Mag- och tarmmottagning Sahlgrenska
Om mottagningen
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Sahlgrenska sjukhuset. Till Sahlgrenska sjukhuset går ett stort antal spårvagns- och busslinjer. Hållplats Sahlgrenska huvudentré. Se vidare http://www.vasttrafik.se/.
Officiell patientupplevelse
Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.
- Helhetsintryck
- 82snitt 90
- Emotionellt stöd
- 76snitt 85
- Delaktighet och involvering
- 80snitt 88
- Respekt och bemötande
- 88snitt 89
- Kontinuitet och koordinering
- 76snitt 87
- Information och kunskap
- 75snitt 83
- Tillgänglighet
- 84snitt 89
Om gastroenterolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Gastroenterologi spänner från reflux och IBS till IBD, leversjukdom och pankreassjukdom. Högvärdig vård innebär rätt test i rätt tid, individanpassad behandling och strukturerad uppföljning med dietist- och livsstilsstöd.
Uppdrag och team
Gastroteamet omfattar läkare, endoskopister, sjuksköterskor, dietist och ibland kurator/psykolog. Planen omfattar medicin, endoskopi och stöd för kost, sömn, stress och aktivitet.
Vanliga tillstånd
Symtom: buksmärta, halsbränna, illamående, diarré/förstoppning, blod i avföring, viktnedgång.
- Reflux, dyspepsi och ulkus
- IBD (Crohns/UC) och mikroskopisk kolit
- IBS/funktionsstörningar och förstoppning
- Celiaki och malabsorption
- Leversjukdomar (NAFLD/NASH, autoimmun hepatit, PSC/PBC)
- Gallvägs-/pankreassjukdomar
Diagnostik
Tydlig frågeställning och sekvenserad utredning undviker onödiga undersökningar.
- Blod-/avföringsprover (F‑calprotectin, leverprover, IgA‑tTG, H. pylori)
- Endoskopi med riktade biopsier
- Bild (UL/CT/MR, MRCP) vid gallväg/pankreas
- Elastografi/FibroScan vid fettlever/fibros
- Funktionstester och elim./provokationskost
Behandling
Mål: symtomkontroll, slemhinneheling (IBD) och riskreduktion.
- Syrahämning och H. pylori‑eradikering
- IBD: 5‑ASA, steroider, immunmodulerare, biologiska/targeted läkemedel
- IBS: FODMAP med dietist, fiber och farmaka, psykologisk behandling
- Leversjukdom: livsstil, antivirala/immunmod., komplikationsprofylax
- Endoskopiska åtgärder (ERCP/EUS) vid gallväg/pankreas
Nutrition och livsstil
Rätt livsstöd förbättrar medicinska resultat och livskvalitet.
- Dietiststöd för energi, fiber, mikronäring
- Alkoholrestriktion vid leverpåverkan
- Viktoptimering och fysisk aktivitet
- Sömn och stresshantering
Uppföljning och egenvård
Digital uppföljning och tydliga kontaktvägar minskar oplanerade besök.
- Symtom- och skovdagbok (IBD/IBS)
- Lab och kalprotektin enligt plan
- Endoskopikontroller vid behov
- Vaccinationer vid immunsuppression
När söka akut?
Svår buksmärta, blodiga kräkningar/avföring, feber/frossa, gulsot eller uttorkning. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras; dietiststöd/läkemedel enligt program och förmåner.
Vanliga frågor
- Är FODMAP nödvändigt vid IBS?
- Inte alltid. Testa strukturerat med dietist och återintroducera för att hitta din tolerans.
- Hur ofta kontrolleras IBD?
- Tätare vid skov/terapibyte, glesare i remission. Endoskopi enligt vårdprogram och riskprofil.
- Kan NAFLD vända?
- Ja, viktnedgång, aktivitet och alkoholrestriktion förbättrar levern påtagligt.
- När behövs ERCP/EUS?
- Vid gallgångssten, strikturer och pankreassjukdomar när åtgärd/diagnostik krävs.
- Måste alla med reflux gastroskoperas?
- Nej, inte vid okomplicerade besvär. Varningssymtom/terapisvikt talar för endoskopi.