IGRT, stereotaktisk behandling, brachyterapi

Biverkningar och stödfunktioner

Tidiga insatser minskar risk för avbrott i behandling och förbättrar livskvalitet.

  • Akuta biverkningar: illamående, trötthet, infektioner, hud- och slemhinnepåverkan
  • Långsiktiga effekter: neuropati, fertilitet, hjärt-lungfunktion, lymfödem
  • Stöd: antiemetika, smärtbehandling, näringsstöd, fysioterapi, arbetsterapi
  • Psykosocialt stöd: kurator, psykolog, närståendestöd, ekonomisk rådgivning

Rehabilitering och återgång till vardag

Cancerrehabilitering pågår från diagnos till långt efter behandling. Fokus är ork, fysisk funktion, kognition, sömn, sexualitet, arbete och social delaktighet. Vårdplanen uppdateras kontinuerligt.

Kliniska studier

Många onkologiska behandlingar erbjuds inom kliniska prövningar. Deltagande kan ge tillgång till nya terapier och tät uppföljning. Fråga ditt team om aktuella studier.

Uppföljning och sena komplikationer

Efter avslutad behandling följs du upp för återfallskontroll, sena biverkningar och rehabiliteringsbehov. Plan och intervall beror på diagnos och behandling.

Palliativt stöd och symtomlindring

Palliativ vård kan ges tidigt parallellt med tumörinriktad behandling för att lindra smärta, illamående, ångest och förbättra livskvalitet.

När ska man söka akut?

Sök akut vid feber ≥38,0 °C under pågående cytostatika/immunterapi, kraftig andfåddhet, bröstsmärta, påverkat allmäntillstånd, okontrollerbar smärta, neurologiska bortfall eller misstänkt allergisk reaktion. Ring 112 vid livshot.

Remiss, ersättningar och praktiskt

Remisskrav varierar. Resor/ersättningar och sjukskrivning hanteras enligt regionala regler. Kontakta kurator för ekonomiskt och socialt stöd.

Vanliga frågor

Behöver jag biopsi?
Ja, vävnadsprov krävs oftast för säker diagnos och biomarköranalys som styr behandling.
Tappar jag håret av cytostatika?
Det beror på regim. Vissa läkemedel ger håravfall, andra inte. Hår växer oftast tillbaka efter avslutad behandling.
Kan jag arbeta under behandling?
Många kan arbeta deltid. Planen anpassas efter biverkningar och arbetets krav i samråd med vårdteamet och arbetsgivaren.
Påverkas fertiliteten?
Vissa behandlingar kan påverka fertilitet. Diskutera fertilitetsbevarande åtgärder före start (nedfrysning av ägg/spermier).
Vad är immunterapi?
Läkemedel som aktiverar immunförsvaret mot tumören. Biverkningar skiljer sig från cytostatika och kräver särskild uppmärksamhet.
Kan jag få en second opinion?
Ja, du har rätt till förnyad medicinsk bedömning. Be din läkare om remiss enligt regionens rutiner.
Får jag vaccin under behandling?
I regel kan inaktiverade vaccin ges. Levande vaccin undviks. Rådgör med ditt team.
Finns kliniska studier för min diagnos?
Ofta ja. Prata med ditt team om pågående prövningar och om du kan vara aktuell.