KärlkirurgSjukhus

Uppsala självscreening av hjärtkärlhälsa U-SCREEN

Akademiska sjukhuset, ingång 79, bv, Uppsala
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Mottagningen tar emot inkluderade deltagare, i studien U-SCREEN, för vidare utredning. Syftet med studien U-SCREEN är att undersöka om självscreening för risktillstånd som högt blodtryck, högt kolesterol och låg njurfunktion kan minska antalet allvarliga hjärtkärlsjukdomar. Vill du ta kontakt med oss, gör detta via mejl; u-screen@regionuppsala.se.
Högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, och njursvikt är risktillstånd som ofta är oupptäckta och obehandlade, eftersom de sällan ger några symtom. Dessa risktillstånd leder till stor sjuklighet, stort lidande, och hög dödlighet. Det finns effektiva behandlingar för risktillstånden. Det är okänt om screening är ett effektivt sätt att hitta risktillstånden. I studien U-SCREEN vill vi undersöka om självscreening för risktillstånd som högt blodtryck, högt kolesterol, högt blodsocker och låg njurfunktion på sikt kan minska hjärtkärlsjuklighet och för tidig död. Personer som fyller 50, 55, 60, 65, 70 eller 75 år och bor i Uppsala län lottas till att bli eller inte bli tillfrågade om att delta i denna självscreening. För de flesta kan hela självscreeningen genomföras i hemmiljö. Om du har fått en inbjudan och vill delta i självscreeningen, klicka på länken under Läs mer och ladda ner appen HOPE på din mobil. När du har laddat ner appen väljer du Region Uppsala U-SCREEN.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Uppsala självscreening av hjärtkärlhälsa U-SCREEN.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

För att få aktuell vägbeskrivning till oss, gå till www.eniro.se eller www.hitta.se. Vill du få information om busslinjer och tidtabeller, kontakta Upplandslokaltrafik eller sök på www.ul.se.

Akademiska sjukhuset, ingång 79, bvVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om kärlkirurg

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Kärlkirurgi omfattar sjukdomar i artärer och vener, från benartärsjukdom och aneurysm till åderbråck och venös insufficiens. Behandlingen väljs mellan endovaskulära och öppna metoder i multidisciplinära team.

Vad gör en kärlkirurg?

Utreder cirkulationsbesvär med anamnes, status, ABI/tåtryck, duplex och avancerad bilddiagnostik. Erbjuder prevention, endovaskulär åtgärd eller öppen kirurgi beroende på anatomi och risk.

Behandlingar

Rökstopp och gångträning förbättrar gångsträcka och prognos påtagligt.

  • Endovaskulärt: PTA, stent, EVAR/TEVAR
  • Öppet: bypass, endarterektomi, aneurysmkirurgi
  • Ven: endovenös ablation, skleroterapi, åderbråckskirurgi
  • Medicinsk prevention: trombocythämmare, statiner, BT‑kontroll
  • Sårteam, avlastning och kompression

Uppföljning och egenvård

Kontroller med klinik/ultraljud efter EVAR/rekonstruktion. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens. Hud- och fotvård vid diabetes/sår.

När ska man söka akut?

Sök akut vid tecken på akut ischemi, rupturerat aneurysm, massiv lungemboli eller infekterade sår med allmänpåverkan.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad; venåtgärder kan bedömas som estetiska/medicinska från fall till fall.

Vanliga frågor

Hjälper gångträning vid fönstertittarsjuka?
Ja, strukturerad gångträning är förstahandsbehandling och kan fördubbla gångsträckan.
När väljs EVAR?
Val avgörs av aneurysmans anatomi, ålder och riskprofil – bedöms i MDT.
Måste alla bära stödstrumpor efter åderbråcksbehandling?
Ofta rekommenderas kompression 1–2 veckor. Längd och tryck anpassas individuellt.