Stroketeamet Mälarsjukhuset
Om mottagningen
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Mälarsjukhuset: Lämpliga busslinjer för att ta sig hit är Stadstrafik linje 4 och 30/31 (Servicelinjen) till hållplats Mälarsjukhuset vid huvudentrén. Landsbygdslinjerna 208, 220 och 820 stannar vid Mälarsjukhusets huvudentré på Kungsvägen. Stadstrafik linje 7 mot Trumtorp stannar på hållplats Mälarsjukhuset Sveavägen. På hållplatsen Mälarsjukhuset Sveavägen stannar även landsbygdslinjerna 801, 701 och 700. Använd reseplaneraren på Sormlandstrafiken.se, eller appen, för att hitta det alternativ som passar dig bäst. Med bil tar du avfart 133 från E20 och följer skyltning till sjukhuset. Från Nyköping sväng av väg 53 mot Sveavägen och följ därefter skyltningen.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om neurolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Neurologi omfattar stroke/TIA, epilepsi, migrän/huvudvärk, Parkinson och andra rörelsesjukdomar, multipel skleros (MS), neuropatier, myastenia gravis, ALS och mycket mer. Vården kombinerar snabb diagnostik, individanpassad behandling och team‑baserad uppföljning för bibehållen funktion och livskvalitet.
Vad gör en neurolog?
Neurologen utreder symtom som förlamning/domning, tal-/synrubbning, krampanfall, gångsvårigheter, skakningar, minnesproblem och svår huvudvärk. Arbetet sker i nära samverkan med neuroradiologi, neurofysiologi, rehabilitering och primärvård.
Vanliga tillstånd och symtom
Symtombilden varierar – tidig bedömning förbättrar prognos, särskilt vid stroke/akuta tillstånd.
- Stroke/TIA: plötslig svaghet, hängande mungipa, talsvårighet
- Epilepsi: krampanfall, frånvaroattacker, postiktal trötthet
- Huvudvärk: migrän, klusterhuvudvärk, ny typ av huvudvärk med alarmsymtom
- Rörelsesjukdomar: Parkinson, essentiell tremor, dystoni
- MS och neuroinflammation: synnervsinflammation, känsel-/balansstörning
- Perifer nerv/muskel: polyneuropati, karpaltunnel (i samverkan), myastenia gravis
- Kognitiva sjukdomar: demensutredning i team
Utredning och diagnostik
Rätt test i rätt tid – akuta algoritmer vid stroke/kramp, riktad utredning vid kroniska besvär.
- Neurologstatus och funktionstester
- MR/CT hjärna/rygg, ibland angiografi
- EEG vid epilepsi/tillstånd med medvetanderubbning
- Neurofysiologi (EMG/ENeG) vid nerv/muskelsjukdom
- Lumbalpunktion (likvor) vid neuroinflammation/infektion
- Blodprover och autoimmun/metabol utredning
Behandlingar
Planen individualiseras efter diagnos, risk och patientens mål. Team‑rehab optimerar funktion.
- Stroke: trombolys/trombektomi (akut kedja), sekundärprevention (blodtryck, antitrombotika, statin)
- Epilepsi: antiepileptika, anfallsplan, körkortsregler och uppföljning
- Migrän/huvudvärk: profylax (beta‑blockerare, antiepileptika, CGRP‑hämmare), Botox vid kronisk migrän
- Parkinson/rörelsesjukdom: dopaminerga läkemedel, DBS i utvalda fall, fysioterapi
- MS: sjukdomsmodifierande behandlingar, skovterapi, symtomlindring
- Neuroimmunologi: IVIG, plasmaferes vid särskilda indikationer
Rehabilitering och livsstil
Fysioterapi, arbetsterapi, logoped, neuropsykolog och kurator kan ingå. Träning, sömn, stresshantering, rökstopp och näring påverkar symtomkontroll och progression.
Körkort, arbete och intyg
Körkortsregler gäller vid bl.a. epilepsi och synfältsbortfall. Intyg för arbete, hjälpmedel och sjukskrivning hanteras i samråd med vården.
När ska man söka akut?
Ring 112 vid FAST‑symtom (ansikte, arm, tal), nytillkommet långvarigt krampanfall, plötslig svår huvudvärk, snabbt tilltagande svaghet/känselbortfall, medvetandepåverkan eller allvarlig synpåverkan.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Läkemedel och hjälpmedel omfattas av högkostnadsskydd enligt regler.
Vanliga frågor
- Hur snabbt ska misstänkt stroke bedömas?
- Omedelbart – ring 112. Fönstret för trombolys/trombektomi är tidskritiskt.
- Får jag köra bil med epilepsi?
- Regler beror på anfallstyp och anfallsfri tid. Vården informerar och dokumenterar enligt Transportstyrelsens krav.
- När behövs MR istället för CT?
- MR ger bättre detalj vid t.ex. demyelinisering, små infarkter och tumörutredning. Akut blödning/trauma bedöms ofta initialt med CT.
- Hjälper livsstil mot migrän?
- Ja. Regelbunden sömn, vätska, måltider och triggerhantering minskar anfall. Medicinsk profylax kan komplettera.
- Vad innebär DBS?
- Deep Brain Stimulation modulerar signaler i specifika kärnor och används vid utvalda rörelsesjukdomar efter noggrann utredning.