Habilitering barn och ungdom

Gammal Forum Funktionshinder

Tideliusgatan 12, Södermalm

–

Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Forum Funktionshinder är ett informationscenter öppet för alla intresserade med bibliotek, rådgivning, utbildning och andra arrangemang. Centret drivs av Habilitering & Hälsa. Centret är öppet för alla intresserade som vill ställa frågor, hämta informationsmaterial, låna böcker eller få rådgivning inom området funktionshinder. Syftet är att ge stöd till de direkt berörda och att öka kunskapen om funktionshindersfrågor i samhället. Forum Funktionshinder erbjuder: Telefonrådgivning, öppen vardagar 8-16.30, telefon 08-123 350 10 Rådgivning via e-post: forumfunktionshinder@sll.se Bibliotek med informationsmaterial, litteratur, tidningar och tidskrifter samt enklare rådgining, öppen mån-tors 12.30-16.30, 08-123 350 30. Utbildning för anhöriga och yrkesverksamma, telefon 08-123 350 20. Information via webb om samhällets stöd, habiliteringens insatser och funktionsnedsättningar - våra webbplatser är www.habilitering.nu, www.autismforum.se, www.habilitering.nu/forumfunktionshinder

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Gammal Forum Funktionshinder.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Tideliusgatan 12, SödermalmVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan →

Se topplistan

Allmän information

Om habilitering barn och ungdom

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Barn- och ungdomshabiliteringen ger medicinskt, psykologiskt, pedagogiskt och socialt stöd till barn och unga med varaktiga funktionsnedsättningar. Målet är att stärka utveckling, kommunikation, rörelse, lärande och delaktighet – i familj, förskola/skola och fritid.

Vad är habilitering för barn och unga?

Ett multiprofessionellt stöd för barn och ungdomar med varaktiga funktionsnedsättningar, t.ex. inom rörelse, kognition, kommunikation, syn/hörsel eller neuropsykiatriska svårigheter. Till skillnad från rehabilitering handlar habilitering ofta om att utveckla nya färdigheter och strategier och att anpassa miljön för att minska hinder.

Vem kan få stöd?

Barn/unga med t.ex. autismspektrumtillstånd, ADHD/ADD, intellektuell funktionsnedsättning, cerebral pares och andra rörelsehinder, neuromuskulära tillstånd, flerfunktionsnedsättningar, syn-/hörselnedsättning samt komplexa medicinska behov. Behov och diagnoser varierar – insatserna skräddarsys.

Team och kompetenser

Insatser ges av team som kan omfatta: läkare/barnneurolog, psykolog, specialpedagog, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast, logoped (kommunikation/ätande), kurator, dietist samt hjälpmedelstekniker/ingenjör. Teamet samverkar med BVC, elevhälsa, barnklinik, tandvård och kommun.

Bedömning och mål

Starten är en strukturerad kartläggning av styrkor, svårigheter och vardagsmål i hem, förskola/skola och fritid. Tillsammans med familjen sätts mätbara, meningsfulla mål och en plan med delmål, uppföljning och ansvarsfördelning.

Insatser och arbetssätt

Exempel på habiliteringsinsatser:

Kommunikation/AKK: bildstöd, tecken som stöd, talapparater och strategier
Motorik/fysisk funktion: rörelse, förflyttning, balans, finmotorik och sitt-/liggstöd
Kognition/struktur: tids-/planeringshjälpmedel, schema, stöd för uppmärksamhet och minne
Sensorisk bearbetning: anpassningar vid ljud-/ljus-/beröringskänslighet
Ätande och munmotorik: sväljstöd, konsistensanpassning och samarbete med dietist
Hjälpmedel och anpassningar: rullstol, ortoser, ståstöd, kommunikations- och kognitionshjälpmedel
Bostads-/skolmiljö: ergonomi, tillgänglighet, struktur och delaktighet i klassrum/lek
Beteendestöd och föräldraträning: lågaffektivt bemötande, förstärkningsstrategier

Stöd till familj och närstående

Föräldrastöd, utbildningar och coachning i vardagsstrategier är centralt. Syskon kan erbjudas stödgrupper. Kurator hjälper med samordning, rättigheter (LSS, SoL), ersättningar och kontakt med myndigheter.

Hjälpmedel och ansökan

Hjälpmedel provas ut, förskrivs och följs upp av habiliteringen enligt regionala riktlinjer. Bostadsanpassning och transporter samordnas med kommunen. Skolans ansvar för extra anpassningar/åtgärdsprogram kvarstår – habiliteringen kan ge underlag.

Samverkan med förskola och skola

Planering sker tillsammans med elevhälsa och pedagoger. Fokus är delaktighet i lärande, raster och fritidsaktiviteter. Handlingsplaner för kommunikation, struktur, sinnesmiljö och hjälpmedel görs tillsammans.

Övergångar och uppföljning

Vid övergångar (förskola–skola–gymnasium–vuxenliv) planeras stöd i god tid. Målen utvärderas regelbundet och planen justeras efter utveckling och livssituation. Överföring till vuxenhabilitering görs i samråd.

Remiss, tillgänglighet och kostnad

Vägar in varierar mellan regioner: remiss från vården, egenanmälan eller via elevhälsa/kommun. Insatser inom habiliteringen är oftast kostnadsfria. Resor/hjälpmedel kan omfattas av särskilda regler – fråga lokalt.

Vanliga frågor

Behövs diagnos för att få habilitering?: Inte alltid – behov kan räcka för tidig kartläggning. Men diagnos underlättar ofta rätt insatser och hjälpmedel. Fråga din habilitering om lokala rutiner.
Hur ofta träffar vi teamet?: Beror på mål och behov. Perioder med tätare insatser kan varvas med uppföljning och hemträning i vardagen.
Kan skolan få stöd?: Ja, habiliteringen samverkar med elevhälsa/pedagoger och kan bidra med anpassningsförslag och handlingsplaner.
Hur ansöker vi om hjälpmedel?: Via habiliteringens förskrivare enligt regionala riktlinjer. Uppföljning sker för att säkerställa nytta och rätt inställningar.
Finns digitalt stöd?: Många enheter erbjuder digitala besök, utbildningar och material. Hjälpmedel kan ofta kopplas till appar och påminnelsesystem.
Vad kostar insatserna?: Habilitering är i regel avgiftsfri, men vissa resor/hjälpmedel kan ha egna regler. Kontrollera vad som gäller i din region.