Smärtbehandlingsverksamhet

Mottagning Smärta Barn Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset

Hälsovägen 13,Huddinge, Huddinge

–

Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Smärtbehandlingsenheten Barn, Karolinska Universitetssjukhuset tar hand om olika smärtfrågeställningar för pediatriska patienter som är inneliggande på sjukhuset eller som kommer till sjukhusets dagvård. Målsättningen är att skapa en tillräckligt bra situation och smärtlindring för barnet, för att det ska klara av vården på ett, för barnet, bra sätt. Verksamheten bedrivs både på Solna- och Huddingesidan.
Smärtbehandlingsenheten Barns mottagning tar emot barn på remiss från barnläkare, barnkirurg, barnortoped eller allmänläkare, med frågeställningar avseende smärtbehandling vid långvarig smärta. Smärtbehandlingsenheten samarbetar med Enheten för Medicinsk psykologi och har ett multimodalt förhållningssätt till smärtbehandling.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Mottagning Smärta Barn Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Smärtbehandlingsenheten Barn K56 Karolinska Universitetssjukhuset 141 86 Huddinge

Hälsovägen 13,HuddingeVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan →

Se topplistan

Allmän information

Om smärtbehandlingsverksamhet

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Smärtkliniker utreder och behandlar långvarig och komplex smärta med ett bio‑psyko‑socialt perspektiv. Målet är minskad smärtintensitet och påverkan, förbättrad funktion och livskvalitet samt trygg, säker läkemedelsanvändning.

När är smärtklinik aktuellt?

Vid långvarig smärta (>3 månader), otillräcklig effekt av primärvård/specialist, betydande funktionsnedsättning eller behov av interventionsbedömning (nervblockad/RF/neuromodulation).

Utredning och bedömning

Plan tas fram tillsammans med patienten med tydliga mål och uppföljningspunkter.

Smärthistoria, mönster och triggerfaktorer
Status inklusive neurologi och funktionsprov
Skattningar (smärta, funktion, ångest/depression, sömn)
Genomgång av röntgen/lab och tidigare behandling
Riskbedömning för opioidrelaterade skador

Behandling – byggstenar

Multimodala program ger ofta bäst resultat över tid.

Egenvård och utbildning (pain neuroscience education)
Fysioterapi: graderad aktivitet, styrka, rörlighet, pacing
Psykologiska insatser: KBT/ACT, stress/sömn, coping
Läkemedel: paracetamol/NSAID, adjuvans (SNRI/TCA/antiepileptika) – opioidstrategi restriktiv
Yrkesinriktat stöd och arbetsanpassning

Interventionella åtgärder

Indikation ställs efter helhetsbedömning och provbehandling där lämpligt.

Diagnostiska/terapeutiska blockader (fasett/rot)
Radiofrekvensbehandling (termisk/pulserad)
Epidural/kaudal injektion vid radikulär smärta
Neuromodulation: ryggmärgsstimulering (SCS) i utvalda fall

Läkemedelssäkerhet

Opioider används kortvarigt och målstyrt. Genomgång av interaktioner, beroenderisk och körkortsaspekter. Nedtrappningsstöd vid behov.

Samsjuklighet

Behandling av sömnproblem, ångest/depression och somatiska tillstånd (t.ex. diabetes, KOL, hjärt‑kärl) integreras i planen.

När ska man söka akut?

Röda flaggor: nytillkommen svår ryggsmärta med ridbyxeanestesi/blåsrubbning, feber och ryggsmärta, oförklarlig viktnedgång, nattlig smärta med svettningar – sök akutsjukvård/112.

Uppföljning och kvalitet

Planen justeras efter respons och nya mål sätts vid behov.

PROMs: smärta, funktion och livskvalitet
Läkemedel och biverkningar
Arbetsförmåga och aktivitetsmål

Vanliga frågor

Hjälper träning trots smärta?: Ja, gradvis och doserat. Träning minskar smärtkänslighet och förbättrar funktion på sikt.
Kan jag få starka smärtstillande?: Opioider kan användas kortvarigt/selektivt. Fokus ligger på multimodala strategier med lägre risk.
Fungerar nervblockad?: Hos utvalda patienter kan blockad/RF ge smärtlindring och underlätta träning. Effekten utvärderas systematiskt.