Patientguiden
Nefrolog

Dialysmottagning peritonealdialys Sahlgrenska

Bruna stråket 5, 413 46, Göteborg, Göteborg
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46313429320 Webbplats

Om mottagningen

PD-mottagningen tar hand om patienter med peritonealdialysbehandling i hemmet från PD-starten med träning och upplärning samt under den polikliniska behandlingstiden. Patienter med peritonealdialys (PD) får lära sig att sköta sin behandling själv i hemmet. Detta innebär att patienten tar ett stort egenansvar för sin behandling och behandlingen kan till stora delar skötas i hemmet. Metoden bygger på att man opererar in en kateter i magen genom vilken man kan hälla in en sockerhaltig lösning (dialysvätska) in i bukhålan. PD-mottagningen hittar Du på bottenplan i den nya vårdbyggnaden på Sahlgrenska Sjukhuset.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Dialysmottagning peritonealdialys Sahlgrenska.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Sahlgrenska sjukhuset. Till Sahlgrenska sjukhuset går ett stort antal spårvagns- och busslinjer. Hållplats Sahlgrenska huvudentré. Se vidare http://www.vasttrafik.se/.

Bruna stråket 5, 413 46, Göteborg, GöteborgVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om nefrolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Nefrologi omfattar akuta och kroniska njursjukdomar, urinvägsbesvär, hypertoni kopplad till njurar, elektrolytrubbningar samt dialys och transplantation. Målet är bevarad njurfunktion, minskad komplikationsrisk och god livskvalitet.

Vad gör en nefrolog?

Nefrologen bedömer hematuri/proteinuri, återkommande UVI/pyelonefrit, hypertoni, njursten och utredning vid nedsatt eGFR. Teamet samverkar med primärvård, urologi, kardiologi, endokrinologi och dialys/transplantationsenhet.

Vanliga tillstånd

Symtom: trötthet, svullnad, skummande urin, skummande urin, blod i urin, klåda – ofta senfas; tidig upptäckt via prover är viktig.

  • Kronisk njursjukdom (CKD) – stadieindelning och riskbedömning
  • Akut njursvikt (AKI)
  • Glomerulonefriter och nefrotiskt syndrom
  • Polycystisk njursjukdom (ADPKD)
  • Resistent hypertoni och sekundära orsaker
  • Njursten/kristalluri i samverkan
  • Urinvägsinfektioner/pyelonefrit (komplicerade)

Utredning och diagnostik

Syftet är orsaksdiagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.

  • Urinprov (sticka, albumin/kreatinin, odling) och blodprover (kreatinin, cystatin C, elektrolyter)
  • eGFR‑beräkning och progressuppföljning
  • Blodtrycksmätning (inkl. 24‑timmars ABPM)
  • Ultraljud njurar/urinvägar; CT urografi vid sten/hematuri
  • Immunologiska prover; njurbiopsi i utvalda fall

Behandling och riskreduktion

Tidiga åtgärder bromsar progress och minskar kardiovaskulär risk.

  • RAAS‑blockad (ACE/ARB) för proteinuri och hypertoni
  • SGLT2‑hämmare vid CKD/diabetes, blodtryck/lipidkontroll
  • Diuretika och vätskebalans; natriumrestriktion
  • Immunmodulerande behandling vid glomerulonefrit
  • Stenprofylax och utredning av metabol orsak
  • Vaccinationer och infektionsprofylax

Dialys och transplantation

Planering inför dialys (HD/PD) vid avancerad CKD och utredning för transplantation. Uppföljning av immunsuppression och komplikationer efter transplantation.

Livsstil och egenvård

Dietist‑ och sjuksköterskestöd är centralt för följsamhet och resultat.

  • Salthushållning, proteinbalans och fosfatkontroll
  • Vätskeintag enligt plan och daglig vikt vid avancerad CKD
  • Fysisk aktivitet och rökstopp
  • Läkemedelsföljsamhet och egen blodtryckskontroll

När ska man söka akut?

Snabbt tilltagande svullnad/andfåddhet, kraftig flanksmärta (sten), blod i urin med koagel, hög feber med påverkad allmäntillstånd eller mycket lite urin – sök akut. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras. Läkemedel och hjälpmedel täcks ofta av högkostnadsskydd.

Vanliga frågor

Måste alla med proteinuri ha ACE/ARB?
Ofta rekommenderat vid albuminuri för njur‑ och hjärtskydd, om inte kontraindikation finns.
När behövs njurbiopsi?
Vid oklar glomerulär sjukdom, snabb försämring eller terapiavgörande frågeställning.
Är SGLT2‑hämmare lämpligt utan diabetes?
Ja vid vissa CKD‑former – bedöms individuellt utifrån eGFR och albuminuri.
Vilken kost är bäst vid CKD?
Dietist anpassar protein, natrium, fosfat och kalium. Undvik överdriven proteinkonsumtion utan plan.