Njurmottagning Falun
Om mottagningen
Njursviktssköterska Njursviktsmottagningen är en sjuksköterskemottagning som i samarbete med patientansvarig läkare ger patienten information om sin njursvikt, egenvård och de behandlingar som finns. Detta ökar patientens delaktighet och möjliggör ett eget val av behandlingsform. Dietist, kurator och sjukgymnast finns knutna till mottagningen.
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Vi finns på plan 2 i hus A4. Går du via huvudentrén fortsätter du rakt fram förbi cafeterian. Därefter fortsätter du direkt till vänster ca 100 meter till hisshall A4. Ta sedan hissen till våning 2. Kommer du ifrån Svärdsjögatan går du in via ingång G och tar hissen till plan 2. Parkering finns vid huvudentrén och vid Svärdsjögatan.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om nefrolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Nefrologi omfattar akuta och kroniska njursjukdomar, urinvägsbesvär, hypertoni kopplad till njurar, elektrolytrubbningar samt dialys och transplantation. Målet är bevarad njurfunktion, minskad komplikationsrisk och god livskvalitet.
Vad gör en nefrolog?
Nefrologen bedömer hematuri/proteinuri, återkommande UVI/pyelonefrit, hypertoni, njursten och utredning vid nedsatt eGFR. Teamet samverkar med primärvård, urologi, kardiologi, endokrinologi och dialys/transplantationsenhet.
Vanliga tillstånd
Symtom: trötthet, svullnad, skummande urin, skummande urin, blod i urin, klåda – ofta senfas; tidig upptäckt via prover är viktig.
- Kronisk njursjukdom (CKD) – stadieindelning och riskbedömning
- Akut njursvikt (AKI)
- Glomerulonefriter och nefrotiskt syndrom
- Polycystisk njursjukdom (ADPKD)
- Resistent hypertoni och sekundära orsaker
- Njursten/kristalluri i samverkan
- Urinvägsinfektioner/pyelonefrit (komplicerade)
Utredning och diagnostik
Syftet är orsaksdiagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.
- Urinprov (sticka, albumin/kreatinin, odling) och blodprover (kreatinin, cystatin C, elektrolyter)
- eGFR‑beräkning och progressuppföljning
- Blodtrycksmätning (inkl. 24‑timmars ABPM)
- Ultraljud njurar/urinvägar; CT urografi vid sten/hematuri
- Immunologiska prover; njurbiopsi i utvalda fall
Behandling och riskreduktion
Tidiga åtgärder bromsar progress och minskar kardiovaskulär risk.
- RAAS‑blockad (ACE/ARB) för proteinuri och hypertoni
- SGLT2‑hämmare vid CKD/diabetes, blodtryck/lipidkontroll
- Diuretika och vätskebalans; natriumrestriktion
- Immunmodulerande behandling vid glomerulonefrit
- Stenprofylax och utredning av metabol orsak
- Vaccinationer och infektionsprofylax
Dialys och transplantation
Planering inför dialys (HD/PD) vid avancerad CKD och utredning för transplantation. Uppföljning av immunsuppression och komplikationer efter transplantation.
Livsstil och egenvård
Dietist‑ och sjuksköterskestöd är centralt för följsamhet och resultat.
- Salthushållning, proteinbalans och fosfatkontroll
- Vätskeintag enligt plan och daglig vikt vid avancerad CKD
- Fysisk aktivitet och rökstopp
- Läkemedelsföljsamhet och egen blodtryckskontroll
När ska man söka akut?
Snabbt tilltagande svullnad/andfåddhet, kraftig flanksmärta (sten), blod i urin med koagel, hög feber med påverkad allmäntillstånd eller mycket lite urin – sök akut. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras. Läkemedel och hjälpmedel täcks ofta av högkostnadsskydd.
Vanliga frågor
- Måste alla med proteinuri ha ACE/ARB?
- Ofta rekommenderat vid albuminuri för njur‑ och hjärtskydd, om inte kontraindikation finns.
- När behövs njurbiopsi?
- Vid oklar glomerulär sjukdom, snabb försämring eller terapiavgörande frågeställning.
- Är SGLT2‑hämmare lämpligt utan diabetes?
- Ja vid vissa CKD‑former – bedöms individuellt utifrån eGFR och albuminuri.
- Vilken kost är bäst vid CKD?
- Dietist anpassar protein, natrium, fosfat och kalium. Undvik överdriven proteinkonsumtion utan plan.