Patientguiden
Fysioterapeut / Sjukgymnast

Fysioteamet Stockholm - Bertil Scheutzow Lundborg

Slakthusplan 2,JOHANNESHOV, Globen
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +4686860680 Webbplats

Om mottagningen

Fysioterapeut MScs och specialist i fysisk aktivitet och idrottsmedicin med många års erfarenhet av rehabilitering av idrottsskador med specialitet på axlar och skuldror. Bertil är vidareutbildad inom:
Idrottsmedicin, rörelsescreening och barn- och ungdomsrelaterade skador.
Manuell ortopedisk terapi (OMT), Mulligan metoden, Mekanisk diagnostik och terapi (MDT) enligt McKenzie.
Mindfulness baserad stressreducering (MBSR), stötvågsbehandling och medicinsk akupunktur.
Han har tidigare forskat på styrketräning för professionella stråkmusiker vid Karolinska Institutet och arbetar även med musiker. Bertil är även en del av Gymnastikförbundets nationella medicinska nätverk.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Fysioteamet Stockholm - Bertil Scheutzow Lundborg.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Tunnelbana: linje 19, station Globen. Tvärbanan: station Globen. Uppgång mot Slakthusområdet. Gångbro till vänster, första trapporna till vänster. Bil: Stor parkeringsplats på husets baksida framsidan, i anslutning till entrén. Handikapplatser, med avgift, finns på framsidan. Det finns även parkeringsautomater i området. Det går bra att betala med appen Betala P, områdeskod baksida är 102.

Slakthusplan 2,JOHANNESHOV, GlobenVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om fysioterapeut / sjukgymnast

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Fysioterapi stärker rörelseförmåga och minskar smärta genom individualiserad träning, manuella tekniker, beteendestrategier och utbildning. Fokus är mätbara mål, egenvård och hållbar återgång till arbete/idrott/vardag.

Vad gör en fysioterapeut?

Kartlägger besvär, målsätter tillsammans med patienten och designar ett evidensbaserat program för rörlighet, styrka, kontroll och kondition. Samverkar med läkare, arbetsterapeut, dietist och psykolog vid behov.

Bedömning och mål

Objektiva tester gör utvecklingen synlig och styr progressionen.

  • Anamnes, funktions- och rörelseanalys
  • Screening för röda flaggor och behov av annan vårdnivå
  • Målformulering (SMART) och utfallsmått (t.ex. ODI, NDI, KOOS, HOOS)
  • Plan för uppföljning och justering

Behandlingar och metoder

Dosering och frekvens anpassas efter kapacitet och återhämtning.

  • Styrke-, rörlighets- och stabilitetsträning
  • Graded activity/exposure vid långvarig smärta
  • Manuella tekniker (mobilisering, mjukdel) som komplement
  • Neuromuskulär kontroll, balans och koordination
  • Andnings- och cirkulationsträning (KOL/post-op)
  • Digital rehab och hemträningsappar

Smärtutbildning och egenvård

Pain neuroscience education minskar rädsla och förbättrar följsamhet. Egenvård omfattar sömn, stresshantering, vardagsaktivitet och aktivitetsreglering.

Arbete, idrott och återgång

Återgång styrs av uppnådd funktion – inte kalendern.

  • Arbetsanpassning och ergonomi
  • Stegvisa return‑to‑sport‑protokoll med tester (styrka/hopp)
  • Förebyggande program (knä/axel/rygg)

Kvalitet och uppföljning

Transparent uppföljning ökar chanserna till framgång.

  • Mätbara utfall (PROMs/PREMs)
  • Rehabdagbok och digital uppföljning
  • Justering av program utifrån svar

När ska man söka akut?

Kraftig smärta med känsel-/kraftbortfall, misstänkt fraktur/luxation, feber med ryggsmärta, ridbyxeanestesi eller blåsrubbning – sök akut.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Vissa friskvårdsinsatser kan bekostas privat.

Vanliga frågor

Hur länge tar det att bli bättre?
Ofta 6–12 veckor för mätbar förbättring. Långvarig problematik kan kräva längre tid och gradvis progression.
Räcker manuell behandling?
Manuell behandling kan lindra kortsiktigt, men hållbar förbättring kräver träning och beteendestrategier.
Behöver jag bilddiagnostik först?
Inte alltid. Klinisk bedömning räcker ofta. Bild tas vid röda flaggor eller utebliven förbättring.
Kan jag träna med artros?
Ja, styrka och kondition är basbehandling och minskar smärta. Programmet anpassas efter dagsform.