SmärtbehandlingsverksamhetRehabiliteringsverksamhet

Smärtenheten rehabiliteringskliniken

J F Liedholms väg 12 Sigfridsområdet, Växjö
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

På smärtenheten arbetar vi i ett team som består av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, rehabassistent samt medicinsk sekreterare. Vi bedriver verksamhet inom öppenvård/ dagsjukvård enligt riktlinjer för multimodal rehabilitering. Vi tar emot patienter med långvarig icke malign smärta (smärta som pågått i minst 3 månader och som inte är kopplad till en cancerdiagnos). Det kan till exempel vara smärta och störningar i hur muskler, senor, skelett eller leder fungerar. Remiss som inkommer till oss gällande smärtbehandling och rehabilitering bedöms först administrativt och kan sedan gå vidare till grundkurs. Följt av detta sker sedan eventuellt en grundlig teamutredning där rehabiliteringsnivån fastställs. Patienter som därefter bedöms vara i behov av rehabilitering på specialistnivå erbjuds tidsbegränsad smärthanteringsbehandling med fokus på beteendemedicin.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Smärtenheten rehabiliteringskliniken.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Du hittar oss på Sigfridsområdet i Växjö. Buss: Lämpliga busslinjer från stationen är 1, 3 eller 5 mot Universitetet. Avstigning vid hållplats Simhallen eller Kampen. Bil: Från centrum ta Storgatan öster ut. Sväng efter simhallen som ligger på höger sida, sväng vänster in på Tingsrydsvägen. Ta första avfarten till höger mot Sigfridsområdet. Tas sedan vänster på Sigfridsvägen och därefter direkt höger. Parkeringsplatser (även handikapplatser) finns i anslutning till rehabiliteringskliniken.

J F Liedholms väg 12 Sigfridsområdet, VäxjöVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om smärtbehandlingsverksamhet

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Smärtkliniker utreder och behandlar långvarig och komplex smärta med ett bio‑psyko‑socialt perspektiv. Målet är minskad smärtintensitet och påverkan, förbättrad funktion och livskvalitet samt trygg, säker läkemedelsanvändning.

När är smärtklinik aktuellt?

Vid långvarig smärta (>3 månader), otillräcklig effekt av primärvård/specialist, betydande funktionsnedsättning eller behov av interventionsbedömning (nervblockad/RF/neuromodulation).

Utredning och bedömning

Plan tas fram tillsammans med patienten med tydliga mål och uppföljningspunkter.

  • Smärthistoria, mönster och triggerfaktorer
  • Status inklusive neurologi och funktionsprov
  • Skattningar (smärta, funktion, ångest/depression, sömn)
  • Genomgång av röntgen/lab och tidigare behandling
  • Riskbedömning för opioidrelaterade skador

Behandling – byggstenar

Multimodala program ger ofta bäst resultat över tid.

  • Egenvård och utbildning (pain neuroscience education)
  • Fysioterapi: graderad aktivitet, styrka, rörlighet, pacing
  • Psykologiska insatser: KBT/ACT, stress/sömn, coping
  • Läkemedel: paracetamol/NSAID, adjuvans (SNRI/TCA/antiepileptika) – opioidstrategi restriktiv
  • Yrkesinriktat stöd och arbetsanpassning

Interventionella åtgärder

Indikation ställs efter helhetsbedömning och provbehandling där lämpligt.

  • Diagnostiska/terapeutiska blockader (fasett/rot)
  • Radiofrekvensbehandling (termisk/pulserad)
  • Epidural/kaudal injektion vid radikulär smärta
  • Neuromodulation: ryggmärgsstimulering (SCS) i utvalda fall

Läkemedelssäkerhet

Opioider används kortvarigt och målstyrt. Genomgång av interaktioner, beroenderisk och körkortsaspekter. Nedtrappningsstöd vid behov.

Samsjuklighet

Behandling av sömnproblem, ångest/depression och somatiska tillstånd (t.ex. diabetes, KOL, hjärt‑kärl) integreras i planen.

När ska man söka akut?

Röda flaggor: nytillkommen svår ryggsmärta med ridbyxeanestesi/blåsrubbning, feber och ryggsmärta, oförklarlig viktnedgång, nattlig smärta med svettningar – sök akutsjukvård/112.

Uppföljning och kvalitet

Planen justeras efter respons och nya mål sätts vid behov.

  • PROMs: smärta, funktion och livskvalitet
  • Läkemedel och biverkningar
  • Arbetsförmåga och aktivitetsmål

Vanliga frågor

Hjälper träning trots smärta?
Ja, gradvis och doserat. Träning minskar smärtkänslighet och förbättrar funktion på sikt.
Kan jag få starka smärtstillande?
Opioider kan användas kortvarigt/selektivt. Fokus ligger på multimodala strategier med lägre risk.
Fungerar nervblockad?
Hos utvalda patienter kan blockad/RF ge smärtlindring och underlätta träning. Effekten utvärderas systematiskt.