Strokeavdelningen Mälarsjukhuset
Om mottagningen
Strokeavdelningen ansvarar för trombolysbehandling vid akut ischemisk stroke. Vilket innebär att patienter som fått diagnosen ischemisk stroke, efter utförd akut datortomografi, får trombolysbehandling direkt på röntgen därefter transporteras patienten till avdelningen för fortsatt vård och övervakning.
På strokeavdelningen jobbar vi i team runt patienten, bestående av läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, dietist, kurator och utskrivningssamordnare. Tillsammans vill vi ge våra patienter en trygg och säker vård, samt ett gott medicinskt omhändertagande av engagerad och kunnig personal.
Våra patienter och deras anhöriga får gärna kontakta oss, vid frågor som rör vårdtiden på strokeavdelningen.
Här vårdas patienter med stroke och vi tar även hand om patienter med andra neurologiska diagnoser. Målsättningen är att alla strokepatienter ska komma direkt från akutmottagningen till avdelningen. Vi ansvarar för trombolysbehandlingar vid akut ischemisk stroke under dagtid. Vilket innebär att patienter som efter en akut CT har fått diagnosen stroke, får en första bolusdos propplösande medicin på akuten, därefter transporteras patienten till avdelningen för trombolysbehandling. På strokeavdelningen arbetar vi i team med sjuksköterska, undersköterska, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, dietist och kurator. Vårt mål är att patienten från och med första kontakt med avdelningen och genom hela sjukdomstiden ska känna trygghet tack vare ett gott medicinskt omhändertagande samt engagemang av kunnig personal. Våra patienter och deras anhöriga får gärna kontakta oss för råd och stöd, även efter sjukhusvistelsen.
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Mälarsjukhuset: Lämpliga busslinjer för att ta sig hit är Stadstrafik linje 4 och 30/31 (Servicelinjen) till hållplats Mälarsjukhuset vid huvudentrén. Landsbygdslinjerna 208, 220 och 820 stannar vid Mälarsjukhusets huvudentré på Kungsvägen. Stadstrafik linje 7 mot Trumtorp stannar på hållplats Mälarsjukhuset Sveavägen. På hållplatsen Mälarsjukhuset Sveavägen stannar även landsbygdslinjerna 801, 701 och 700. Använd reseplaneraren på Sormlandstrafiken.se, eller appen, för att hitta det alternativ som passar dig bäst. Med bil tar du avfart 133 från E20 och följer skyltning till sjukhuset. Från Nyköping sväng av väg 53 mot Sveavägen och följ därefter skyltningen.
Officiell patientupplevelse
Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.
- Helhetsintryck
- 80snitt 88
- Emotionellt stöd
- 77snitt 86
- Delaktighet och involvering
- 70snitt 81
- Respekt och bemötande
- 76snitt 83
- Kontinuitet och koordinering
- 70snitt 81
- Information och kunskap
- 65snitt 78
- Tillgänglighet
- 78snitt 86
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om neurolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Neurologi omfattar stroke/TIA, epilepsi, migrän/huvudvärk, Parkinson och andra rörelsesjukdomar, multipel skleros (MS), neuropatier, myastenia gravis, ALS och mycket mer. Vården kombinerar snabb diagnostik, individanpassad behandling och team‑baserad uppföljning för bibehållen funktion och livskvalitet.
Vad gör en neurolog?
Neurologen utreder symtom som förlamning/domning, tal-/synrubbning, krampanfall, gångsvårigheter, skakningar, minnesproblem och svår huvudvärk. Arbetet sker i nära samverkan med neuroradiologi, neurofysiologi, rehabilitering och primärvård.
Vanliga tillstånd och symtom
Symtombilden varierar – tidig bedömning förbättrar prognos, särskilt vid stroke/akuta tillstånd.
- Stroke/TIA: plötslig svaghet, hängande mungipa, talsvårighet
- Epilepsi: krampanfall, frånvaroattacker, postiktal trötthet
- Huvudvärk: migrän, klusterhuvudvärk, ny typ av huvudvärk med alarmsymtom
- Rörelsesjukdomar: Parkinson, essentiell tremor, dystoni
- MS och neuroinflammation: synnervsinflammation, känsel-/balansstörning
- Perifer nerv/muskel: polyneuropati, karpaltunnel (i samverkan), myastenia gravis
- Kognitiva sjukdomar: demensutredning i team
Utredning och diagnostik
Rätt test i rätt tid – akuta algoritmer vid stroke/kramp, riktad utredning vid kroniska besvär.
- Neurologstatus och funktionstester
- MR/CT hjärna/rygg, ibland angiografi
- EEG vid epilepsi/tillstånd med medvetanderubbning
- Neurofysiologi (EMG/ENeG) vid nerv/muskelsjukdom
- Lumbalpunktion (likvor) vid neuroinflammation/infektion
- Blodprover och autoimmun/metabol utredning
Behandlingar
Planen individualiseras efter diagnos, risk och patientens mål. Team‑rehab optimerar funktion.
- Stroke: trombolys/trombektomi (akut kedja), sekundärprevention (blodtryck, antitrombotika, statin)
- Epilepsi: antiepileptika, anfallsplan, körkortsregler och uppföljning
- Migrän/huvudvärk: profylax (beta‑blockerare, antiepileptika, CGRP‑hämmare), Botox vid kronisk migrän
- Parkinson/rörelsesjukdom: dopaminerga läkemedel, DBS i utvalda fall, fysioterapi
- MS: sjukdomsmodifierande behandlingar, skovterapi, symtomlindring
- Neuroimmunologi: IVIG, plasmaferes vid särskilda indikationer
Rehabilitering och livsstil
Fysioterapi, arbetsterapi, logoped, neuropsykolog och kurator kan ingå. Träning, sömn, stresshantering, rökstopp och näring påverkar symtomkontroll och progression.
Körkort, arbete och intyg
Körkortsregler gäller vid bl.a. epilepsi och synfältsbortfall. Intyg för arbete, hjälpmedel och sjukskrivning hanteras i samråd med vården.
När ska man söka akut?
Ring 112 vid FAST‑symtom (ansikte, arm, tal), nytillkommet långvarigt krampanfall, plötslig svår huvudvärk, snabbt tilltagande svaghet/känselbortfall, medvetandepåverkan eller allvarlig synpåverkan.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Läkemedel och hjälpmedel omfattas av högkostnadsskydd enligt regler.
Vanliga frågor
- Hur snabbt ska misstänkt stroke bedömas?
- Omedelbart – ring 112. Fönstret för trombolys/trombektomi är tidskritiskt.
- Får jag köra bil med epilepsi?
- Regler beror på anfallstyp och anfallsfri tid. Vården informerar och dokumenterar enligt Transportstyrelsens krav.
- När behövs MR istället för CT?
- MR ger bättre detalj vid t.ex. demyelinisering, små infarkter och tumörutredning. Akut blödning/trauma bedöms ofta initialt med CT.
- Hjälper livsstil mot migrän?
- Ja. Regelbunden sömn, vätska, måltider och triggerhantering minskar anfall. Medicinsk profylax kan komplettera.
- Vad innebär DBS?
- Deep Brain Stimulation modulerar signaler i specifika kärnor och används vid utvalda rörelsesjukdomar efter noggrann utredning.