Patientguiden
Barnpsykiatriker

Familjeterapienhet Barn- och ungdomspsykiatri Falun

Psilanders väg 4, Falu lasarett, Falun
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +4623491234 Webbplats

Om mottagningen

Vi hjälper dig som har ett späd- eller småbarn som du är orolig för och där hjälpen du fått på BVC inte räckt till. Det kan vara att ditt barn har svårt att äta eller sova, skriker mycket, verkar vara oroligt eller har svåra utbrott. Det kan uppstå svårigheter i samspelet mellan er eller konflikter som upplevs svårhanterliga. Det kan också handla om att du oroar dig för eller upplever att ditt eget mående påverkar ditt barn och er relation/anknytning. Vi hjälper även dig som har ett äldre barn/ungdom som mår psykiskt dåligt, där du upplever svårigheter i relationer/samspel inom familjen och att den familjebehandling ni fått inom BUP öppenvård inte varit tillräcklig. Vi fokuserar alltid på att hela familjen ska må så bra som möjligt tillsammans.
Vad är Familjeterapienheten? Hos oss arbetar psykologer, psykoterapeuter och kuratorer. Vi har även tillgång till läkare och sjukhuslärare. Vi samarbetar ofta med förskola/skola och andra vårdgrannar. Vi arbetar utifrån ett systemiskt synsätt vilket innebär att vi ofta inkluderar hela familjen och har ett helhetsperspektiv med psykologiska, sociala och medicinska aspekter. Hos oss ges familjen möjlighet att bygga trygghet, glädje och leklust. Det är alltid familjens behov och den beskrivning familjen ger av sina problem som står i fokus för vårt arbete.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Familjeterapienhet Barn- och ungdomspsykiatri Falun.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Psilanders väg 4, Falu lasarettVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om barnpsykiatriker

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Barnpsykiatriker är specialistläkare inom barn- och ungdomspsykiatri. De utreder, diagnostiserar och behandlar psykisk ohälsa hos barn och ungdomar – i nära samarbete med familj, skola och övrig vård – med målet att öka trygghet, funktion och välmående i vardagen.

Vad gör en barnpsykiatriker?

Bedömer symtom, funktion och risksituationer. Planerar utredning (anamnes, skattningar, skolinformation, ev. neuropsykologi), sätter diagnos och initierar behandling (psykologiska insatser, familjestöd, läkemedel vid behov) samt samordnar med skola/elevhälsa och socialtjänst när det krävs.

När ska man söka BUP?

Sök BUP vid långvariga eller tilltagande besvär som påverkar vardag, skola, relationer eller säkerhet:

  • Uttalad ångest, panikattacker, tvång (OCD), nedstämdhet/depression
  • Självskadebeteende, självmordstankar eller suicidrisk (akut – sök psykakut/112)
  • Neuropsykiatriska svårigheter (ADHD/ADD, autism) som kräver utredning
  • Ätstörningar (restriktioner, hetsätning, kompensation), snabb viktnedgång
  • Tics/Tourette, trauma/ptsd, stark ilska/aggression, svår sömnproblematik
  • Skolfrånvaro/hemmasittande, social tillbakadragenhet med funktionsfall

Vanliga tillstånd och inriktningar

Exempel på tillstånd BUP handlägger:

  • Ångestsyndrom, depression, bipolär sjukdom hos unga
  • Tvångssyndrom (OCD) och relaterade tillstånd
  • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: ADHD/ADD, autismspektrum
  • Ätstörningar: anorexi, bulimi, hetsätning (ofta i specialteam)
  • Trauma- och stressrelaterade tillstånd (inkl. PTSD)
  • Tics/Tourette, beteendeproblematik och trotssyndrom

Utredning – hur går det till?

Åldersanpassad, stegvis utredning:

  • Strukturerade intervjuer med barn/ungdom och vårdnadshavare
  • Skattningsformulär från hem/skola, funktionskartläggning
  • Medicinsk bedömning, somatisk screening vid behov
  • Neuropsykologisk testning vid misstanke om NPF
  • Riskbedömning och säkerhetsplan vid självskada/suicidala tankar

Behandling och stöd

Individuellt upplägg med evidensbaserade metoder:

  • Psykologisk behandling (t.ex. KBT/ACT, exponerings- och responsprevention vid OCD, traumafokuserad KBT)
  • Familjeterapi och föräldrastöd (psykoedukation, bemötande, strategier)
  • Skolsamverkan: anpassningar, frånvaroarbete, elevhälsa, åtgärdsprogram
  • Läkemedel när det behövs (t.ex. SSRI vid ångest/depression, centralstimulantia vid ADHD, antipsykotika i utvalda fall)
  • Teaminsatser för ätstörning (medicinsk uppföljning, näringsplan, familjebaserad behandling)

Kris och akuta lägen

Vid akut risk (pågående självskada/suicidintention, svår psykos, allvarlig svält/medicinsk instabilitet) – sök psykakut eller ring 112. BUP erbjuder krisbedömning, säkerhetsplan och täta uppföljningar; inläggning kan bli aktuell.

Övergång till vuxenpsykiatrin

BUP ansvarar vanligtvis upp till 18 år. Inför myndighetsdag planeras överlämning till vuxenpsykiatrin, primärvård eller andra stödinsatser – i samråd med ungdom och vårdnadshavare.

Remiss, tillgänglighet och kostnad

Remissrutiner varierar; många regioner erbjuder egenanmälan via BUP‑mottagning eller 1177. Öppenvård för barn/unga är ofta avgiftsfri; privata mottagningar kan ha egen taxa. Väntetider varierar – akuta ärenden prioriteras.

Inför besöket

Skriv ned symtom, debut, triggers och tidigare försök till hjälp. Ta med listor över läkemedel, skolintyg/åtgärdsprogram och kontaktuppgifter till relevanta stödpersoner (skola, socialtjänst).

Vanliga frågor

Behövs remiss till BUP?
Ofta kan egenanmälan göras. Regler skiljer sig – se regionens webb eller 1177.
Vad händer vid första besöket?
En bedömning av symtom och funktion. Ni går igenom mål och en första plan för uppföljning/insatser. Akuta risker hanteras direkt.
Ger BUP medicin?
Läkemedel kan ges när det är medicinskt motiverat och som del i en helhetsplan. Psykologiska och pedagogiska insatser är ofta basen.
Hur länge får man gå på BUP?
Vanligtvis till 18 år. Överlämning planeras i god tid till vuxenpsykiatrin eller annan vårdnivå.
Kan BUP hjälpa med skolan?
Ja, BUP samverkar med elevhälsa och kan ge underlag för anpassningar och plan mot skolfrånvaro.
Hur gör vi vid akut försämring?
Kontakta BUP enligt din plan. Vid akut fara – sök psykakut eller ring 112.