Hjärtintensivvårdsavdelning
Om mottagningen
Besöksregler
Undvik att besöka patient på avdelningen om du är förkyld eller har någon annan infektion. Tänk på att inte använda parfym eller ta med blommor till avdelningen, vissa av våra patienter och medarbetare är känsliga för starka dofter. Vi ber även dig som närstående att visa hänsyn till de andra patienterna och personalen. Vi ser gärna att någon närstående till patienten samordnar samtalen och låter en person sköta kontakten med avdelningen.
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Via huvudentrén
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om kardiolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Kardiologi omfattar utredning och behandling av hjärt‑kärlsjukdomar såsom kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, klaffel, rytmrubbningar och hypertoni. Fokus är individanpassad vård, riskreduktion och god livskvalitet.
Vanliga besvär och diagnoser
Symtom kan vara bröstsmärta, andfåddhet, trötthet, svullnad, hjärtklappning eller svimning.
- Bröstsmärta och kranskärlssjukdom (stabil/instabil angina, hjärtinfarkt)
- Hjärtsvikt (nedsatt eller bevarad ejektionsfraktion)
- Klaffel (aortastenos/-insufficiens, mitralisstenos/-insufficiens)
- Rytmrubbningar (förmaksflimmer, SVT, VT, AV‑block)
- Hypertoni och lipidrubbningar
- Kardiomyopatier och perikardit/myokardit
Utredning och diagnostik
Val av test styrs av symtom, risk och frågeställning.
- EKG och långtids‑EKG (Holter/event)
- Arbetsprov/CPET och gångtest
- Ekokardiografi för klaffar och pumpfunktion
- Blodprover (troponin, BNP/NT‑proBNP, lipidprofil)
- Bilddiagnostik: koronar‑CT, hjärt‑MR, nuklearmedicin
- Invasiv kranskärlsröntgen vid behov
Behandlingar
Målet är symtomlindring, riskreduktion och längre överlevnad.
- Läkemedel: antitrombotika, statiner, betablockare, ACE/ARB/ARNI, SGLT2‑hämmare, MRA
- PCI och kranskärlskirurgi (CABG)
- Klaffingrepp: TAVI, MitraClip, klaffkirurgi
- Arytmibehandling: ablation, pacemaker/ICD, CRT
- Hypertonibehandling och lipidsänkning
- Rehabilitering, träning och livsstilsstöd
Prevention och livsstil
Rökstopp, blodtryck/lipider, motion, kost, sömn och stresshantering är hörnstenar. Program för hjärtrehabilitering ger tydlig riskminskning.
När ska man söka akut?
Sök akut vid ihållande bröstsmärta, ny svår andfåddhet, svimning, snabb oregelbunden puls med påverkan eller tecken på stroke/TIA. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Fråga om väntetider, egenavgifter och reseersättning.
Vanliga frågor
- Behöver alla med förmaksflimmer blodförtunnande?
- Bedöms med CHA2DS2‑VASc. Många har nytta av antikoagulantia, men beslut tas individuellt efter risk/nytta.
- Är hjärtinfarkt alltid bröstsmärta?
- Nej, särskilt äldre/kvinnor/diabetiker kan ha atypiska symtom som andfåddhet, trötthet eller illamående.
- Kan träning vara farligt vid hjärtsvikt?
- Rätt doserad träning är säker och rekommenderas. Program planeras med vårdteamet.
- När behövs pacemaker?
- Vid symtomgivande bradykardi/ledningsblock. Typ och inställningar väljs efter behov.