Patientguiden
Neurolog

Neuroavdelning 96 Universitetssjukhuset Örebro

Universitetssjukhuset Örebro, entré M, hiss M2, våning 6, Örebro
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46196021629 Webbplats

Om mottagningen

På avdelning 96 vårdas patienter inom allmän akut neurologi, rehabmedicin och neurokirurgi. Vi arbetar i vårdlag utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. I vårdlaget ingår läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kurator, logoped och dietist. Allt för att kunna ge en högkvalitativ vård anpassad till patientens behov.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Neuroavdelning 96 Universitetssjukhuset Örebro.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

M-hus 6 tr

Universitetssjukhuset Örebro, entré M, hiss M2, våning 6Vägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg90/ 100
Helhetsintryck
90snitt 88
Emotionellt stöd
85snitt 86
Delaktighet och involvering
81snitt 81
Respekt och bemötande
84snitt 83
Kontinuitet och koordinering
82snitt 81
Information och kunskap
80snitt 78
Tillgänglighet
89snitt 86

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om neurolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Neurologi omfattar stroke/TIA, epilepsi, migrän/huvudvärk, Parkinson och andra rörelsesjukdomar, multipel skleros (MS), neuropatier, myastenia gravis, ALS och mycket mer. Vården kombinerar snabb diagnostik, individanpassad behandling och team‑baserad uppföljning för bibehållen funktion och livskvalitet.

Vad gör en neurolog?

Neurologen utreder symtom som förlamning/domning, tal-/synrubbning, krampanfall, gångsvårigheter, skakningar, minnesproblem och svår huvudvärk. Arbetet sker i nära samverkan med neuroradiologi, neurofysiologi, rehabilitering och primärvård.

Vanliga tillstånd och symtom

Symtombilden varierar – tidig bedömning förbättrar prognos, särskilt vid stroke/akuta tillstånd.

  • Stroke/TIA: plötslig svaghet, hängande mungipa, talsvårighet
  • Epilepsi: krampanfall, frånvaroattacker, postiktal trötthet
  • Huvudvärk: migrän, klusterhuvudvärk, ny typ av huvudvärk med alarmsymtom
  • Rörelsesjukdomar: Parkinson, essentiell tremor, dystoni
  • MS och neuroinflammation: synnervsinflammation, känsel-/balansstörning
  • Perifer nerv/muskel: polyneuropati, karpaltunnel (i samverkan), myastenia gravis
  • Kognitiva sjukdomar: demensutredning i team

Utredning och diagnostik

Rätt test i rätt tid – akuta algoritmer vid stroke/kramp, riktad utredning vid kroniska besvär.

  • Neurologstatus och funktionstester
  • MR/CT hjärna/rygg, ibland angiografi
  • EEG vid epilepsi/tillstånd med medvetanderubbning
  • Neurofysiologi (EMG/ENeG) vid nerv/muskelsjukdom
  • Lumbalpunktion (likvor) vid neuroinflammation/infektion
  • Blodprover och autoimmun/metabol utredning

Behandlingar

Planen individualiseras efter diagnos, risk och patientens mål. Team‑rehab optimerar funktion.

  • Stroke: trombolys/trombektomi (akut kedja), sekundärprevention (blodtryck, antitrombotika, statin)
  • Epilepsi: antiepileptika, anfallsplan, körkortsregler och uppföljning
  • Migrän/huvudvärk: profylax (beta‑blockerare, antiepileptika, CGRP‑hämmare), Botox vid kronisk migrän
  • Parkinson/rörelsesjukdom: dopaminerga läkemedel, DBS i utvalda fall, fysioterapi
  • MS: sjukdomsmodifierande behandlingar, skovterapi, symtomlindring
  • Neuroimmunologi: IVIG, plasmaferes vid särskilda indikationer

Rehabilitering och livsstil

Fysioterapi, arbetsterapi, logoped, neuropsykolog och kurator kan ingå. Träning, sömn, stresshantering, rökstopp och näring påverkar symtomkontroll och progression.

Körkort, arbete och intyg

Körkortsregler gäller vid bl.a. epilepsi och synfältsbortfall. Intyg för arbete, hjälpmedel och sjukskrivning hanteras i samråd med vården.

När ska man söka akut?

Ring 112 vid FAST‑symtom (ansikte, arm, tal), nytillkommet långvarigt krampanfall, plötslig svår huvudvärk, snabbt tilltagande svaghet/känselbortfall, medvetandepåverkan eller allvarlig synpåverkan.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Läkemedel och hjälpmedel omfattas av högkostnadsskydd enligt regler.

Vanliga frågor

Hur snabbt ska misstänkt stroke bedömas?
Omedelbart – ring 112. Fönstret för trombolys/trombektomi är tidskritiskt.
Får jag köra bil med epilepsi?
Regler beror på anfallstyp och anfallsfri tid. Vården informerar och dokumenterar enligt Transportstyrelsens krav.
När behövs MR istället för CT?
MR ger bättre detalj vid t.ex. demyelinisering, små infarkter och tumörutredning. Akut blödning/trauma bedöms ofta initialt med CT.
Hjälper livsstil mot migrän?
Ja. Regelbunden sömn, vätska, måltider och triggerhantering minskar anfall. Medicinsk profylax kan komplettera.
Vad innebär DBS?
Deep Brain Stimulation modulerar signaler i specifika kärnor och används vid utvalda rörelsesjukdomar efter noggrann utredning.