Avdelning 61 Medicin Hallands sjukhus Halmstad
Om mottagningen
På förmiddagarna är våra medarbetare upptagna med rond- och omvårdnadsarbete. Möjlighet till telefonsamtal finns inte under denna tid. Efter klockan 13 är rondarbetet färdigt och vi kan lämna den mest aktuella informationen. Tänk på att utse en närstående som kontaktperson och att ni sedan förmedlar informationen mellan er. Antalet inkommande samtal påverkar vår möjlighet att ge den bästa omvårdanden. Skulle hälsotillståndet försämras för någon av våra patienter, ringer vi alltid upp kontaktperson och informerar om detta.
Besöksregler
Max två besökande per patient. Som besökande behöver du vara frisk. Vi erbjuder munskydd. Vid kritisk sjukdom eller vård i livet slut, kan läkare fatta beslut om annat antal besökare och besökstider.
Inga omdömen ännu
Bli den första att skriva ett om Avdelning 61 Medicin Hallands sjukhus Halmstad.
Skriv omdömePraktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om hematolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Hematologi omfattar sjukdomar i blodet, benmärgen och lymfsystemet – från anemier och koagulationsrubbningar till leukemier, lymfom och myelom. Målet är korrekt diagnos, effektiv behandling och trygg uppföljning med god livskvalitet.
Vad gör en hematolog?
Hematologer utreder avvikelser i blodstatus (blodbrist, låga/höga vita, trombocyter), blödning-/proppbenägenhet samt blodcancer och förstadier. Teamet inkluderar sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, kuratorer och ibland transplantationsenhet.
Vanliga tillstånd och symtom
Symtomen är ofta ospecifika – laboratorieprover och riktad utredning krävs.
- Anemier: järnbrist, B12/folatbrist, hemolys, inflammationsanemi
- Leukemier: AML, ALL, CLL, CML
- Lymfom: Hodgkin och non‑Hodgkin
- Myelom och MGUS
- Myeloproliferativa neoplasier (MPN): polycytemia vera, essentiell trombocytos, myelofibros
- MDS (myelodysplastiska syndrom)
- Koagulationsrubbningar: DVT/LE, trombofili, blödarsjuka
- Trombocytopeni (t.ex. ITP)
- Symtom: trötthet, blekhet, andfåddhet, blåmärken, infektioner, skelettsmärta, viktnedgång
Utredning och diagnostik
Målet är att fastställa diagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.
- Blodprover: blodstatus med diff, retikulocyter, ferritin, B12/folat, hemolysprover, koagulationsstatus
- Benmärgsprov (aspirat/biopsi)
- Flödescytometri, cytogenetik och molekylärgenetik
- Bilddiagnostik (CT/PET‑CT) vid lymfom/myelom
- Koagulationsutredning och trombofiliscreening vid behov
Behandlingar och stöd
Planen individualiseras utifrån diagnos, risk och patientens mål.
- Substitution: järn, B12/folat, blodtransfusion
- Cytostatika, antikroppar (t.ex. rituximab), proteasomhämmare/IMiDs vid myelom
- Tyrosinkinashämmare (t.ex. imatinib) vid CML; JAK‑hämmare vid MPN
- Immunmodulerande behandling och kortison vid ITP/autoimmun hemolys
- Autolog/allogen stamcellstransplantation i utvalda fall
- Antikoagulantia (DOAK/warfarin/LMH) och trombocythämmare
- Infektionsprofylax, vaccinationer, tillväxtfaktorer (G‑CSF) och EPO
- Rehabilitering, nutrition, fysisk aktivitet och psykosocialt stöd
Infektioner och vaccinationer
Neutropeni och immundämpning ökar infektionsrisk. Hygienråd, snabb bedömning vid feber och uppdaterade vaccinationer (inaktiverade vaccin) är centralt. Levande vaccin undviks under behandling.
Vardagsliv och egenvård
Balans mellan aktivitet och vila, näring, rökstopp och alkoholmåtta rekommenderas. Resor och arbete planeras utifrån blodvärden och infektionsrisk. Blödningsbenägenhet kräver försiktighet med kontaktidrott och vissa läkemedel.
När ska man söka akut?
Sök akut vid feber ≥38,0 °C under pågående behandling eller neutropeni, svår blödning, nytillkommen bröstsmärta/andfåddhet, neurologiska symtom, uttalad blekhet eller snabb försämring. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Behandling och läkemedel kan omfattas av högkostnadsskydd. Fråga kurator om ersättningar, sjukresa och praktiskt stöd.
Vanliga frågor
- Måste järnbrist alltid behandlas med järninfusion?
- Nej, ofta räcker tabletter och åtgärd av bakomliggande orsak. Infusion ges vid intolerans, grav brist eller särskilda behov.
- Kan jag träna under behandling?
- Ja, lätt–måttlig aktivitet är ofta bra. Anpassa efter ork och blodvärden och rådfråga teamet.
- Får jag vaccin?
- Inaktiverade vaccin går oftast bra. Levande vaccin undviks under pågående immunsuppression – rådgör med läkare.
- Behöver alla med DVT äta blodförtunnande länge?
- Behandlingstid beror på orsak och riskprofil (vanligen 3–6 månader, längre vid hög recidivrisk).
- Är stamcellstransplantation alltid nödvändig?
- Nej, bara vid utvalda diagnoser/riskgrupper. Beslut tas i specialiserat team och efter noggrann risk‑nytta‑bedömning.