Hjärtsjukskötersketeamet Mälarsjukhuset
Om mottagningen
specialitet.
Till hjärtsjuksköterskemottagningen blir du kallad om du har haft
hjärtinfarkt och/eller behandlats med ballongvidgning, bypassoperation eller
genomgått klaffoperation.
Vi har rådgivning vid förmaksflimmer.
Vid hjärtsvikt kan du bli remitterad till oss för behandling och utredning.
Till oss blir du kallad om du har fått en pacemaker och eller fått en
inplanterbar defibrillator.
Inga omdömen ännu
Bli den första att skriva ett om Hjärtsjukskötersketeamet Mälarsjukhuset.
Skriv omdömePraktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Mälarsjukhuset: Lämpliga busslinjer för att ta sig hit är Stadstrafik linje 4 och 30/31 (Servicelinjen) till hållplats Mälarsjukhuset vid huvudentrén. Landsbygdslinjerna 208, 220 och 820 stannar vid Mälarsjukhusets huvudentré på Kungsvägen. Stadstrafik linje 7 mot Trumtorp stannar på hållplats Mälarsjukhuset Sveavägen. På hållplatsen Mälarsjukhuset Sveavägen stannar även landsbygdslinjerna 801, 701 och 700. Använd reseplaneraren på Sormlandstrafiken.se, eller appen, för att hitta det alternativ som passar dig bäst. Med bil tar du avfart 133 från E20 och följer skyltning till sjukhuset. Från Nyköping sväng av väg 53 mot Sveavägen och följ därefter skyltningen.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om kardiolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Kardiologi omfattar utredning och behandling av hjärt‑kärlsjukdomar såsom kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, klaffel, rytmrubbningar och hypertoni. Fokus är individanpassad vård, riskreduktion och god livskvalitet.
Vanliga besvär och diagnoser
Symtom kan vara bröstsmärta, andfåddhet, trötthet, svullnad, hjärtklappning eller svimning.
- Bröstsmärta och kranskärlssjukdom (stabil/instabil angina, hjärtinfarkt)
- Hjärtsvikt (nedsatt eller bevarad ejektionsfraktion)
- Klaffel (aortastenos/-insufficiens, mitralisstenos/-insufficiens)
- Rytmrubbningar (förmaksflimmer, SVT, VT, AV‑block)
- Hypertoni och lipidrubbningar
- Kardiomyopatier och perikardit/myokardit
Utredning och diagnostik
Val av test styrs av symtom, risk och frågeställning.
- EKG och långtids‑EKG (Holter/event)
- Arbetsprov/CPET och gångtest
- Ekokardiografi för klaffar och pumpfunktion
- Blodprover (troponin, BNP/NT‑proBNP, lipidprofil)
- Bilddiagnostik: koronar‑CT, hjärt‑MR, nuklearmedicin
- Invasiv kranskärlsröntgen vid behov
Behandlingar
Målet är symtomlindring, riskreduktion och längre överlevnad.
- Läkemedel: antitrombotika, statiner, betablockare, ACE/ARB/ARNI, SGLT2‑hämmare, MRA
- PCI och kranskärlskirurgi (CABG)
- Klaffingrepp: TAVI, MitraClip, klaffkirurgi
- Arytmibehandling: ablation, pacemaker/ICD, CRT
- Hypertonibehandling och lipidsänkning
- Rehabilitering, träning och livsstilsstöd
Prevention och livsstil
Rökstopp, blodtryck/lipider, motion, kost, sömn och stresshantering är hörnstenar. Program för hjärtrehabilitering ger tydlig riskminskning.
När ska man söka akut?
Sök akut vid ihållande bröstsmärta, ny svår andfåddhet, svimning, snabb oregelbunden puls med påverkan eller tecken på stroke/TIA. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Fråga om väntetider, egenavgifter och reseersättning.
Vanliga frågor
- Behöver alla med förmaksflimmer blodförtunnande?
- Bedöms med CHA2DS2‑VASc. Många har nytta av antikoagulantia, men beslut tas individuellt efter risk/nytta.
- Är hjärtinfarkt alltid bröstsmärta?
- Nej, särskilt äldre/kvinnor/diabetiker kan ha atypiska symtom som andfåddhet, trötthet eller illamående.
- Kan träning vara farligt vid hjärtsvikt?
- Rätt doserad träning är säker och rekommenderas. Program planeras med vårdteamet.
- När behövs pacemaker?
- Vid symtomgivande bradykardi/ledningsblock. Typ och inställningar väljs efter behov.