Patientguiden
AllmänkirurgiOrtopedUrolog

Operationscentrum Bollnäs

Sjukhusvägen 81,821 81 Bollnäs, Bollnäs
3,6
Medel
3.6 av 5 hjärtan
Baserat på 1 omdömen
Skriv omdöme +4627838000

Betygsfördelning

1 omdömen totalt

5 hjärtan
1
4 hjärtan
0
3 hjärtan
0
2 hjärtan
0
1 hjärta
0

Om mottagningen

Operationscentrum i Bollnäs tar emot patienter inom ortopedi, urologi och kirurgi.

När det är dags för dig att genomföra din operation planeras den noga utifrån just dina förutsättningar. Du ska känna dig trygg i ditt omhändertagande och bemötande från oss.

Från uppvakningsavdelning får du antingen åka hem eller till ortopedavdelning 3, beroende på vilken operation du har genomfört.

Har du frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss. Kontakta i första hand din operationsplanerare när det gäller frågor och funderingar runt din operation.

På operationscentrum arbetar läkare, sjuksköterskor med olika specialistutbildningar såsom anestesi, operation och intensivvård, undersköterskor, steriltekniker och operationsplanerare.

Företag på Patientguiden får inte erbjuda incitament eller betala för att dölja omdömen. Alla omdömen är skrivna av patienter som besökt vårdgivaren. Läs mer

3,6/ 5
3.6 av 5 hjärtan
Medelbaserat på 1 omdöme
Skriv ditt omdöme

Alla omdömen(1)

  • erik
    1 år sedan
    5.0 av 5 hjärtan

    Bästa stället

    Bra lugn och tydlig operations läkare . Lugna skämtsamma och trevlig narkos personal . Man var uppstressad inför operation men dom gjorde en lugn direkt. Dom kan sina saker!!

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Operationscentrum finns på Bollnäs sjukhus, ingång huvudentrén. För att resa kollektivt besök xtrafik.se.

Sjukhusvägen 81,821 81 BollnäsVägbeskrivning i Google Maps

Andra tittade också på

Liknande vårdgivare i samma område

Se topplistan
Allmän information

Om allmänkirurgi

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Allmänkirurgi omfattar utredning och behandling av vanliga kirurgiska tillstånd i buk, hud och mjukdelar. Behandling planeras i team med fokus på patientsäkerhet, minimal vävnadspåverkan, god smärtlindring och snabb återhämtning (ERAS).

Vad gör en allmänkirurg?

Allmänkirurgen utreder akuta och planerade besvär i mag–tarmkanal, gallvägar, bukvägg, ändtarm samt hud/mjukdelar. Man använder bilddiagnostik, endoskopi och laboratorieprover för att ställa diagnos och erbjuder både konservativ behandling och kirurgi (öppen eller laparoskopisk).

Vanliga tillstånd

Akuta buksmärtor, feber och påverkat allmäntillstånd kräver snabb bedömning.

  • Gallstenssjukdom: gallkolik, kolecystit, koledokussten
  • Bråck: ljumsk-, lår-, navel- och ärrbråck
  • Appendicit (blindtarmsinflammation)
  • Reflux/hiatusbråck och diafragmabråck
  • Hemorroider, analfissur och fistel
  • Pilonidalsinus (cysta i ryggslut)
  • Hud- och mjukdel: lipom, aterom, dermala tumörer/abscesser

Utredning och diagnostik

Rätt frågeställning i remissen och väl valda undersökningar minskar förseningar.

  • Anamnes och status inklusive bukpalpation och rektalundersökning
  • Laboratorieprover (CRP, blodstatus, lever-/pankreasprover)
  • Ultraljud/CT/MR vid gallvägar, bråck eller buksmärta
  • Endoskopi (gastroskopi/koloskopi) vid relevanta symtom
  • ERCP i samverkan vid gallgångssten

Behandlingsmetoder

Val av metod anpassas efter diagnos, anatomiska förutsättningar och återhämtningsmål.

  • Laparoskopi ('titthål') vid kolecystektomi, appendektomi, refluxkirurgi
  • Bråckkirurgi: nätförstärkning (öppen/Lichtenstein) eller laparoskopisk (TEP/TAPP)
  • Hemorroider: gummibandsligatur, sklerosering, HAL/RAR, kirurgi
  • Excision av hudförändringar; incision/dränage av abscess
  • Konservativa åtgärder: smärtlindring, kostråd, tarmregim

Inför operation (ERAS)

Förberedelser minskar illamående, smärta och vårdtid.

  • Rökstopp minst 4 veckor före – minskar komplikationer
  • Genomgång av läkemedel (antikoagulantia/antitrombotika)
  • Kolhydratrik dryckning kvällen före/2 timmar före enligt rutin
  • Information om smärtlindringsplan och mobilisering dag 0–1

Efter operation och rehabilitering

Vid feber, ökande smärta, rodnad/pus från sår – kontakta vården.

  • Tidig mobilisering och andningsövningar
  • Stegvis kostupptrappning och vätskebalans
  • Sårkontroll, tejp/stygntagning och duschrutiner
  • Återgång till arbete och träning enligt plan

Risker och komplikationer

Riskerna gås igenom inför ingrepp; åtgärdsplan finns vid komplikation.

  • Blödning, infektion, serom/hematom
  • Trombos/lungemboli – profylax enligt risk
  • Närliggande strukturskada (t.ex. gallgång)
  • Bråckåterfall beroende på vävnad/teknik/belastning

När ska man söka akut?

Sök akut vid ihållande intensiva buksmärtor, feber med frossa, gulsot, blodiga kräkningar/avföring, inklämt/ömmande bråck eller snabbt försämrat allmäntillstånd. Ring 112 vid livshot.

Remiss, väntetider och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad; fråga om väntetid, sjukskrivning och kontroller.

Vanliga frågor

Hur länge är jag sjukskriven efter bråckoperation?
Kontorsarbete: 1–2 veckor. Tyngre arbete: 3–6 veckor. Anpassas efter metod och läkning.
Är laparoskopi alltid bäst?
Inte alltid. Val avgörs av anatomi, tidigare operationer och riskprofil. Kirurgen rekommenderar säkraste lösningen.
När får jag träna igen?
Lätta promenader direkt. Successiv stegring. Tunga lyft först efter läkarens råd (ofta efter 4–6 veckor).
Kan gallbesvär gå över av sig själv?
Lindriga besvär kan variera. Vid återkommande kolik/komplikationer rekommenderas oftast operation.
Får jag bada?
Duscha tidigt enligt råd. Undvik bad/sim tills såret är läkt och suturer/tejp hanterats enligt plan.