En väg in barn och unga med psykisk ohälsa Gävleborg
Om mottagningen
När du ringer får du prata med en behandlare som har kunskap om psykisk ohälsa. Det görs då en fördjupad intervju, samtalet kan ta upp till en timme att genomföra. Finns behov bokas ett fysiskt besök på en mottagning nära dig. Ibland kan det räcka med de råd och stöd som ges under samtalet. För att kunna hjälpa till på bästa sätt används ett standardiserat frågeformulär, Brief Child and Family Phone Interview (BCFPI).
Du som är ungdom (över 13 år) kan också kontakta vården genom e-tjänsterna på 1177. Du behöver ha ett mobilt bank-id. Som vårdnadshavare kan du vara ombud för ditt barn fram till dess att barnet fyller 13 år. Det innebär att du kan utföra barnets ärenden på din egen inloggning i e-tjänsten på 1177.
Inga omdömen ännu
Bli den första att skriva ett om En väg in barn och unga med psykisk ohälsa Gävleborg.
Skriv omdömeAndra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
- ADHD-center, Habilitering och HälsaStockholmInga omdömen ännu
- Aleris Rehab Station Intensivträning vid rörelsenedsättningSolnaInga omdömen ännu
- Arbetsterapimottagningen, Sachsska barn- och ungdomssjukhusetSödermalmInga omdömen ännu
- Autismcenter små barn, Habilitering och HälsaStockholmInga omdömen ännu
Om habilitering barn och ungdom
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Barn- och ungdomshabiliteringen ger medicinskt, psykologiskt, pedagogiskt och socialt stöd till barn och unga med varaktiga funktionsnedsättningar. Målet är att stärka utveckling, kommunikation, rörelse, lärande och delaktighet – i familj, förskola/skola och fritid.
Vad är habilitering för barn och unga?
Ett multiprofessionellt stöd för barn och ungdomar med varaktiga funktionsnedsättningar, t.ex. inom rörelse, kognition, kommunikation, syn/hörsel eller neuropsykiatriska svårigheter. Till skillnad från rehabilitering handlar habilitering ofta om att utveckla nya färdigheter och strategier och att anpassa miljön för att minska hinder.
Vem kan få stöd?
Barn/unga med t.ex. autismspektrumtillstånd, ADHD/ADD, intellektuell funktionsnedsättning, cerebral pares och andra rörelsehinder, neuromuskulära tillstånd, flerfunktionsnedsättningar, syn-/hörselnedsättning samt komplexa medicinska behov. Behov och diagnoser varierar – insatserna skräddarsys.
Team och kompetenser
Insatser ges av team som kan omfatta: läkare/barnneurolog, psykolog, specialpedagog, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast, logoped (kommunikation/ätande), kurator, dietist samt hjälpmedelstekniker/ingenjör. Teamet samverkar med BVC, elevhälsa, barnklinik, tandvård och kommun.
Bedömning och mål
Starten är en strukturerad kartläggning av styrkor, svårigheter och vardagsmål i hem, förskola/skola och fritid. Tillsammans med familjen sätts mätbara, meningsfulla mål och en plan med delmål, uppföljning och ansvarsfördelning.
Insatser och arbetssätt
Exempel på habiliteringsinsatser:
- Kommunikation/AKK: bildstöd, tecken som stöd, talapparater och strategier
- Motorik/fysisk funktion: rörelse, förflyttning, balans, finmotorik och sitt-/liggstöd
- Kognition/struktur: tids-/planeringshjälpmedel, schema, stöd för uppmärksamhet och minne
- Sensorisk bearbetning: anpassningar vid ljud-/ljus-/beröringskänslighet
- Ätande och munmotorik: sväljstöd, konsistensanpassning och samarbete med dietist
- Hjälpmedel och anpassningar: rullstol, ortoser, ståstöd, kommunikations- och kognitionshjälpmedel
- Bostads-/skolmiljö: ergonomi, tillgänglighet, struktur och delaktighet i klassrum/lek
- Beteendestöd och föräldraträning: lågaffektivt bemötande, förstärkningsstrategier
Stöd till familj och närstående
Föräldrastöd, utbildningar och coachning i vardagsstrategier är centralt. Syskon kan erbjudas stödgrupper. Kurator hjälper med samordning, rättigheter (LSS, SoL), ersättningar och kontakt med myndigheter.
Hjälpmedel och ansökan
Hjälpmedel provas ut, förskrivs och följs upp av habiliteringen enligt regionala riktlinjer. Bostadsanpassning och transporter samordnas med kommunen. Skolans ansvar för extra anpassningar/åtgärdsprogram kvarstår – habiliteringen kan ge underlag.
Samverkan med förskola och skola
Planering sker tillsammans med elevhälsa och pedagoger. Fokus är delaktighet i lärande, raster och fritidsaktiviteter. Handlingsplaner för kommunikation, struktur, sinnesmiljö och hjälpmedel görs tillsammans.
Övergångar och uppföljning
Vid övergångar (förskola–skola–gymnasium–vuxenliv) planeras stöd i god tid. Målen utvärderas regelbundet och planen justeras efter utveckling och livssituation. Överföring till vuxenhabilitering görs i samråd.
Remiss, tillgänglighet och kostnad
Vägar in varierar mellan regioner: remiss från vården, egenanmälan eller via elevhälsa/kommun. Insatser inom habiliteringen är oftast kostnadsfria. Resor/hjälpmedel kan omfattas av särskilda regler – fråga lokalt.
Vanliga frågor
- Behövs diagnos för att få habilitering?
- Inte alltid – behov kan räcka för tidig kartläggning. Men diagnos underlättar ofta rätt insatser och hjälpmedel. Fråga din habilitering om lokala rutiner.
- Hur ofta träffar vi teamet?
- Beror på mål och behov. Perioder med tätare insatser kan varvas med uppföljning och hemträning i vardagen.
- Kan skolan få stöd?
- Ja, habiliteringen samverkar med elevhälsa/pedagoger och kan bidra med anpassningsförslag och handlingsplaner.
- Hur ansöker vi om hjälpmedel?
- Via habiliteringens förskrivare enligt regionala riktlinjer. Uppföljning sker för att säkerställa nytta och rätt inställningar.
- Finns digitalt stöd?
- Många enheter erbjuder digitala besök, utbildningar och material. Hjälpmedel kan ofta kopplas till appar och påminnelsesystem.
- Vad kostar insatserna?
- Habilitering är i regel avgiftsfri, men vissa resor/hjälpmedel kan ha egna regler. Kontrollera vad som gäller i din region.