Patientguiden
Gastroenterolog

Mag- och tarmmottagningen Hallands sjukhus Varberg

Hallands sjukhus Varberg, huvudentré, blått stråk, andra korridoren till vänster, Medicinmottagningen, Varberg
–
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu
Skriv omdöme +46340481790

Om mottagningen

På mottagningen utreds patienter för sjukdomar i mag- och tarmkanalen samt leversjukdomar. Här finns också sjuksköterska som ger telefonrådgivning till mag- och tarmmottagningens patienter. När det gäller gastro- och koloskopiundersökningar hänvisar vi till kirurgmottagningen.

Besöksregler

Ingen parfym och dylikt.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Mag- och tarmmottagningen Hallands sjukhus Varberg.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Huvudentrén, gå rakt fram, ta andra korridoren till vänster, Mag- och tarmmottagningen finns på medicinmottagningen som ligger halvvägs ner i korridoren på vänster sida.

Hallands sjukhus Varberg, huvudentré, blått stråk, andra korridoren till vänster, Medicinmottagningen, VarbergVägbeskrivning i Google Maps

Officiell patient­upplevelse

Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.

Helhetsbetyg94/ 100
Helhetsintryck
94snitt 91
Emotionellt stöd
91snitt 87
Delaktighet och involvering
94snitt 89
Respekt och bemötande
95snitt 91
Kontinuitet och koordinering
93snitt 89
Information och kunskap
89snitt 86
Tillgänglighet
94snitt 91

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om gastroenterolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Gastroenterologi spänner från reflux och IBS till IBD, leversjukdom och pankreassjukdom. Högvärdig vård innebär rätt test i rätt tid, individanpassad behandling och strukturerad uppföljning med dietist- och livsstilsstöd.

Uppdrag och team

Gastroteamet omfattar läkare, endoskopister, sjuksköterskor, dietist och ibland kurator/psykolog. Planen omfattar medicin, endoskopi och stöd för kost, sömn, stress och aktivitet.

Vanliga tillstånd

Symtom: buksmärta, halsbränna, illamående, diarré/förstoppning, blod i avföring, viktnedgång.

  • Reflux, dyspepsi och ulkus
  • IBD (Crohns/UC) och mikroskopisk kolit
  • IBS/funktionsstörningar och förstoppning
  • Celiaki och malabsorption
  • Leversjukdomar (NAFLD/NASH, autoimmun hepatit, PSC/PBC)
  • Gallvägs-/pankreassjukdomar

Diagnostik

Tydlig frågeställning och sekvenserad utredning undviker onödiga undersökningar.

  • Blod-/avföringsprover (F‑calprotectin, leverprover, IgA‑tTG, H. pylori)
  • Endoskopi med riktade biopsier
  • Bild (UL/CT/MR, MRCP) vid gallväg/pankreas
  • Elastografi/FibroScan vid fettlever/fibros
  • Funktionstester och elim./provokationskost

Behandling

Mål: symtomkontroll, slemhinneheling (IBD) och riskreduktion.

  • Syrahämning och H. pylori‑eradikering
  • IBD: 5‑ASA, steroider, immunmodulerare, biologiska/targeted läkemedel
  • IBS: FODMAP med dietist, fiber och farmaka, psykologisk behandling
  • Leversjukdom: livsstil, antivirala/immunmod., komplikationsprofylax
  • Endoskopiska åtgärder (ERCP/EUS) vid gallväg/pankreas

Nutrition och livsstil

Rätt livsstöd förbättrar medicinska resultat och livskvalitet.

  • Dietiststöd för energi, fiber, mikronäring
  • Alkoholrestriktion vid leverpåverkan
  • Viktoptimering och fysisk aktivitet
  • Sömn och stresshantering

Uppföljning och egenvård

Digital uppföljning och tydliga kontaktvägar minskar oplanerade besök.

  • Symtom- och skovdagbok (IBD/IBS)
  • Lab och kalprotektin enligt plan
  • Endoskopikontroller vid behov
  • Vaccinationer vid immunsuppression

När söka akut?

Svår buksmärta, blodiga kräkningar/avföring, feber/frossa, gulsot eller uttorkning. Ring 112 vid livshot.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård subventioneras; dietiststöd/läkemedel enligt program och förmåner.

Vanliga frågor

Är FODMAP nödvändigt vid IBS?
Inte alltid. Testa strukturerat med dietist och återintroducera för att hitta din tolerans.
Hur ofta kontrolleras IBD?
Tätare vid skov/terapibyte, glesare i remission. Endoskopi enligt vårdprogram och riskprofil.
Kan NAFLD vända?
Ja, viktnedgång, aktivitet och alkoholrestriktion förbättrar levern påtagligt.
När behövs ERCP/EUS?
Vid gallgångssten, strikturer och pankreassjukdomar när åtgärd/diagnostik krävs.
Måste alla med reflux gastroskoperas?
Nej, inte vid okomplicerade besvär. Varningssymtom/terapisvikt talar för endoskopi.